Jag tror att du har för hög träningambination höga krav på hunden den kan lägga av och göra tvärtom. Du känner dig stressad , ängslig när du gör det, det känns som det när du skriver. Det kan vara överstimulering, det blir bara pannkaka . Låt hunden ta bara promenader också. Inte träning hela tiden. Hunden känner stress och press. Låt det bara vara ha en kombo med enbart promenader, får hunden sova? Hur äter din hund? Dricker?

Jag fick samma känsla som #1 när jag läste ditt inlägg. Jag har en hund som har lätt till stress och jag har hela tiden jobbat (och jobbar) med att dämpa henne. Inte aktiviteter varje dag, tränar mycket på att ha tråkigt, inga busiga exalterande belöningar osv.  Med den typen av hund tror jag att det är viktigt med ordentliga ramar i vardagen och att öva mycket på att koppla av. Att sätta hunden någonstans och låta den sitta där medan du pysslar med annat, att inte tillåta den att gå och nosa överallt om det är det som stressar upp den, eller vad det nu kan vara. Det är i många fall förväntan som skapar stress och det är förväntan man måste jobba bort genom att vara och ha tråkigt.

Sedan är det vanskligt att ge råd över internet, såklart. Plötsliga beteendeförändringar kan ju också ha att göra med vissa sjukdomstillstånd eller smärta, eller helt andra saker. Men är det uteslutet så skulle jag säga att det är förväntan och kanske en släng av tonårshormoner som spökar.

#1 Ah, det kanske du har rätt i! Jag brukar inte träna riktigt varje dag, utan helgerna är helt träningsfria och innehåller bara lek och promenad. Men kanske ska dra ner på koppelträningen under promenaderna? Själva leken/sökövningarna använder jag ju som belöning när han går fint, men du kanske har rätt i att det blir xför mycket för honom. Problemet att gå promenad med honom utan att samtidigt koppelträna är att han är ca. 30 kg.muskler som rycker i kopplet så fårt han får syn/luktar på nåt kul och därav har det blivit mycket sträckningar och framförallt belastningsvärk i axlar och armbågar. Men jag kanske får ta den smällen vissa promenader och försöka typ typ vara snäll mot mig själv och stretcha innan så att jag slipper skada mig. Jo, att jag är stressad är kanske ingen nyhet (är ju sjukskriven för utmattning i nuläget) Jag funderar ofta på om det går ut över min hund trots att jag försöker mitt bästa att hålla det inom mig och verka avslappnad i min attityd mot hunden, men hundar kan ju märka de mest subtila signalerna. Detta är ju inget som kommer försvinna över en natt för mig, och jag går ju i rehab 2-3 gånger i veckan för detta. Han sover för det mesta när han är inne faktiskt, eftersom jag numer försöker hålla mig till att stoja och busa med honom ute. På natten sover han oavbrutet mellan 23-07, sen på förmiddagen brukar han sova kanske från 9-11/12. Eftermiddagen är lite olika, innan långrundan sover han ibland, ibland bara vilar han (typ ligger och tittar), men efter långrundan brukar han sova i kanske 2-3 timmar, sen brukar han vara vaken på kvällen ungefär till 21-22, då somnar han, men sen går vi ut på sista kisserundan vid 22:30/23 (får ibland väcka honom för att ta ut honom, men är tyvärr tvungen, annars kan han inte hålla sig till kl. 07:00). Han äter på morgon och kväll och dricker som han ska. Innan gav jag honom mat 3 ggr/dag, men strulade till det med bajsningen och han kunde inte hålla sig hela natten trots att vi tog sista rundan sent, så efter lite test (där vi testade att ge allt från 1 gång/dag till 3 ggr/dag så var 2 ggr/dag det som funkade bäst). Sen brukar han få märgben ibland eller vanligt tuggben ganska ofta (fler ggr/vecka) och köttbulle som beköning vid träning, kanske ca. 5-7 st/dag uppklippta i mindre bitar.

