Du kan ju adoptera från t.ex Hundstallet, kanske ta en unghund, om du är rädd att en valp ska växa upp och bli helknäpp? Du kan absolut forma hunden som du vill oavsett ålder. Gäller bara att du har viljan, tålamodet och rätt attityd (alltså bara vara positiv, inga negativa förstärkningar som en viss C.M använder sig utav).

Jag tycker att du borde satsa på en gatuhund i vilket fall som helst, och jag tipsar om Dinas Ark. Bättre att tänka på någon annan och faktiskt rädda ett liv än att vara egoistisk och ta ett safe-card samtidigt som en hund i ett hägn dör. Låter extremt men så är det ju. Sedan kan väl avels-människor säkert komma på 1000-tals anledningar till varför det är så hiiimla farligt osv att ta en gatuhund, just för att de inte tänker längre än näsan räcker, tyvärr, och vill bara ha sålt sina hundar vars föräldrar sprungit runt i en ring och fått pris för att nån domare tyckt om hur de såg ut. För mig är enda anledningen att ta en renrasig hund för att hunden skall klara av ett svårt jobb som kräver mycket utav hunden psykiskt (t.ex polishund). Annars gör det väl ändå inte så mycket om ens älskade "vardagsälskling" har lite skavanker här och där och kanske inte har detdär eftertraktade uppfödarnamnet i stamtavlan? Jag menar, ingen hund är perfekt och det ska de inte behöva vara heller.

Känner att mitt inlägg fick sig en något negativ klang, men väljer att posta ändå och hoppas på att du (eller åtminstone någon) förstår hur och varför jag resonerar som jag gör och inte menar att låta som nån annan wannabe hundexpert.

För tidigt på morgonen för at jag skall orka formulera med egna ord, men så här skriver Jordbruksverket:

http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/djur/resorochtransporter/hundarkatterochillrar/hundarkatterochillrarinforsel/undvikadoptionavgatuhundar.4.6223f767134a3048c1e80001886.html

Kör på att köpa från en uppfödare. För precis som du säger har du större chans att veta någorlunda hur din hund kommer bli och vad den behöver från dig. Du kan kolla bakåt i leden och se eventuella sjukdomar. Det kan du inte med en gatuhund. Det är uppenbart att det är det som känns rätt för dig och då bör du göra det.

Det man inte ska stödja är fulavel.  Som man oftast ser bland blandras ägare.  Helt okunniga människor som vill ha pengar eller vill ha söta valpar. 

Skk uppfödare kan man kolla upp och se till att välja de som avlar för att få fram friska och mentalt stabila hundar så man vet vad man får på ett ungefär. 

Hittehundar har många gånger mycket beteendeproblem som man måste jobba med. Och det kan vara för mycket när man är nybörjare.

Du verkar tänka klokt :)

Kolla annars på "hittehund" dem brukar ha renrasiga hundar för omplacering,bara att söka på det och gå in på hemsidan och se om det är något för dig,tänk bara på att det inte är så troligt att hundarna som finns där nu finns kvar när du ska skaffa hund! Hur du än gör så tror jag att det blir toppen och önskar dig lycka till!

Jag köpte en "färdig" omplaceringshund, svensk, i en halvstor stad 50 mil ifrån mig. Renrasig, stamtavla, SKK-kennel - the works. Han kunde gå lös, gick fint ihop med alla hundar, skulle inte vara problem att lämna ensam, ingen problemhund what so ever. 

Jo tjenare! Nervvrak utan dess like, livrädd för män och andra hundar så att han vill skrämma bort dem med skall, jaktinstikt "naanting" och extremt lätt för att bli blockad - han visste inte ens vem jag var när han jagade, hur skulle jag möjligtvis kunna ha honom lös? Separationsångest, fysiska skador, och enorma mentala skador efter CM-metoder. 

Det är ingen snyfthistoria, och jag försöker inte skrämma upp dig bara för skojs skull - jag vä bara påpeka att allt kan gå fel. Och då var det här ändå en så bra omplacering som man kan hitta (svensk, jag fick träffa honom innan, renrasig, reggad, bra kontakt med förra ägarna) enligt regelboken. 

