Prova att gå tillbaka till ruta ett.
Sitt på golvet eller vart ni brukar klippa klorna och kela med honom,  få honom att sitta/ligga i kloklipps-position, klia och klappa, när han är avslappnad så stryk på hans ena ben och ner till tassen, pilla lite med tårna, om han fortfarande är lugn så beröm och ge godis.

Prova att röra vid klorna med fingrarna, mer beröm och godis, prova att lyfta tassen som om ni skulle klippa klorna. Fortfarande lugn och stilla? Mer beröm och godis.

När det fungerar så gå vidare med att ta fram klotången och bara nudda den vid hans ena klo, om han accepterar det så mer beröm.

Sen kan ni gå vidare med att klippa liiiite, lite i yttersta kanten av klon.
Var väldigt noga med att själva vara lugna och avslappnade, mjuk röst och lugna rörelser, avbryt om ni känner att ni börjar spänna er.

Ni verkar ha fastnat i en ond cirkel; han tycker inte om det, ni känner er osäkra och den enas obehag triggar den andres än mer.

Jag fick göra ovanstående procedur med min nuvarande hund när han kom som omplacering, var väldigt rädd om sina tassar men nu somnar han när jag klipper "luddet" mellan trampdynorna och kloklippning är inget problem längre. 
Något enstaka ryck i benet, men inget värre än så.

Lycka till!

Alltid glömmer man något;
min hund har också flest svarta klor och för mig är det mycket enklare och mindre läskigt att klippa lite men ofta jämfört med ordentligt och sällan.

http://gurgin.libsyn.com/editer-atext-hunden-hatar-kloklippning

Där hittar du ett avsnitt om kloklippning med Eva Bodfäldt som expert i hundpodden "vår bästa vän". Där kanske du kan få lite inspiration? Jag tycker att hon är ganska klok rent generellt och du kanske kan få några tips om vilken väg som kan funka för er.

Lycka till!

Tack, för tipset. Då får jag lämna in honom den här veckan för att klippa klor och försöka "öva" hemma. Men är lite svårt att försöka belöna honom med godis när han är duktig, om han inte är duktig. Det är grova morrningar så fort man rör tassarna… Har tagit timmar att klippa en klo för att han inte lugnar ner sig. Har en gång blivit arg så ger han sig inte förän han får gå. Kan man inte testa med munkorg, för om jag vet att han inte kan bita mig så skulle jag känna mig tryggare och han kanske fattar att jag inte blir rädd när han morrar åt mig. Nån som har erfarenhet av munkorg vid kloklippning?

Tack #3 ska kolla det!

Så där var min daghund. Tror jag berättat det förut. De brukade klippa hos vet, men kom aldrig iväg. Jag lessnade eftersom hon till slut gick krattigt och halkade i trappen för att klorna var så långa. Så jag klippte dem. Hon låg som en droppe i mitt knä och chillade. Verkade faktiskt gilla det. Sen fick jag veta att hon var så rädd så hon skrek hos veterinären och när de själv försökt när hon var ung högg hon efter dem.

Jag har aldrig haft problem med kloklippning och visste ju inte att det knepigt med den här hunden, trodde de klippte hos vet för att de var rädda att klippa fel bara, så jag tyckte inte det var så märkvärdigt. Förväntade mig inga problem och då blev det inga problem. Min teori är alltså att hunden känner av sinnesstämningen hos dig eftersom de kan klippa på trimmet. Så avancera inte med träningen förrän du känner att du själv är helt lugn och har självförtroendet på topp! 🙂

#4 Min förra hund, en omplacering även han, hade problem med kloklipp till en början.
Han bet mig första gången jag skulle klippa, inget hugg men en markering från hans sida.
Då satte jag munkorg på honom, det funkade fantastiskt! Efter två gånger med munkorg behövdes den inte mer. Den verkade hjälpa honom att slappna av, och liksom förstå att kloklipp inte gör ont.

Kanske kan vara värt att testa?

Det har du säkert redan tänkt på själv, men om du vill testa munkorg kan det vara bra att träna på att bara ha munkorgen på sig först, så det inte blir en ännu större kamp att först få på munkorg för att sen brottas med kloklipp.

#5 Tänk på att inte förvänta dig att framsteg ska gå fort, det kan ta sin tid att vända på en riktigt dålig vana och ni har ju haft tre år på er att bygga upp det här jobbiga för alla inblandade. Håller tummarna för att ni ska lyckas få till det på ett bättre sätt!