#2 Tack! Jag ringde faktiskt vet. idag och lämnade meddelande men har ej ännu fått svar. Tänker att en rutinkoll kan vara på sin plats. Har klämt igenom honom själv utan reaktion, men jag är ju ingen vet. så jag kan ju ha missat nåt + att allt kanske inte går att undersöka via att klämma på hunden. Nån som har koll på't ungefär vad röntgen kostar? Har du några konkreta tips på hur du tränar henne utomhus att dämpa sig lite? Menar mer, säger du till henne att hon inte får nosa och försöker få henne att sluta så, eller belönar du när hon inte nosar? Jag upplever att min hund kan bli mer uppe i varv ibland av att han förväntar sig godis av mig varje gång han söker kontakt med mig eller går fint, så på sistone har jag kört mer med fysisk kontakt på promenaderna och belönat honom när han gör rätt genom att jag visar ett lugnande beteende (tex stryker försiktigt med händerna på hans kind). Ska jag leka med honom mindre? Förlåt om jag tjatar och ställer frågor du kanske ej kan svara på, men hur ser en vanlig dag ut för dig och din hund? Men gud vilken svår balansgång :/ Han blir ju också stressad av att göra för lite saker också. Ska försöka fälla ut känselspröten mer och känna av i promenad/träningssituationer.

Ska klocka honom imorgon och se

*se hur myckwt han egentligen sover. Pratade med vet. nyss också och de rekommenderade att ta kontakt med en annan vet. i stan som utför röntgen och kolla hans armbågar och höfter. Jag är ju nästan helt säker på att det är nån typ av kamphund i honom så kan ju vara bra att se att han ej har nåt fel i skelettet. Tack för alla svar!

#4 Ja, det är jättesvårt och det är dessutom väldigt otacksam träning eftersom det verkligen känns som att det inte går framåt eftersom det inte går i en handvändning att få en stressad hund att slappna av.

Precis som du säger så kan godis, och andra laddade belöningar, orsaka lite stress och där har jag försökt att övergå till andra belöningar, åtminstone i de situationer som jag vet är stressande i sig. Ett lugnt "bra" eller en klapp kanske är en mer lämplig belöning för en hund som blir godisfixerad. På promenaderna så ska hunden gå vid min sida och får inte nosa förutom på när jag ger frisignal. Har jag lagt henne på ett ställe (säg typ, i stallgången eller på mattan i köket medan jag diskar) så ska hon ligga där tills hon får frisignal. Alltså, egentligen allt som har med vardagslydnad att göra. Jag upplever att hunden blir mycket lugnare av att lyda, för då finns liksom inte förväntan att något roligt ska hända. Jag sätter henne i "vänteläge" kan man säga. :) Samma sak har vi gjort ute på promenaderna, precis som du gör nu. Vi har tagit med sittunderlag och en termos kaffe till skogen och bara suttit, utan att prata, ömka eller egentligen bry oss om hunden. Inte så att vi nonchalerar henne såklart, men åtminstone våran hund slappnar av fortare om man inte bryr sig så mycket om henne utan pysslar med någonting annat och inte sitter för "sittandets skull". Jag brukar inte heller tillåta pipande, men här råder det väldigt delade meningar om hur man bör göra. En del säger att hundar inte märker att de piper så jag har alltid låtit henne gnälla, men under ett träningspass sade min tränare åt mig att förbjuda det, och efter jag gjorde det slutade hon pipa på en gång. Sedan om hon kopplade förbudet till pipet eller till någon bakomliggande känsla, det är lite oklart. Det fungerade i alla fall, och med minskat pipande kom också ett ökat lugn.

Leka eller inte leka är ju svårt att säga. Rent generellt brukar jag tycka det är bra med lek och jag leker med min hund lika mycket för att jag tycker det är roligt som för att hunden gillar det, men om du märker att det skapar förväntan så skulle jag kanske fundera på vilka typer av lekar jag leker. Nosövningar är generellt mer lugnande än typ dragkamp eller bollkastning (big no no för stressade hundar), osv.

Sedan så är ju allt individuellt på gott och ont och det som fungerar för en hund kanske inte nödvändigtvis fungerar på en annan. Och det som jag har beskrivit här ovan är ju egentligen slutresultatet och i träningen får man ju försöka träna så att hunden hela tiden klarar av det, med lagom stora utmaningar. Tycker hunden att det är jättejobbigt att sitta och titta på andra hundar som jobbar så kanske man får backa (alltså rent avståndsmässigt) tills störningen är "lagom stor" för hunden så den klarar av det och sedan kan man successivt öka störningsbelastningen.  Min hund kan lägga sig och chilla i skogen nu, hon kan ligga i vänteläge i stallet, hon kan gå fot lös i grupp med andra hundar och hon piper inte längre vid träning. Men hon är ju snart 2,5 år och det är först det senaste halvåret som hon landat på riktigt, så det har tagit tid,.

