Jag har ju en liten underbar glädjespridare här hemma. 

Detta gör det underbart:

1. Myset, ha en liten varm plutt nära sig.

2. Promenaderna 

3. En bästa vän 

Finns massa annat också såklart!

Jag tror att det på min första plats är utveckling och lojalitet.

Du och din hund utvecklas tillsammans och du lär dig hela tiden bättre sätt att få din hund att förstå dig (och du förstå hunden).  Lojaliteten mellan dig och din hund är inget du får bara för att du skaffar en valp, du måste förtjäna den och banden mellan er växer hela tiden. 

Sedan är promenaderna ett stort plus, att komma ut och gå trots dåligt väder :)

Sällskap, motion, kärlek o vänskap det är spontant grunderna. Sedan är det mycket mer än så som tillkommer på flera plan förstås! Allt som är bonus för hälsa och utveckling till en bättre människa både fysiskt, psykiskt och mentalt!

En hund har inte några dolda budskap. Den är inte ute efter att lura dig eller vara elak. En trofast vän som du alltid kan lita på.

#4 joho då! En hund vill alltid lura av dig godis! ;-b

#5 😉

För övrigt har jag lite svårt för klyshiga kommentarer som #4 över lag.. Vad gäller trofasthet- Majoriteten sällskapshundar är väldigt lättköpta när det kommer någon med lite mer pondus eller med lek kel o ffa godis i fickorna! I alla fall för stunden. Vad gäller pålitlighet… de flesta vovvar tillskansar sig gladeligen vad gott de kan få tag på när du inte ser/är i närheten eller inte är beredd! Helt enkelt Gott ätbart eller fantastiskt roliga o spännande saker o folk gör vilka vanliga halvuppfostrade gosevovvar som helst till radiostyrda gottegrisar och för ögonblicket är all lojalitet och pålitlighet som bort blåst! ;-)

#7 Min hund har kvar sin pålitlighet/lojalitet även om godis är inblandat och då är hon ändå en "godisgris"

Ska nog förtydliga mitt inlägg lite. Ett hund har sina drifter. Den vill ha mat och sällskap och motion. Det finns liksom inget baktanke med något utan den vill bara tillgodose sina behov. Får den det den behöver så blir det just en trofast vän för att den vet vad den får ut av dig. En hund stjäl inte mat eller rymmer för att den vill vara dryg mot dig. Det är skillnaden mellan hund och människa. Och jag älskar det! Trots rymmandet och skällandet och envisheten och allt annat man kan råka ut för.

När min rottweiler gick bort så brast hjärtat i tusen bitar, och det lämnade ett hål ingen människa någonsin kan fylla. Samba var min bästa vän, otroligt lojal och dömde mig aldrig någonsin. När jag satt i ett hörn och grät och bara ville utesluta alla människor ur mitt liv så kom Samba och tröstade mig. Jag behövde inte förklara att jag var ledsen eller vad som hade hänt - hon bara förstod. Jag hade kikhosta som liten och det är nåt skit som sitter kvar så i vuxen ålder kan jag få hostattacker som gör att jag börjar klökas och inte kan andas och jag blir livrädd om jag är ensam. En gång var jag det, låg på soffan och fick en hostattack och kippade efter lust. Samba gick lugnt fram och bara lade sitt huvud på min mage, visade att hon var där och jag lugnade ner mig med detsamma. Så stod hon i minst 20 minuter.

Nu har jag återigen hund och den där tomheten i hjärtat börjar fyllas i. Navi aktiverar mig, jag tycker det är kul med promenader och åka ut till skogen osv. Det där med att ligga på soffan i en hel dag finns liksom inte längre utan jag får spunk av att bara slappa en hel dag.

Och sen är det mycket att jag aldrig känner mig ensam. Om min sambo jobbar så har det förr känts lite ensamt men inte nu längre :) Jag känner mig trygg och mindre ensam av att höra de små tassarna mot golvet, höra hur hon andas. Och så självklart kelandet är oslagbart 😍 Tass-doft är det allra bästa!!!

Det bästa med att ha hund är att promenera och träna tillsammans med den, tycker jag. Världens roligaste träningskompis, som dessutom (nästan) aldrig säger nej!