Om du känner dig osäker - vilket är 120% okej, för alla är osäkra! - så skulle jag satsa på en valp, hela vägen. En omplaceringshund skaffar man först när man verkligen känner sig redo för att tackla de allra flesta problem som en hund kan ha på en grundläggande nivå, för att troligtvis kommer omplaceringen ha dem alla :D ;) 

Dessutom stöttar jag hellre ren, SKK-kontrollerad, svensk avel än buskavel i andra länder, och miljöpåverkan när de ska flyttas hit etc. Man kan inte rädda alla, tyvärr. 

Min nästa hund kommer klart vara en valp, jag kollar på kennlar just nu. Jag är så enormt sugen på att få göra mina egna misstag, och inte bara städa upp den förra ägarens :D

Jag tycker att du resonerar mycket klokt. Köp från seriös uppfödare. De som på riktigt vill göra något för att förbättra läget för hundar i stort i länderna som gatuhundarna kommer från, de donerar pengar till seriösa organisationer, åker eventuellt dit för att jobba som volontärer, försöker sprida kunskap om hundar till folk osv. (Jag vet att det går att både köpa hund och skänka pengar, men få verkar göra det) Själv har jag hund nr 3 och 4 nu. Jag har haft två omplaceringar och två från valpstadiet. Samtliga renrasiga, skk-reggade, från seriös uppfödare. Det passar oss bäst. Jag vet på ett ungefär vad jag får för hundar och vet att dessa hundar älskar livet jag kan erbjuda dem. Glada hundar är enkla hundar. Även om jag har stor hundvana nu så skulle inte "vilken hund som helst" bli lycklig hos mig, utan att det varit fel på varken mig eller hund för det. Alla passar inte ihop och ska hundägandet vara bra i 10-15 år så är det ju trevligt med bästa möjliga förutsättningar direkt.

Gatuhund från utlandet är förenat med så många risker, dels de du själv tar upp med mentala överraskningar och dels det jordbruksverket tar upp i länken här ovan.
Dessutom så stjälper man gatuhunds problemet snarare än hjälper det. Länderna som har massa gatuhundar ändrar inte sin djur syn eller tar tag i problemet när dom märker att gatuhundarna kommer hit.
Hjälp miljontals framtida hundar att slippa detta liv genom att tvinga länderna att ta tag i problemet själva eller  hjälp en enstaka individ nu.
Det finns skräckexempel på gatuhundsföreningar som parar sina tikar i hägnen för att kunna sälja små söta valpar. Det sägs att det fuskas med papper. Många hundar är sjuka m.m
Många hundar är dessutom inte redo att bo inne i en familj som ett vanligt husdjur. Dom vill ha sin frihet.
Dessutom tvingar föreningarna ofta köparen att skriva under lagvidriga avtal innan man får adoptera. Du får inte avliva hur du vill eller omplacera, då ska den stackars hunden tillbaka till föreningen.

Vill du inte köpa en valp ifrån en kennel så är mitt råd att leta efter en svensk omplacering. Där du har möjlighet att träffa hunden flera ggr innan köp och vet därför vad du har att förvänta dig hos din nya familjemedlem.

#1
Jag rekommenderar inte folk att låta bli att köpa gatuhund för att själv få sälja mina valpar utan för att det är direkt idiotisk att forsla hit en gatuhund!
Jag rekommenderar folk att köpa en hund som passar deras ändamål. Med en gatuhund vet du inte vad du har i snöret.
Ringer någon mig för att köpa en  draghund så rekommenderar jag dom en mer passande ras, inte en större gathund från Rumänien för den kanske kan dra nånting iaf. Inte får dom köpa hund från mig heller, visst mina kan dra, men är det de man vill pyssla med finns det bättre raser.
Och dessutom skiter jag fullständigt i vad en utställningsdomare säger om mitt avels material. Jag har sett vad utställningsavel kan göra och tänker då inte släpa dit min ras. Jag vet ur en sund hund ser ut och avlar på friska individer, inte utställningstitlar.

Jag har precis gått i dina tankar! Jag velade mellan massa olika hundraser, ännu svårare blev det Iom att jag var villig att anpassa träning efter hundens behov.. Bestämde mig för att gå på individ framför hundras. Slutade med en adoptionshund, 1 år gammal. Av de svenska omplaceringar jag varit intresserad av har alla haft nånting man måste jobba med mer eller mindre. Min adoptionshund är inget undantag :). Vi tränar lite på allt i princip, men hon är väl som vilken unghund som helst i slutändan med lite extra grejer att jobba på så som miljöträning/hundmöten. Ser helt klart fördelar med att skaffa valp nu :p. Dock kräver det enormt med tid första halvåret så det var inget alternativ för mig… Men OM du nu hittar en specifik hundras du avgudar så kör på den! Men är du mer ute efter en hund som kan funka med ditt liv o där du är villig att stimulera dess behov som blottas, så adoptera. för den enskilda hunden så är du en life sover. attityder till djurhållning tar tid att förändra, under tiden avlivas många friska, fina hundar i diverse länder :(.