Sen: en vanlig dag är ganska enkel för oss. Hon får en skogspromenad varje dag där vi inte har så mycket krav på henne och sedan tränar vi någonting litet kanske varannan dag och på helgerna. Det kan handla om en heldagsträning en dag och 5 minuter dummyövningar en annan, och ett spår en tredje. Det är lite beroende på hur mycket tid vi har och vad hunden gjort dagarna innan. På semestern blir det lite mer, så klart, och när det är ordentligt varmt på sommaren så blir det bara sena kvälls/nattpromenader eller kanske lite bad eller liknande. En dag i veckan har hunden en vilodag där hon bara får gå ut på korta kissrundor och gosa i soffan. Det är en jaktlabrador, så ändå en högaktiv ras och om hon fick bestämma själv skulle hon väl vara ute jämnt och ständigt, men nu får hon inte det och jag tror det är bra för henne. :)

Det blev ett lite långt och flummigt svar men jag hoppas det ger dig något i alla fall.

#7 Ahmen tack så jättemycket för att du tog dig tid! Det uppskattar jag verkligen :) Har precis börjat fundera i de banorna som du kör i, det är nåt man sällan får läsa om innan man skaffar hund (eller så är det bara jag som missat det helt), men ofta läser ju man om positiv förstärkning i form av godis eller lek. Kanske ska köra mindre kamplekar och mer sökövningar med honom också, för jag ser att han jobbar och är intresserad av det/blir aktiverad av det, men han jobbar mycket mer lugnt och metpdiskt trots att han är pepp. Jag ska försöka köra på det här spåret ett tag framöver och se hur det funkar. Har funderat på att gå en hundmöteskurs, men ärligt talat så tror jag att han och jag måste lugna ner sig åtminstone lite innan vi går en sådan. Får lägga pengarna på röntgen först, jobba på detta sättet ett tag och sen kanske gå en kurs. :)

#8 Ja, positiv förstärkning är ju egentligen närhelst man belönar ett önskvärt beteende och det ska man ju såklart fortsätta göra (det är ju det mest effektiva sättet att träna hund) men alla belöningsmetoder passar ju inte alla hundar. Min hund skulle vara ett nervvrak om jag belönade med typ bollkast, så det fungerar inte alls för henne. Men för många hundar fungerar det ju, så man får anpassa allt efter sin egen situation, liksom. Himla svårt, det där. :)

Att träna för tränare tror jag är en toppenidé för då får man lite input utifrån från någon som faktiskt ser hunden, för så här över forum går det ju bara att spekulera.  Lycka till!

#9 Ja, det är sant! Jag letade lite på nätet, hittade nåt i närheten somverkade skumt och sektaktigt, sen en som var skitdyr, och en som vara lite mindre dyr. Ska jämföra lite meriter och se vem som verkar mest värd. Tack för all input även om det till viss del är spekulationer från din sida :)

Vad bra att du är öppensinnad till detta. Jag brukar inte ha koppel. Jag har sele kanske lite krångligare , men det är värt. När man har en hund som är valp, valpig, bångstyrig tonåring eller annat skäl, så lär man hunden på nytt. En hund dom drar mkt bör ha sele , eller ägare som behöver lära sig. Det är en stor skillnad när man har sele och standard koppel. Det bli helt annan effekt och bättre för hunden. Min ena syster har en hund hennes hund fick ryggskador pga att hunden drog så mkt under valptiden och tonårsbestyr. Idag använder vi alla syskon och släkt sele på hundarna. Jag säger inte att det ska vara så utan det är ngt som jag skulle rekommendera. Jag vet att sele är bra överlag. Du lär dig nog känna din hund mer också tror jag. 😊😊✨🌸

#12 Tack! Jo, vi har sele nästan alltid och har även haft det större delen av valptiden (har bara kört halsband när vi ska ut och vända typ, på kvällen tex.). Jag upplever att hunden är svårare att hålla i när jag har sele, men det gör ju också att jag måste vara mer uppmärksam på min hund och förekomma problemet med drag osv. tex. genom att lägga en hand på honom så han uppmärksammar mig, eller ge ifrån mig ljudet som bryter hans fokus något. Men f*n vad vi har koppeltränat. Ett tag höll jag på att ge upp totalt, men kunde liksom inte heller med att ge upp, då jag ändå planerar att leva med denna hund i minst tio år. Och andra folk som har hund har sagt saker i stil med: stanna bara varje gång han drar i kopplet så ska du se att problemet är borta på en vecka", och jag har stannat och stannat, och sen dragit slutsatsen att dessa människor inte har haft hundar som drar (och då menar jag drar som i verkligen kutar och hoppar och sliter som en tok så fort nåt kul analkas och skulle knappt stanna upp om så en bomb föll en halvmeter ifrån)… Men, kanske det är så simpelt som att stress är nyckeln till hans usla koppelvanor :) Tack så himla mycket för input. Känns som om vi har befunnit oss i en bubbla lite där folk jag rådfrågat bara "prestera bättre", "träna honom mer", "lär honom det och lär honom det", och nu känns det som om den bubblan sprack. Detta gjorde min dag.

