Det jag spontant kommer att tänka på är om man låtsas veta eller kunna mer än man egentligen gör. Det ger definitivt bättre intryck om man frågar om det är något man inte förstår eller kan. Var öppna med att ni är nybörjare(?), en seriös uppfödare ställer glatt upp med tips, hjälp och goda råd. Skulle uppfödaren tycka att ni är för okunniga av någon anledning, så är det lika bra att det kommer fram direkt, det beror ju också delvis på vilken ras man ska köpa och vad man vill göra med hunden. Se till att få träffa mamman till valparna, hon ska INTE vara rädd eller skygg! Detsamma gäller valparna, en femveckors valp ska inte vara rädd utan framåt och nyfiken. Om ni får en dålig magkänsla, avstå! Vad är det för ras ni ska kika på? :-)

Jag ställde riktigt korkade frågor, gav riktigt korkade svar på vissa av uppfödarens frågor (typ hon frågade hur jag skulle hantera eventuellt resursförsvar och jag var så osäker och defaultade till något idiotiskt CM-svar) och fick ändå köpa valp för hon kunde se att jag skulle bli en bra ägare ändå. Gissa om jag läste på hur man förebygger resursförsvar när jag kom hem efter den träffen :P 

Jag tror att det gäller att vara sig själv. Är du en trevlig, öppensinnad person som vill lära dig en massa så kommer det skina igenom, oavsett vad för knasiga saker du kanske säger eller gör i stundens nervositet. 

Men som Lonaa säger, varken mamma eller valpar ska vara skygga. Valpar ska basically hänga i håret, strumporna, fingrarna och gärna börja busa med varandra i knät på dig. Om de inte sover då :P