Jag tycker du ska söka efter din framtida hund hos en seriös kennel.

Att ha dåligt samvete för att man köper en medvetet framfödd valp när det finns många hundar som behöver ett hem (gatuhund) tycker jag blir lite tokigt.
Om du adopterar en gatuhund så räddar du den hunden, men en ny tar snart dennes plats, det löser inte roten till problemet med gatuhundar utan blir mer att man "köper sig ett gott samvete".
Vill man göra något för gatuhundarna så tycker jag man ska skänka pengar till organisationer som utbildar folk i dessa länder om en bättre hundhållning och som jobbar för att höja hundens status.

En seriös kennel får min röst. Anledningarna har du och andra redan tagit upp.
Om du känner att du vill ta dig an en unghund eller en vuxen hund så kan även dessa hittas genom kennlarna.

life saver*** skulle det stå :)

Vill du ha en valp från en seriös kennel så kör på det! Att skaffa hund är en stor grej och förhoppningsvis kommer ni spendera många år tillsammans så utgå från vad som känns rätt för dig. Att välja utifrån andra kommer bara bli fel för både dig och en framtida hund. Och för guds skull, gå inte på klyschan att en hund blir vad man gör den till. Självklart går det att påverka men en hund är inte helt fråntagen betydelsen av både arv och miljö.

Själv har jag bara haft omplaceringar, en svensk, en utländsk och en s.k. "gatuhund" och av dem var "gatuhunden" absolut den enklaste att ha att göra med. Jag har alltid valt mina hundar utifrån var som passat mig med utgången att det ska vara en vuxen hund eftersom jag personligen inte velat ha valp. Jag håller inte alls med #1 trots att ingen av mina hundar varit en renrasig. Å andra sidan håller jag inte med #7 heller som verkar påstå att "adoptionen av gatuhundar" är anledningen till att situationen ser ut som den gör i vissa länder. Ibland blir jag bara trött på polariseringen i gatuhundsdiskussionen.

I vilket fall, tycker jag också att du resonerar klokt och det är absolut noll och inget fel med att välja en valp från en bra och seriös kennel om det är vad man vill ha!

Tack för alla svar!

Jo, att sjukdomar sprids med gatuhundar har man ju hört, men man har ju samtidigt hört att organisationerna gör sitt yttersta för att säkerställa att hundarna är friska, hundarna veterinärbesiktigas, kastreras, avmaskas, vaccineras osv. Men det klart, det kan ju fifflas med det också, och när självaste Jordbruksverket går ut med sån info får man ta det på allvar. Särskilt svårt att veta för diagnosticering när sjukdomen sitter dold inuti och inte går att upptäcka. Och med tanke på allt dom exponeras för på gatan, hur kan man då utlova att hunden man adopterar verkligen är 100% frisk? Det säkraste kortet är kanske att i så fall adoptera en gatuhund som fortfarande är valp, och därmed har levt på gatan maximalt kort tid..

En vuxen svensk omplaceringshund har jag också funderat på, men där har man också det där med plötsliga överraskningar som bottnar i tidigare upplevelser, att den börjar göra utfall mot någon/något och man inte har en chans att hejda den för att man inte varit beredd på beteendet. Jag vet inte om jag känner mig tillräckligt modig eller utbildad för att ta mig an ett sådant fall, även om det är en god gärning.

Men man ska ju inte behöva ha dåligt samvete och känna sig självisk som väljer en kenneluppfödd hund. Det är ju för hundens och omgivningens skull man gör det valet, för att kunna bli en så vettig hundägare som möjligt. Det är i alla fall så jag tänker.

Håller också med om att renras från kennel är bäst för dig, Carl-Philip. Tycker du tänker rätt.  Jag tänker så själv och då har jag ändå haft hundar förut. Blandras skulle annars kunna vara va intresse för mig, men det är just det där med "grisen i säcken" som inte passar mig just nu. Gatuhund har jag inte ens övervägt då jag inte vill riskare att få en hund som är formad av en massa dåliga erfarenheter och har beteende därefter. I en ett annat läge skulle jag nog kunna tänkta mig det också, om rätt hund dök upp, men i den situation jag lever nu behöver jag ha så mycket koll som möjligt på vad jag får.