Nu har jag inte läst tråden men- löptikar i området? :)

#13 Löptikar! Smart! På våren sägs det ju vara extra många som löper också. Tänkte hoppa in och bara säga att jag har läst någonstans om "stressreducering", en typ av träning där man lägger upp en plan som innehåller vissa bestämda delar (tex tror jag att man ska ge mycket tuggmöjligheter osv) för att få ner stressen på en hund. Det lilla jag läst om det lät bra tror jag, testa att googla :)

#13 Tack för input! Min kille är ju kastrerad, men ibland kan ju sånt kanske påverka ändå :) #14 Tack! Ska kolla upp det, jag märker ju att han är lite lugnare när han får nåt att tugga på när jag är borta, så det kanske kan vara nåt. Han är svår på den punkten dock, för han liksom käkar upp saker han tuggar på och spottar inte alltid ut dem även om det är olämpligt. Ben funkar, han tuggsr dem väldigt fint och sväljer sen, men utmaningen återstår att hitta nån leksak som han inte tuggar sönder på två dagar. Här har vi nästan helt slutat köpa leksaker och ger honom trasor med knutar på istället, för de tuggar han inte sönder så lätt! Har faktiskt hittat en hundpsykolog i närheten som verkar bra, jag funderar på att boka en timme med henne och bara be om råd typ. Tack allesammans! Jag har få i min närhet som själva har hund, så att få ventilera här är så jävla värdefullt, så besparar jag mina vänners hundnötta öron också :P

Har inte läst allt jättenoga, men som du beskriver din hane, så har min hane också förändrats "över en natt" i april-maj och oktober-november de senaste 2 åren. Är rätt säker på att vi har någon tik i området som löper då. Han är kemkastrerad sen december och nu kastrerad kirurgiskt sen en vecka tillbaka, märker av att han är mer "stirrig" utomhus nu också trots kastrering, men är absolut inte lika stressad som förut.

Över/understimulering kan också visa sig så som du beskriver. Låter som att ni håller igång rätt mycket på dagarna, ett tips är att lägga in minst en vilodag i veckan då hunden bara rastas och vilar. Alla hundar behöver vila emellanåt 🙂

#16 Tack för input! Ja, vi har kommit fram till att han nog är stressad och att jag ska dra ner på saker som stressar honom. Har alltid tolkat honom som mycket energi och motivation=mycket aktivering=nöjd, men nu tänker jag mig snarare att det är mycket energi och motivation som lätt slår över i stress=ge honom uppgifter som han lätt klarar av och belöna med lugn och ro och mys istället. Men blir nästan lite som en tankefälla, så för säkerhets skull så har jag kontaktat en hundpsykolog nu i närheten. Hoppas din hane stressar ner snart också, jag märkte dock noll skillnad på min efter kastrering förutom att hans maniska ridande upphörde.

#15 det kan det absolut.

UPPDATERING! Nu har jag haft konsultation med en problemhundsutredare och hundtränare och hon tyckte inte att min hund verkade särskilt stressad och/eller låst på barn och andra hundar. Hon tyckte att min hund hade en "för lydig" matte och en spattig unghundshjärna som gärna kom på egna uppgifter om jag inte var tydlig nog. Så jag ska blintydligare och höja kraven på min hund när vi är ute, med mycket koppelträning, passivitetsträning och kontaktövningar, men bara träna korta stunder och varva mellan att inte ställa krav och tillåta honom att tramsa ur och inte anstränga sig med jämna mellanrum typ. Det funkar jättebra hittills och jag känner att vår relation uta blir mycket bättre av att träna så, så det verkar funka :) Sen tyckte hon att om vi råkade på nåt som han var rädd för skulle jag bara ta det lugnt och stanna kvar i situationen tills han lugnat ner sig, men om det är barn och andra hundar ska jag bara båga och ge honom en annan uppgift så att det läskiga successivt inte blir läskigt. Tack för all input!