Min hund verkade inte sörja förra ägarna nämnvärt när han flyttade till mig, vid 18 månaders ålder. 

Han hade mycket ångest första dagen/dagarna, men mycket av det var nog rädslor/reaktivitet och att bo med triggers, men det gick snabbt över. 

Såklart är det ledsamt att man inte vill lägga ner tid och energi på att ordna så att både hund och ägare trivs tillsammans, men hellre att hunden omplaceras till ett hem där den älskas än att tvingas vara kvar i ett hem där ägaren stör sig på den/ogillar den.

Sörjer är jag osäker på om de gör, däremot innebär det förstås en stress att hamna i en ny miljö med obekanta människor och det tar några veckor innan hunden "landar". Visst kan hunden längta efter matte, särskilt om man är tajta. Men om hon inte knyter an till hundarna så är det förhoppningsvis någorlunda ömsesidigt.

det sörjer inte på samma sätt som människan. Hunden kommer säkert tycka det är jobbigt i början med ny miljö och människor. Hundar lever mer i nuet. Om ni möter på de gamla ägarna kommer hon säkert komma ihåg deras dofter och på så sätt minnas vilka dem är

Kommer ihåg den föregående ägaren gör de absolut, de kan även vara låga och åh det svårt en period om de var riktigt bundna med dem. Men det är mycket på individnivå också.. Jag är övertygad om att min hund skulle må som fisken i vattnet hos ett nytt (bra) hem och klara sig hur bra som helst nästan direkt. Men han ska stanna iaf förstås😊

Vi har precis blivit "fodervärd" åt en 5,5 årig hund som bott i samma familj hela sitt liv innan. Upplever inte att han sörjer, däremot är både jag och hans ägare av uppfattningen att han inte ska träffa henne nu i början utan få bo in sig hos oss ordentligt först.

Min hund flyttade nyligen till mig vid 2,5 års ålder, efter att ha bott hos uppfödaren med 3 andra hundar hela livet. Det är först nu, ca 2 månader efteråt, som hon har börjat bli sitt gamla jag igen, om man ska gå efter hur uppfödaren beskrev hennes personlighet. Jag har inte upplevt det som att hon har sörjt eller varit deprimerad innan, utan bara lite allmänt osäker/stressad och försiktig av sig (exempelvis beskrev förra ägaren att man inte kan lämna mat framme för då tar hon det; detta har vi inte märkt av alls förrän denna vecka, suck, haha).

Det är ju förståeligt att en hund som totalt byter miljö, ägare och rutiner kan tycka att det är jobbigt och stressande, men om jag ska tänka i banor som etolog så har jag svårt att tänka mig att det skulle vara gynnsamt för något djur att älta det som varit förr. MINNS sina gamla ägare och hundkompisar gör de ju garanterat däremot, men flyttar de till ett nytt hem som uppfyller alla deras behov finns det ju ingen anledning för dem att sörja någonting.

Tror det är väldigt inviduellt. Jag tror absolut att hunden kan sakna sin gamla familj, men tror inte de saknar så som vi människor gör. Min hund jag har nu har jag haft i ett år och hon var 3,5 när jag köpte henne. Hade henne på prov i 2 veckor och när vi då åkte hem till hennes gamla hem för att skriva papper så blev hon såklart glad att komma dit. Men hon hälsade ganska snabbt innan hon sen la sig vid mig och somnade ☺️ och när vi skulle åka därifrån var det sjävklart för henne att hon skulle med mig.