Hittade den här infon:

Generell beskrivning:
En irländsk varghund är en mycket stor, vänlig och kärleksfull hund. Den har blivit väldigt populär pga. sitt trevliga sinne. Till utseendet är varghunden först och främst anmärkningsvärd på grund av sin storlek. Trots sin storlek är varghunden på inget sätt en koloss eller svår att ha inomhus. Den är lugn och stillsam, närmast loj och tillbringar den mesta av sin tid liggande eller spatserande fredligt omkring. Den ställer inte stora krav på motion eller sysselsättning men trivs naturligtvis bäst när den är i god kondition som alla andra hundar.

Varghunden är en vinthund och blev ursprungligen använd till storviltsjakt bl.a. på varg (därav namnet) och många har fortfarande en del jaktinstinkt kvar och kommer i öppen terräng jaga allt som rör sig. Den är byggd att springa fort och långt något dess eleganta kurvade linjer och lätt spänstiga rörelser visar. Pälsen är medel lång, sträv och lätt att sköta.

Som vakthund passar emellertid en varghund dåligt men dess storlek har avskräckande effekt på ”gäster” med dåliga avsikter.

Varghunden knyter sig an starkt till sin familj och är idag – eftersom den inte används i jakt – en utpräglad familjehund. Den är sällan en enmanshund utan är glad i hela sin familj och har det bäst i den samlade familjens sköte. På det hela taget är varghunden mycket sällskaplig och tycker absolut inte om ensamhet. En varghund trivs dåligt med att vara ensam hemma hela dagen.

Tack ska du ha! :)
låter jätte bra, lugn men ändå stor som jag gillar!

Jag är själv mycket förtjust i denna jätte, men sambon gillar inte så stora hundar.  Det jag hört när jag talat med uppfödare och varghundsägare så är de, sin storlek till trots (eller pga kanske) inte så krävande motions- och aktiveringsmässigt. Det jag lite ospecifikt fått höra är att de är "medel". De första två levadsåren ska det över huvud taget inte vara någon hård motion, då de växer. Kasta pinne och jaga boll har jag aldrig ens sett en irländsk varghund göra, däremot är rasen generellt förtjust i sådant med mer fart i - som lure coursing. Att riktigt få sträcka ut och springa för allt vad pälsen håller är obligatoriskt för den vuxna varghunden att få göra.

Inomhus far de inte runt särskilt mycket och det är inte krav på en villa för att husera denna jätte med andra ord. (En valp och unghund är förstås mer aktiv oavsett ras).

Jag har sett en varghund inom freestyle. Du kan nog göra det mesta med din varghund som dess kroppshydda klarar av. Men man kan ju inte räkna med att vinna förstapris i agility direkt…

Och de når precis överallt… De kan med andra ord hjälpsamt doppa huvudet i grytan på spisen så du slipper böket med att tillaga mat och även rensla slasken utan problem.

Jag har fått berättat för mig att de generellt är snälla mot allt som är mindre än dem själva - det vill säga det mesta.

Att börja träna vardagslydnad från dag 1 skulle jag verkligen se som viktigt med en hund av denna storlek. Man vill inte ha en varghund på 60 kilo som drar i kopplet eller gör utfall mot cyklister… Ordentlig socialisering, utsätta valpen för många olika miljöer, människor och snälla hundar och få mycket beröm för att vara lugn.

tack för svaret, synd att din sambo ej vill ha en sådan stor hund hehe. Men de är verkligen underbara hundar så stora men ändå så lugna och sen har ju folk respekt för dom pga storleken. Ända nakdelen är att de står att den helst inte är hemma själv. Men man måste ju jobba osv 

Vist finns hund dagis, men de är så dyrt tycker jag, Men vänjer man den som valp nån kort timme om dagen kanske de kan gå bra?!
sen ökar man efter hand. Nu menar jag inte att jag ska vara borta 10-12 timmar men kan ju bli 6-8 . Men som sagt övar man som valp kanske de ändå inte är några problem.