Min mamams dvärgpudel var livrädd för att klippa klorna och hugg mig när jag försökte. Jag började långsamt, hade klosaxen vid mig hela tiden, gav godis när han luktade på den, klappade han med den, gav godis, klappade tassen med den, gav godis. Steg för steg för steg. Köpte även blodstopp så ifall man klipper fel kan man låtsas som ingenting utan en hel pöl vid sig. Nu kan jag klippa hans klor, men bara OM jag räknar ner… hahaha måste säga "ett två och…tre!" och klippa så får han godis. Min egna tik kör jag på en godis för varje tass istället för vid varje klipp eftersom hon är mer van.

Tack för alla tips! Ska köpa en munkorg och testa. Satt och smekte hans tassar nyss efter promenad. Baktassarna gick hyfsat bra, men när jag höll i framtassarna blev han arg och morra… Men ska testa med hans favorit godis korv! När han var valp upp till 2år så var det inga problem, det är senaste året som det eskalerat. Tror det beror på att han blivit könsmogen, han morrar och blir arg även i andra sammanhang när han inte får som han vill. För var han valpig och var alltid glad, och ville vara till lags.

Om han morra vid minsta lilla vidrörelse så kan du köpa typ mjukost och trycka ut lite, lite hela tiden. Då har han inte tid att morra utan vill slicka i sig mjukosten :)

Är du rädd att bli biten skaffa en munkorg där du kan trycka in godis likt denna: https://www.google.se/search?q=munkorg&safe=off&espv=2&biw=1366&bih=657&source=lnms&tbm=isch&sa=X&ved=0CAYQ_AUoAWoVChMIp6GkteGRyAIVCNYsCh1vDgBD#imgrc=SzfzsLhMySjI4M%3A

Och om du köper den gör så att du lägger in godis i den och låt honom stoppa in nosen själv så att det blir något positivt att ha på sig munkorgen, tänk även på att du inte behöver knäppa den bakom nacken då du övar

Har du testat kloslip? Jag har samma problem med min hund; han har mörka klor, massor av päls på tassarna och han verkligen avskyr själva "klippet"… Han morrade, bet mot händer/ansikte och försökte komma loss samtidigt som jag försökte pilla ut klon från pälsen, gissa vart pulpan var och hålla still tassen för att klippa. Usch… Godis/gos/beröm/ta det långsamt/klippa en klo om dagen/etc fungerade inte, hans klor växer alldeles för snabbt. Det här var ju traumatiskt för båda två så jag köpte precis en elektrisk kloslip från Oster. Den ser ut som en liten, lätt, sladdlös mini-slipmaskin och den slipar ner klorna snabbt och snällt. Han gruffade lite i början - antar att det kittlar lite - men igår körde jag den för tredje gången och han låg som en kokt nudel i knät på mig… Helt fantastiskt. Så det kan ju vara värt att testa, framförallt om just klosaxen har fått så jobbiga associationer? (Rekommenderar som sagt den från Oster, vi köpte en billigare variant innan men den var ingenting att ha.)

Hur gör trimmet? Har du bett att dom kan visa dig/låta dig försöka då du är där? 

Min äldsta var omöjlig, sprattlade och hade sig, skrek och var som en ål och jag blev stressad och hunden blev stressad och så hade vi en ond cirkel 

Tog han till hundtrimmet då dom hade drop in och (lär väl bli halshuggen) dom satt munkorg på han, ställde han på trimbordet, en fick hålla han medan den andra klippte och för varje gång blev det bättre, han märkte ju att inget farligt hände och fick massa beröm och godis då han var duktig och tillslut så stod han utan att någon höll i han och nu kan jag klippa han själv utan munkorg och helt lös, brukar låta han stå mot en vägg för att stoppa han lite från att gå åt ett  håll iallafall, och så lyfter jag tassarna som man lyfter hovarna på en häst och så får han beröm och godis. 

Har nu samma jobb med valpen, extremt tjurig och morrar och bits ifall han är trött eller om han tycker man gör något han inte vill så här i veckan satt jag mig med han i hallen och pillrade på klorna, kliade på magen, nynnade för att hindra mig själv från att spänna mig för det läser ju hunden av och klippte då han var lugn och berömde såklart då jag fick klippa, till och från så var han nära att somna :)