Varför skulle du känna dig elak om du väljer en renrasig hund? Däremot finns många renrasiga hundar som omplaceras, det kan ju vara ett alternativ

#12. Du skriver att du inte vet vad en svensk, vuxen hund varit med om och att du inte vet om du fixar att den plötsligt reagerar på oväntade saker. Är du osäker på sådant, då ska du absolut inte köpa en gatuhund! Där har du inte bara att du inte vet något om vad den varit med om, där har du en hund som mest troligt inte ens bott inomhus, inte är van vid hantering, inte är van vid att gå i koppel osv. Att få det välfungerande är ofta mycket svårare än att komma till rätta med att en "vanlig svensk hund" reagerar oväntat på någon sak under tex promenader.

Oavsett hundens ursprung är det bättre att ta en omplaceringshund. Det finns så förtvivlat många hundar som behöver nya hem,  oavsett om det är i Sverige eller från utlandet. Det är en individ som redan finns och det är ju bara en fantasi att tro att alla de hundarna får nya hem. För varje valp som köps är det en annan individ som dör.  Om  man nu ska vara noga med stamtavla osv så finns det massor med såna hundar som också behöver hem.

#16: Beroende på vilken ras man söker kan det faktiskt vara ganska svårt att hitta en sund renrasig hund och trevliga stabila sällskapshundar oavsett om de är renrasiga eller blandraser har sällan några problem att hitta hem. Hundar med diverse problembeteenden är tyvärr en annan femma men man kan knappast begära att alla ska ha möjlighet att ta hand om en sådan hund på ett bra sätt.

Och oavsett var man väljer, renras/blandras vuxen/valp har man inget ansvar för att någon annan hund avlivas.

#16 Det är inte ts ansvar. Hon ska välja det som känns rätt och inte någon för att ni försöker ge dåligt samvete för att hemlösa hundar dör.

Samma synsätt kunde ju tillämpas när man skaffar barn. Gör ni det?

#18 Tycker också att TS ska välja det som  känns rätt.  Precis som många andra, skriver jag om hur hur jag resonerar när det gäller att skaffa hund.

#19 Har inte tillämpat det, men tanken har slagit mig.

#18: Vilka ni?

#21 Oj sorry för otydlighet. Bland annat #1 och #16.

De som säger tex att en hemlös hund dör om du köper en valp  så rädda hemlösa istället.

#19 jämför inte hundar och barn…

#23 Det gjordes inte heller. Tankesättet däremot borde ju vara samma. Om man är så anti mot att köpa från uppfödare och så för att man ska rädda hemlösa borde man ju känna samma gällande barn. Eller är hemlösa barn mindre värda?

#24 tycker verkligen inte man borde jämföra ändå. Inte direkt så att möjligheten att gå ut på blocket och köpa ett barn finns.

#25 Vad har blocket med detta att göra?

Jag pratar om tänket. Inte om blocket.

#26 precis. Jag pratar också om tänket. Blocket har nämligen ingenting om detta att göra, var bara tänker jag var ute efter.

#25 Nej, men möjligheten att ta hand om ett redan existerande hemlöst barn finns. Den moraliska plikten att göra så istället för att producera ännu fler barn borde väl vara betydligt större än när det gäller hemlösa hundar. Så jag tänkte att de som värnar så om hemlösa hundar borde ju ha samma synsätt när det gäller att skaffa barn. Eller inte. 😉

#28 jag må vara extrem, men absolut kan jag intellektuellt känna att det är dåligt för vår planet att sätta ytterligare ett barn till värden på denna överbefolkade planet där människan gör enorm skada. Och därav känns även adoption av behövande barn mer vettigt. Men nu ska vi inte spåna iväg för mycket på detta. Trådskaparen ville egentligen ha åsikter om annat :).

Jag har en av varje :-) Jag skulle absolut köpa av en uppfödare om du vet vad du vill med hunden t ex ställa ut eller tävla i något. Det är inget fel med att köpa en omplacering heller men de kan kräva en hel del extra jobb som man inte tänker på.

Tusen tack för alla välformulerade proffsiga svar som satte igång tankarna lite, precis det jag behövde. Jag kommer köra på kennel. :)

👍

#31 lycka till med hundköpet! :D