#4 Jag tror att den delen av rasbeskrivningen kan appliceras på alla rasbeskrivningar. Jag tror till och med att den gör det… Korrekt ensamhetsträning där man ökar tiden långsamt borde göra att det inte är några problem. Många hunddagis har restriktioner och tar inte emot så stora hundar som varghunden är, tyvärr. Kolla upp detta först. Annars finns andra alternativ, dagmatte eller hundrastare, ta med hunden till jobbet om det går, gå hem på lunchen osv. 8 timmar är magstarkt att förvänta sig att hunden ska kunna hålla sig också, inte bara aspekten av att det inte är snällt att lämna den ensam. Jag tror dessutom att jordbruksverket har sagt att det maximalt får gå 6 timmar mellan rastningarna, men också att man ska följa hundens behov av rastning (ålder osv spelar in). Och kom ihåg att om du har lämnat din hund ensam 6-8 timmar och själv har arbetat de timmarna - så har dagen bara börjat för din hund när du kommer hem, trött och utarbetad. Hunden har däremot haft tråkigt och varit ensam och jublar inombords över att du kommit hem och nu ska vi sätta igång, husse/matte! Så orkar man då vara aktiv hundägare större delen av resterande delen av dagen, (ta en lång härlig promenad, träna vardagslydnad och köra kul hjärngympa etc) eller vill man hellre samla kraft framför TV:n för att orka med ännu en arbetsdag? Hunden är ju på gott och ont helt utlämnad till din vilja att ge den ett givande och aktivt liv.

Min faster hade en sådan och den var väldigt lugn. Hon hade den mest som sällskapshund så tror inte att hon motionerade den mer än att gå ut med den. Vet inte hur det är med andra hundar av samma ras men denna kunde/vågade inte gå i trappor eller hiss. Enda gången som jag såg den livlig var när den drog iväg min pappa hahaha. :P Att de inte gillar att vara hemma ensam kan nog stämma. Min faster kunde inte lämna honom ensam en lång stund.

Okej, ja de är mycket att tänka igenom med att skaffa hund..
tack för svaren båda två. Jag såg en super fin Irlänsk varghund idag en sandfärgad, jäääätte fin!!

Irländsk varghund är min drömhund! :) Dom är så stora & vackra. Dom är så lugna i sinnet…min kompis har en Irl varghund på 7 år hur fint psyke som helst :) Så fort jag flyttar hemifrån ska jag kolla på Irlänsk Varghund annonser !

okej, ja dom är sjukligt fina, jag gillar Grand danois med, min mamma har en som är 9 år.. jag bodde hemma fram till han var 6år.. men träffar han en hel del även nu! :) Fast de känns ändå som jag vill "förnya mig lite" med en annan ras och då är ju Irlänsk varghund en jag med verkligen kan tänka mig att ha! ståtliga och fina, kanske inte suuuper söta som isa andra hundar men lagom söta, men för mig är dom mer vackra,fina osv än va dom är söta o gulliga det är mindre hundar, för mindre hundar är ju inte ståtliga osv tycker jag bara gulliga.

Vi har en IV, ligger antingen i sängen eller soffan inne, märker knappt av honom alls. (undrat flera gånger om sambon fått med honom tll jobbet, när han lgigger o sover i rummet intill.
Det är verkligen supermysiga hundar, självständiga och tänker på sitt eget lilla sätt kanske man kan säga, inte som typ knähundarna som gärna håller sig slimmad intill ens ben, utan de kan komma när man ropar, men de är mer "kommer om 10 minuter!"

Vi bor i en lgh på landet på ca 70 kvm, och det är inga direkta problem för honom, släpper honom i skogen minst 2ggr á 2- 4h/v, där han får sträcka ut, vilket mer eller mindre är ett krav för att de ska hålla igång.
Sen dagliga promenader… varierar mellan 30-90min typ , i koppel.
Och det är ingen ras som klättrar på väggarna av understimulans, inte vårat exemplar iaf :P