Men usch vilka människor! Att de blundar för kritiken om att deras hundar mår dåligt. Fy farao.

Jag förstår det inte heller… Visst precis sim oss människor så kan en del hundar rent genetiskt ha lättare att lägga på sig extrakilon, de kan ha sjukdomar som gör att de ökar i vikt (tex hypotyreos) och de kan vara extremt matglada. Men det är upptill ägaren att se till att hunden får den mat den behöver med rätt näring och rätt mängd i förhållande till hundens energiförbrukning.

Jag har själv 2 mycket matglada hundar och fick de äta så mycket de själva ville så skulle de bokstavligt talat rulla fram, men jag väljer att ge dem foder med bra näringsinnehåll och anpassa fodermängden efter varje hunds behov, under mer aktiva perioder får de lite mer mat och under lågaktiva perioder så minskar jag mängden något, även mängden godsaker (belöningsgodis, ben, mm) anpassas efter individens behov.

Jag älskar mina hundar och de är mycket bortskämda med massa kärlek, mys, bus, leksaker, mm men jag tror många förväxlar det där med att ge kärlek och vara snäll med att ge hunden godsaker så fort den tigger och "ser hungrig ut".

Var en som la upp en bild på sin jättetjocka Chihuahua (den såg verkligen ledsen ut) så jag frågade om den var dräktig, då var det massa andra som också vågade påpeka hundens övervikt, och nu blir alla tanter med överviktiga hundar sura och bara "man ska väl få lägga upp bild på sin hund utan att andra klagar på den utseende!!!!". Så sorgligt och skrattretande…

Jag brukar inte kommentera. Det går knapp att tänka ordet fet utan att kränka både hund och ägare och några till. Och lilla söta Fiffi lär inte bli satt på bantningskur bara för att jag fått ventilera min åsikt, tyvärr.

Max var tjock de sista åren trots superkoll på mat. Detta pga kortison.

Jag tror att vissa människor också har svårt att förstå hur mycket extra kalorier det är i några bitar ost, en liten smörgås till frukost, extra godis när hunden är ute osv. Min mamma är sån. Hon ser inget fel med att sticka till sin hund "lite extra" för det är ju "inte mycket". Hennes hund hade absolut behövt tappa vikt och jag försöker verkligen förklara för henne att allt det där extra som hon ger hunden ger en väldigt kortvarig njutning i förhållande till allt det negativa. Nu är den hunden 13 år, och har varit i fin form under sitt liv. Hon rör sig inte lika mycket längre och den extra vikten hjälper naturligtvis inte till. Jag tycker det är enormt svårt det där, att förklara. Det som har fungerat bäst är nog när jag pratar om mammas egen vikt och ovilja att gå upp i vikt. Hon vill inte gå upp i vikt för hon mår inte bra av det och detsamma gäller hunden. Nu har mamma bestämt sig för att sluta ge massa extra godsaker och har istället börjat hälla upp dagsransonen av hundmat i en burk. Vill hon sticka till hunden någonting, tex under promenaden eller vid träning så får hon helt enkelt ta från den burken och så blir det istället mindre mat kvar vid utfodring. Får se hur det fungerar…

#6 Ja, ibland är det svårt att förklara. Jag väger ungefär 10 gånger så mycket som min lilla hund. Ett förenklat sätt att förklara är att en köttbulle före maten för honom är som tio köttbullar före maten för mig, dvs en halv middag. Den liknelsen har fått polletten  att trilla ner hos mina mest envisa hundbortkämmarsläktingar.

Jag tror att mycket handlar om okunskap. En gång pratade jag med en hundägare vars hund borde ha vägt ca 6kg. Istället vägde den närmare 9kg. Jag sa att det var som om en människa hade en idealvikt på 60kg men istället vägde närmare 90kg pga ohälsosamt fett. Då verkade personen inse hur illa hundens övervikt var. Alltså tror jag att det många gånger kan vara klokt att försöka "översätta" hundens läge till om det vore en människa istället. Har även gjort liknande #7 några gånger med bra "resultat".

Min hund har blivit kallad överviktig och tjock (av damer med hund modell mindre/medel) i en rastgård på Kungsholmen i Sthlm.
Veterinären och hundtrimmaren däremot berömde Pitcher för att han var så välmusklad och fin i kroppen.

Jag å andra sidan tyckte (i det tysta) att damernas hundar var magra. Det var bara ben med en hudkostym på. Inga muskler, ingen slank kropp som tex en vinthund, utan bara väldigt tunna. Hundarna var vuxna, så det var inte unghundar som kan se ut lite som staket innan det blir ordning på kroppen.