Sen är det såklart när den hoppar upp i knäet och gosar in sig. Eller kommer fram och trycker in huvudet mot en för kel :)

Villkorslös kärlek, sägs det ju. Och det stämmer. Vad bryr min hund sig om yttre attiraljer, det är VI!

Sällskap och träningskompis. Jag tycker det är mycket roligare att ha hundar om man har något mål med träningen. Då får man mer motivation de dagarna då det inte är soligt och varmt ute..

Har haft hund i nästan hela livet, när jag var jätte liten hade vi en irländsk setter och från att jag var 8 till 9 månader tillbaka har jag haft cocker som var min bästa vän. Nu har jag alltså levt utan hund i ca 9 månader och utan och ljuga är detta den tråkigaste tiden i mitt liv. 

Jag saknar allt! Någon att hitta på saker med, gå ut och gå, slappa, gosa, lära saker, någon som följer med en överallt, någon som möter en vid dörren när man kommer hem. Det är som att ens skugga försvunnit. Det är så lätt att hamna i någon slags vardags stress då man känner att man har en hög saker man måste göra, men har man en hund tar man sig tid, om ni förstår vad jag menar. Slutligen " - Det spelar ingen roll hur mycket pengar du har, att ha en hund gör dig rik" Sant som det är sagt ❤️

Att känna att man har någon hos sig. Att kunna krama honom när jag är ledsen och att alltid veta att de finns där när jag vaknar upp! ♡ Det bästa med fluffisvalpen är när hon är trött så man kan mysa ;) Men sen träning, man får ett mål och man har aldrig tråkigt !

Att alltid ha nagon dar, den basta vannen man kan fa. Jag alskar mina 2 sa mycket och dom alskar oss. Ar sa otroligt stolt over dom ocksa, inte perfekta helt saklart men vi har jobbat hart och kommit dit vi ar nu.

- kärleken man får tillbaka

- vänner man träffar via hundar

- glädjen att träna med hund

- utmaningen med att kommunicera utan ord

Förutom det som redan sagts är det just kontakten och vänskapen med ett djur och speciellt en hund som är viktig för mig. Jag har ju inte hund nu och det spelar ingen roll hur många vänner och sociala kontakter jag har eller hur mycket kul aktiviteter jag hittar på så saknar jag hund ändå. En hund kan (delvis) ersätta vänner/familj/partner, men människor kan aldrig ersätta en hund. Nära kontakt med ett djur tillför något som man inte kan få från människor.

Jag som lider av PTSD kan nog enkelt säga att det bästa med hundarna är deras känslighet för mitt mående och deras förmåga att bryta negativa spiraler. Det och att komma ut dagligen är i mina ögon det bästa med hundägarskapet.

Närheten, någon att vara med=man behöver aldrig känna sig ensam, man har en vän i vått & torrt. Man har en "vän för livet" kan man säga.

Det bästa med att ha hund för min del är att jag känner mig inte komplett utan. Mådde så fruktansvärt dåligt utan hund. Jag älskar även deras ovillkorliga lojala kärlek och hur de sätter struktur i min vardag vilket är också viktigt för min hälsa. De är även fantastisk terapi för min PTSD. Utan hund hade jag inte levt idag. 

Så får de mig ju att skratta hur många gånger som helst varje dag. Riktiga stresskrossare. ❤️

Det bästa är glädjen att ha små hjärtevänner, det är kärlek ❤️

Man är aldrig ensam

Min hund gör mig glad varje dag och de bästa jag tycker med att ha hund är nog promenaderna, en vän, leka, gosa, prata med den och ha skoj :)

Nu utgår jag från min egna hund då hundar är så olika.
Men han är så damn trofast & pålitlig, ja på riktigt.
Ibland blir det dock ett problem, som när han ska utfodras och jag glömmer säga "varsågod" och sedan går och gör något annat.
En halvtimme senare sitter han fortfarande och glor på matskålan samt väntar på tillåtelse att äta.
Han är som en kompis på fyra ben, lika enkel att kommunicera med som en människa, om inte enklare.
Han skyddar mig & jag skyddar honom, vi är ömsesidiga vänner.
Kort sagt, jag är aldrig ensam, jag har en vän jag alltid kan lita på & jag behöver aldrig känna mig rädd.