Alltså jag borde ha skrivförbud, eller åtminstonde en ordgräns… Ber om ursäkt för att det blev så långt =X

Nu blir det dessutom tillägg: Ville bara säga att han är verkligen jättesmart, alla mentala övningar är över på en minut eftersom han löser dem så fort, så när vi tränar försöker jag göra det både enkelt och svårt för honom för att han ska få variation, men mina ideer börjar sina och hans intresse är svårt att hålla uppe… För som sagt är han väldigt svårmotiverad och förstår han inte med en gång måste man kämpa för att det ska vara kul för honom att lära sig

Har ni tränat någon passivitet? 

Det känns som att han inte har en aning om hur han ska hantera all stimulans som han får hos dig helt plötsligt, från att inte haft någon i princip :) 

Min egen omplacering, Arrak, var ungefär likadan. Lite långpromenader lös i skogen ibland, men det var det. Här är vi väldigt aktiva i olika sporter, fysiskt, mentalt… Han vet inte hur han ska hantera all stimulans, så det byggs upp långvarig stress. För honom räcker det inte med bara en vilodag, utan vi får köra semestrar på 1-3 veckor där vi bara såsar runt och inte gör något alls, för att han ska få nollställa huvudet lite grann.

Hej!

Jag får lite känslan av en förvuxen och väldigt stressad valp/unghund. Du skriver att förra ägaren inte gjorde mycket med honom och nu helt plötsligt har han ett liv fyllt av aktivitet, nya upplevelser och intryck. Frågan är om han någonsin fått en chans att lära sig hantera sånt här?

Med valpar börjar man oftast ganska lugnt, låter den upptäcka saker i sin egen takt. Undviker att valpen går upp för högt i stress och när den gör kan det vara läge att låta valpen vila från aktiviteten.

Detsamma gäller det här med att vara uppmärksam på ägaren i nya miljöer. Det är väl inte heller något man bör börja med i den svåraste miljön, man börjar enkelt och försvårar miljön/störningen allt efter som.

Så vad har detta med din vuxna 3 åring att göra? Möjligen har den här hunden inte fått träna upp sin psykiska uthållighet? Han har sällan hamnat i nya miljöer och har aldrig fått lära sig hur man hanterar saker som är nytt. Han lägger på sig stressen men vet inte hur man lägger av sig den?

Jag har aldrig haft en omplacering med den här typen av problem och det finns säkert de med större kunnande, bla JoannaLi här ovan, som gav ett bra svar. Kanske måste ni backa lite i träningen, ge honom vardagliga rutiner och när det gäller övriga aktiviteter introducera allt som är nytt väldigt långsamt och kontrollerat, med vilodagar mellan för att ge honom chansen till återhämtning?

Min omplacering är typ likadan jag tror inte någon av de tidigare ägarna hade gjort speciellt mkt med honom för han var väldigt (då menar jag verkligen väldigt) ouppfostrad utomhus ( han var 1½ när han kom till mig och hade haft minst 2 ägare innan mig vet ej om uppfödaren är inräknad i dessa två ägare heller),  dock har han lugnat ned sig något nu när vi i början gick ungefär samma promenadsträckor hela tiden, sedan har jag låtit honom spåra upp godisar samt hoppa över stockar och sten i skogen så han får tänka på en uppgift och inte bara "springa på".  Visst vi har mkt kvar innan det går att ha honom lös och att han lyssnar på mig men vi är en bra bit på väg :)

#3-4 Tack för båda svaren, det ni säger stämmer säkert! Märkte mycket av det redan de första dagarna han kom hem till mig. Ja passivetsträning var det första jag började med när jag fick honom, mycket strosande i normal takt för att lära känna varandra och blev han stressad eller uppjagad satte vi oss ned tills han var lugn igen! Gör mycket så nu också, vi leker eller tränar, sen ska vi vila, vi går ut, sen ska vi vila, husse gör någon som inte involverar hunden, då ska vi vila. Jag tycker att det verkar ge bra resultat, han kan protestera en del i början men sen lägger han sig ner och sover i både bussar och på lektioner, de gånger som det inte har funkat är när jag varit trött och han inte fått tillräckligt med uppmärksamhet tidigare. Jag har känt att det inte har blivit tillräckligt många pauser här sedan vi flyttade, det har blivit så mycket som ska göras med både skola och arbete/socialisering med människorna här på gården att min egen tillflyktsort har blivit våra långa promenader, vilket tyvärr har tagit tid från viktigare uppgifter som ger mer njutning för Bobby. Så jag får väl helt enkelt korta ner promenaderna och göra mer av det andra mellan varven! Hur skulle ni rekommendera att jag gör för att det inte ska bli för mycket för honom men ändå tillräckligt för att han inte ska bli helt tossig de timmar jag är i skolan (eller när jag kommer hem, han klarar väldigt bra av att vara ensam) nu i nästa vecka när han är som han är? Tidigare har jag ju varit hemma med honom när vi har latat oss, ska jag bara ta en lång promenad på morgonen (eller en kort?), lunch-kisset, sen en kort promenad när jag kommer hem och sen vila innan sista kiss och bajsstroset runt trädgården eller borde jag aktivera på något annat sätt däremellan? Kan tillägga att vi går upp kl 5, fast latmasken brukar dra sig tills 6 då jag är färdig med toabesöken och frukosten, sen går vi och lägger oss kl 20. Att gå rundan på tomten brukar ta 10-15min och då låter jag honom göra som han vill förutom spåra efter katterna, leka eller äta alltför mycket gräs (stressbeteende som gör att han kan stå där och tugga i en evighet), för att bryta det brukar jag bara fånga hans uppmärksamhet med ett ljud eller hans namn sen strosa vidare

#5 Jag har märkt lite motsatt beteende hos Bobby, han tröttnar snabbt på samma runda och börjar istället hitta på en massa sattyg som att inte lyssna eller vika av från den vanliga stigen. Så jag försöker variera lite då och då eller gör precis som du att hitta på lite hinder eller utforska vissa stenar och saker lite extra!

