Man måste tänka på allt roligt man gjort, jag förlorade min fina hund i onsdags och det var väldigt jobbigt, men jag försöker tänka på allt kul vi gjort under dessa år.

Beklagar verkligen!:( Verkar vara rätt approach, att man får glädjas av den tiden man fått äran att ha ihop. Du behöver inte svara om det känns jobbigt. Hur gör man med den fysiska saknaden? Underlättar det att ha saker som påminner om djuret framme eller gör det bara ondare?

Döden är en del av livet speciellt när man har djur och hur man hanterar det? Livet går vidare varesig man vill eller inte. Sorgen hanterar alla olika och det kommer alltid finnas ett hål i hjärtat så hur snabbt man städar undan är upp till var och en, samma med hur snabbt man skaffar en till hund om ens alls. Men du får komma ihåg all glädje och kärlek man fick tillsammans den tid man fick ihop. Man lånar en ängel på deltid och varje stund är en värdefull gåva i ditt hjärta resten av ditt liv.

Jag skulle vilja säga att man bearbetar det bäst genom sörja och prata om det med det med sin familj och vänner.

Vi saknar Zorro fortf. 4 ar nu. 😭

Saknaden kommer alltid vara där. Och tårar kommer komma många år efteråt. 

Men iallafall jag, har hellre saknaden efter ett fantastiskt djur än att ha gått miste om den erfarenhet, lärdomar, och kärlek man fick av djuret. Varje djur får oss att växa och mogna på olika vis och vi vore inte de människor vi är idag om det inte var för de djur vi älskat och saknat. 

Jag har varit med om många förluster men en jag har väldigt svårt för är min Ådi. Jag lämnade honom i Sverige så att coyotes inte skulle slita honom i stycken och så kommer en hund och söndersargar honom så illa att han måste akutavlivas på plats i somras. Jag har jättesvårt att jag inte fick ett riktigt farväl och jag har jättesvårt att veta att han led enormt på slutet. Han blev endast 4 år. Den sorgen kommer ta väldigt lång tid för mig att komma över just för att jag aldrig fick ett farväl och slutet var en riktig mardröm. Jag har svårt att greppa att han inte finns mer. Jag släppte kärleken till honom för att rädda hans liv och så händer exakt det jag var rädd skulle hända. Ännu värre är att den hunden fortfarande springer lös. 

Det har jag svårt att komma över. Min älskade lilla räcerspets.

#4

Oooo, började nästan lipa när jag ser din bild på Zorro! 😭
Har en grå Pudel som fyller 13 i juni men nu märker jag att han väldigt snabbt har börjat tackla av från att ha varit som en unghund tills nyligen. 😢
Jag VILL inte att det ska ta slut ……..
Tror också som någon sa här ovan att man ska prata om det och tillåta sig sörja.

7. 13 år är ingen ålder för en sockersöt bus som du ser ut att ha ❤️

Vi har tagit bort djur och det är jätte svårt att veta hur det kommer kännas. För mig var det inte så tungt att ta bort hamster på samma sätt som när vi fick ta bort våran älskade Chanel (hund). Jag tror att detta kanske beror på att hamstern hade jag räknat med 2 år som sen blir dom sällan äldre, men Chanel hade man hoppas på betydligt mer än säga farväl vid så tidigt men hon hade cancer och innan hon han lida av det så vart valet att ta bort henne. Vi saknar henne våran lilla hjältinna som alltid var så beskyddande mot dottern och sin hund-lillasyster. Kärvänlig och så stort hjärta som hon hade kunde man inget annat än älska varje minut hon fanns med oss. Valet att ta bort henne ångrar jag inte eller att hon vart en av oss, men det känns tomt utan henne.

 Efter henne sa jag aldrig mer ska jag öppna mitt hjärta så mycket som jag gjorde för ett djur hmm lätt o säga idag har jag tre små som klampat in i hjärtat ❤️