Så det verkar finnas exempel där det slår över åt andra hållet istället. 😐

Tror precis som tidigare personer att det handlar om okunskap, och säkerligen en del grupptryck med. Jag som har en välmusklad BC har ofta fått höra att han är för mager från personer med överviktiga hundar eller personer som inte är insatta i ämnet. Det skrämmande är att även brukshundsmänniskor med hundvana påpekat det, och det är väl det som får mig att tro att grupptryck även spelar en roll. Men i och med att genomsnittshunden idag är överviktig så blir väl det normen och de som är i fin form ser helt enkelt "annorlunda" ut då. 

När jag va hos veterinären förra året så pratade vi just om detta, han sa just att över 60% av hundarna i landet är överviktiga, en siffra som troligen även har stigit det senaste året :/.

Der hundar vi träffar om dagarna är alla överviktiga. Det vet ägarna om men de verkar inte veta vad de ska göra åt det. En av hundarna får dietfoder av och till "och så lite ostsmörgås och bullar" "för han vill ju också fika".

De frågar förvånat om inte mina hundar har problem med vikten.

#11 Haha min mamma brukade ge min hund matrester och det gav mig panik för var så rädd att han skulle bli fet 🤐man vill ju ha en frisk hund

Vad underligt att du tycker mer små hundar är feta, för jag möter ofta mer större hundar som är feta. Mestadels labbar men en o annan blandras som har äldre ägare och antar det är mycket gott som slinker ner till hunden + för lite mortion.  Tycker det är bedrövligt att folk inte märker att sin hund tappat midjan, vare den är stor eller liten 😕

Brukar ni reagera och säga något till mötande hundar som är tjocka? Jag kan göra det och om jag känner ägare så är jag mer rak på sak.

#13 Jo det är nog mkt överviktiga labbar också. Anledningen till att det är mycket feta småhundar är nog att det är tanter som tror att det är barn som skaffar dem…

Vanligt inom min ras, och bortförklaras i rasgrupperna på facebook som typ;
"Han har lite extra kärlekshull, men vet ni vad? Vi älskar honom lika mycket ändå"
Följt av peppande kommentarer.
Det är väl för bövelen inte hunden som ska skämmas över sin övervikt, utan ägaren?
Vrid på det istället,
"Tack vare mina ägare så har jag lite extra hull, eller tja.. Mycket extra hull. Det gör ont i min kropp och mina leder, jag kan inte springa lika fort som mina kompisar. MEN jag älskar mina ägare lika mycket ändå!".

Skämt åsido, det är vanligare att man ser feta hundar i dessa rasgrupper än hälsosamma hundar.
Vissa skyller på tjock päls, men oavsett päls så ser man att hundens mage är så stor att den vaggar fram. En lagotto ska vara robust och muskulös.

Tror det beror på att folk är för pjoltiga för att banta hunden. Det är synd om den att vara hungrig. Har aldrig haft överviktiga djur själv, jo, en cavalier när jag var liten, men då var jag ju rätt maktlös. Tror dock inte jag skulle ha några problem med att dra ner på maten om det behövdes. Det är svårare när det gäller den egna övervikten. 😉

Tror en orsak kan vara det eviga "belönandet" också. Man ser ibland folk som sticker till hunden godis mest hela tiden, antningen den gjort nåt för det eller inte. Eller man sticker till hunden godbit på godbit när man själv fikar, den ska ju vara med. Även om det bara är foderkulor blir det ju en del om man lägger ihop det. Vill man hålla på så får man väl hålla igen på de riktiga matportionerna, annars blir det så klart lätt för mycket.

Vikten är ju svår att bedöma i bara kilon också. Känns på hunden, man ska känna ryggraden av att stryka handen uppe på ryggen. Revbenen ska kännas om man stryker handen läns sidan. Man ska inte behöva gräva in fingrarna i fett för att känna ben, men inte heller kunna "spela" på dem.

Hehe, ni kan ju tänka er vad icke jaktfolk tycker om min stackars utmärglade labbe ;-). Jag får alltid höra att mina hundar är så magra och "inte får någon mat"-utom hos veterinären och hundfysion där vi får tummen upp. Samtidigt tycker jag att det har blivit en trend som slår över åt andra hållet också, främst bland "muskelhundar". Hundarna tränas som elitidrottare och bilder på deffade muskelpaket visas upp som perfektion. Att tikar körs så hårt att de hoppar över löpet ses som ett bevis på att de verkligen tränas ordentligt och att all energi går åt till att bygga muskler och kondition. Vad ägarna inte tänker på är att många elitidrottare har söndertränade kroppar som är "slut" när de kommer i medelåldern…

Har det blivit så? Vad tråkigt.