Ska ha en valp från min drömuppfädare när min hund lämnar mig, kan v 1 vecka till 5 år och jag har redan brjat ta kontakt så ^^

Jag tror att de allra flesta uppfödarna skulle uppskatta en längre kontakt och engagemang från tidigt stadie. Kanske du kan aktivera dig kring kenneln och rasen redan nu. Hänga med på tävlingar, komma och hälsa på mm för att få en bra bild av hur rasen är att leva med och vilka egenskaper/linjer som skulle passa dig bäst :)

Jag började själv kontakta uppfödare ca 7 månader innan vi skulle skaffa valp. Mailade minst 20 kennlar, fick svar från 5. Hade ingen aning om att det skulle vara så svårt att ens få kontakt med dem. Till slut blev det en valp 2 månader tidigare än planerat, men vi fick det att fungera ändå. Det blev heller inte den uppfödare eller färg vi planerat från början, men vi är otroligt nöjd med den kontakten vi har nu efteråt och älskar givetvis vovven oavsett färg. 😉

Jag tror det bara sporrar en bra uppfödare att bli tillfrågad och bedömd som "drömuppfödare". Men man måste förstås hålla kontakten något så när regelbundet.

Kontakta när du själv vill ;)

Ja, ta kontakt du!
Jag har kontakt med flertal uppfödare och följer deras hundar dagligen för att få en bra bild av det hela, får följa med från början och se tiken/tikarna utvecklas och eftersom vi har kontakt över facebook så får även de en glimt in i mitt liv, mina hundar och en del av min träning.

Jag ska dock inte ha valp innan sen vår 2018 så det är ju ett tag tills dess, men det gör inte mig något, bättre att vara väl förberedd :)

Jag tog kontakt med och träffade en heeleruppfödare ca 3 år innan jag ställde mig på kö hos henne - så absolut 🙂

Jag har tagit kontakt med ett par uppfödare och sagt att jag ska ha hund tidigast om ett år. Jag har uppfattat det som att de varit positiva till att jag är ute i god tid. De var väldigt pratsamma och informativa och försökte inte alls bli av med mig.

Tror jag själv skulle reagera likadant om jag var uppfödare och var mån om mina valpar. Det visar ju att köpet är planerat och väl genomtänkt och att man inte är någon som skaffar "sommarhund" till barnen på impuls. Ska besöka två ganska snart för att bekanta mig närmare med deras hundar. De var enbart positiva när jag frågade om jag fick komma och titta fast de vet att köp dröjer och att jag inte ens har bestämt mig för ras.

Så kör på säger jag också!🙂

Ja, ta kontakt, men va öppen med att valpköp ev blir aktuellt om ca tre år. Så att du inte tar upp tid och energi från uppfödare som letar valpköpare under det kommande året.

Tack för alla svar, ni verkar ju alla tycka att det är okej, så nu har jag skrivit ett utkast på ett mejl! 

Hur mycket skriver ni i första mejlet? Jag har en vana av att bli alldeles för ivrig och berätta allt på en gång, och jag vet inte om det är bättre att inte attackera dem med text och info? Vars drar man gränsen? Vad är viktigt, och vad kan jag berätta sen?

Jag kontaktade uppfödare utav den rasen jag är intresserad utav nu under sommaren. Kommit i kontakt med den uppfödaren som jag verkligen ville ha hund ifrån och står på deras valplista nu :) 

Jag skrev en kort presentation utav mig själv, vad jag förväntade utav den nya familjemedlem och varför jag hade valt just den rasen och skrev faktiskt varför jag valde just den uppfödaren att kontakta. Men det sista var för jag verkligen ville ha en valp ifrån deras linjer, du kan ju skippa det sista om du tycker det är överkurs :)

Jag har inte mailat utan ringt. Tror faktiskt det är bättre för man får en mer personlig kontakt.

#12 Det stämmer säkert :) Jag valde att mejla och har fått bra respons ifrån alla uppfödare men det känns mer seriöst om man ringer :)

Jag har nog ringt mest för att jag varit rädd att inte få svar på mail (dålig erfarenhet när det gäller svenska företag och mail) och att jag kanske gjort det lite på impuls. Du vet, "nä nu kan jag inte vänta längre nu MÅSTE jag…" och då är telefon snabbare. Men så här efteråt så har jag ju insett att det blev rätt personliga samtal.

vi hade kontakt ca ett halvår innan och följde hela kullen. Sen visade det sig att inte bli en valp till oss ändå. Så fick söka på annat håll.

Jag tycker de är skönt att man hör av sig tidigt, då kan även vi planera på ett annat sätt. Är de en liten ras får de inte så många valpar, och då kan listan bli lång. Så ta kontakt, åk o hälsa på, gå på valpträffar och kanske till och med utställning? Man är mer seriös om man visar sig ofta och de gör att man kanske också puttas fram i listan. Får man fråga vad de är för ras TS? :-)

#16 Oj, nej, jag menade "liten" som i litet antal individer, inte liten som i storlek :) (Det gäller saluki 🤐)

#12 Ja, att ringa låter ju jätterimligt, och jag måste säga att det faktiskt var lite lättare att prata i telefon med Arraks ägare, än de jag mejlat med innan, men jag har en sådan attans telefonångest, är jätterädd att jag stör, och så glömmer jag bort precis allt jag ska säga, börjar stamma, kommer inte ihåg vad som sagts osv :(

Ja, då förstår jag att det är svårt att ringa. Jag har inte telefonångest men jag är rädd att störa och har lite svårt att hålla i huvet vad jag planerat att säga. Så jag brukar börja med att presentera mig, säga att jag vill prata hund, fråga om jag stör och säga att jag i så fall kan återkomma när det passar bättre. Hittills har jag inte stört. 🙂

Problemet med mail, alltså om hela konversationen förlöper via mail, tror jag är det här med nyanser. Jag har lätt att skoja och prata lite tvärtom - som mina allra yngsta vänner kallar det. I skrift kan det gå väldigt fel, så jag är tvungen att hålla tungan rätt i mun och då blir jag lätt för formell istället. Uppfödaren vill säkert få en uppfattning om vad köparen är för typ också och när det gäller mig så riskerar jag alltså att antingen framstå som en ohyfsat idiot eller låta väldigt stram om jag skriver några längre epistlar. SMS går bättre. Då hinner jag inte göra bort mig.😉