#7 haha heter din också Bobby ?! :D haha
har nyligen börjat lite mer med balansövningar för honom, då får han fokusera mer på var han har tassarna än vad som sker runt omkring:)

Det jag tänker är att ni skulle behöva gå en kurs av något slag, då skulle du få hjälp att hitta verktyg för att träna på ett bra sätt och hitta lämpliga aktiviteter för er. Nu låter det som om det blir en enorm mängd promenader för er, men har du testat att tex spåra med honom så att han får bli mentalt trött istället? Är han kollad av veterinär så att han inte har ont? Har hundar ont så kan de reagera med att bli mer stressade. Det är också ibland möjligt att få hundarna mer avslappnade genom att byta foder. (Min förra hund tex var alltid väldigt "igång" men utan möjlighet att direkt fokusera på något, sedan hittade jag av en slump ett foder som gjorde henne otroligt fokuserad vid arbete, pigg och glad men utan stress. Och ja, det var tydligt att det var fodret som orsakade skillnaden)

#9 Ja jag skulle jättegärna gå en kurs med honom, men tyvärr så finns det ingen i närheten som passar mitt schema, jag har ingen bil och närmsta busshållsplats tar det 1 timme att gå till. Men jag ska eventuellt ta med honom till skolan nu några veckor och ha honom i hundstall, så får vi se hur han reagerar på det och då kan jag prata med de lärare och elever som håller på med hundutbildningen där.

Jag har testat att spåra med honom, men har själv inte listat ut hur man ska göra och han är bara intresserad av matspår eller viltspår, men de gånger vi har gjort det har han inte blivit trött utan bara ska fortsätta söka även efter han har hittat målet. 

Även om vi är ute och går mycket har jag alltid fokuserat mer på den mentala delen, även under de timmarna, men det känns som att vad jag än hittar på med honom ska han så fort han får chansen stirra upp sig själv. Man märker snabbt på honom när han är trött eftersom då travar han bara och får spring-ryck och ska bara leka, det blir liksom en ond cirkel. Jag försöker vara lugn och bestämd och distrahera honom med något annat, men så fort han tycker att vi var färdiga där springer han sin väg. På de här 6 månaderna som jag har haft honom har jag bara sett honom "gå" kanske 4-6 gånger, han springer eller travar alltid och riktigt lugn och trött har han bara varit den första veckan när vi gick på en rejäl 8 timmars vandring tillsammans och för någon månad sedan när han fick vattensvans och inte kunde göra något.

Själv är jag ganska säker på att han har ont någonstans, han har problem med lederna och har hakat med det ena knäet tre gånger och han blir genast mer avslappnad om jag kan få honom att ligga stilla och massera/trycka på lederna en stund, har varit hos veterinären i Tollarp flera gånger med honom och hon klämde och tog blodprov som inte visade något ovanligt. Men jag tyckte inte hon lyssnade på vad jag hade att säga och vill få honom ordentligt kollad, så för tillfället håller jag på att spara ihop pengar så jag vet att jag har råd med vad som än kan visa sig. 

Foder har jag också testat att byta (har bara råd med torrfoder) men där har jag inte märkt någon skillnad på temperamentet, bara tittat på magbesvär som han hade när jag fick honom. Däremot har jag märkt att om vi matspårat med kött som han sen får äta upp har han blivit otroligt flåsig efteråt, men jag vet inte om det har med upphettsningen eller själva köttet att göra? Har tagit ett uppehåll från det nu pga det.

Det som är mest frustrerande med honom nu när jag försöker se om han kan bli lite mer avslappnad är att det kan gå jättebra, han ligger och sover lugnt och bekvämt, sen när vi går ut för att kissa börjar han genast stressa upp sig själv genom att nosa på allt, leka med allt, jaga allt, saker som vi har lyckats jättebra med i träningen slutar fungera helt enkelt och han bara ska-ska-ska… Och försöker jag göra någon mental stimulering med honom då blir han bara värre efteråt, han kan inte ens gå och bajsa även om man ser på honom att det trycker på, först försöker han leka med mig, men sen börjar han istället spåra efter allt och leta mat eller kattskit på tomten och istället för att hålla sig i närheten av mig springer han bort så långt han kan tills jag säger till, säger jag ingenting försvinner han…

Det känns som om jag "vet" vad som är fel, men jag vet inte hur jag ska ta hand om honom för att han ska må bättre, eftersom allting jag testar går jättebra till att börja med sen slutar det bara helt plötsligt att ge resultat.

Jag tycker boken om spårning som Kallaterrier tipsar om här är jättebra.
http://hundar.ifokus.se/discussions/57cd75858e0e745f18000c5b-borja-med-spar?participating-4#3
Den finns på bibblan, men du kanske får fjärrlåna.
http://libris.kb.se/bib/10415567

Nu har jag iofs inte testat i praktiken (hundlös), men jag förstår hur det ska gå till utan några större frågetecken och det är minsann inte alltid man kan säga det!

#11 Tack för tipset =D