Jag ska försöka svara så gott jag kan. Jag äger ingen PON nu men det är absolut en av de hundraser som jag kommer skaffa framöver. Vi hade en PON när jag var mindre. En väldigt trogen, mysig och pålitlig hund. Han hade väldigt lätt för att slappna av, krävde inte något nämnvärt. Han var en perfekt familjehund helt enkelt. Men när det väl kom till kritan så gjorde han allt för att vara sin matte/husse till lags. Viss vall och vakt finns, även jakt. Vår träffade nästan aldrig andra hundar. Däremot skällde han på dom på promenader (vilket hade med bristande uppfostran att göra, inget annat). Vi hade både katt och kanin vid tillfället och dom var bästa vänner alla 3 :) Om de fäller och luktar hund har jag tyvärr inget minne av. Men allt som allt så är dom helt underbara hundar, lätta att jobba med och förartrogna. Min nästa hund blir en PON, även fast detta var många år sedan så ligger min Rossi mig fortfarande varmt om hjärtat. ) Nu blev det lite rörigt, men jag hoppas du förstod iallafall. Jag tror inte du kommer ångra ditt val av hund! Lycka till!

#1 Tack för massa bra svar! Blev ännu mer intresserad av denna rasen nu, hehe. Hoppas bara man får en valp utan så stark vakt/jaktinstinkt i så fall. 

Tar gärna emot svar från någon mer om det finns fler PON-ägare i forumet! Vad jag förstår är de inte jättevanliga hundar :)

Jag har bara träffat på en PON men jag tänkte att jag berättar om mina erfarenheter ändå. Förra valpkursen jag var assistent på var det en PON med. Han var det gladaste och ivrigaste jag någonsin sett. Det var i stort sett max en tass i marken åt gången😛 Ägarna hade inte fått riktigt vad de räknade med då de bland annat hade hoppats på att hunden skulle funka bra med barnbarnen men han var oförsiktig och bufflig med dem så de kunde i stort sett inte vara i samma rum. 

Vid ett par tillfällen var han så igång och stressad att ägaren fick gå åt sidan och försöka vänta ut att hunden lugnade ner sig men det var väldigt svårt för honom. Nu var han ju bara sex månader men han klarade inte av en valpkurs-situation då det blev för mycket för honom och han var okontaktbar. Han var dock hur go' som helst men väldigt uppe varv. Hunden hade outtömlig energi och de visste inte riktigt vad de skulle göra då de verkligen försökte aktivera hunden på olika sätt för att hitta något som skulle passa.

#3 Oj då det låter ju inte så kul med en hund som är så hyperaktiv, haha.

Som jag förstått det ska hundarna ha ett måttligt motionsbehov, men det finns ju säkert såklart individuella skillnader, och det kan väl också vara någon sorts valp-busighet? Eventuellt att det lägger sig efter ett tag, får man ju hoppas för deras skull. Tack för svar!