Beror på vad för promenader.
Om det är en promenad då vi ska ta oss någonstans en viss tid, typ skolan så är det framåt vid min sida som gäller, han får kissa av sig i början av promenaden men sen accepterar jag inte att han stannar vid tikfläckar och slickar eller kissmarkerar överallt.

På promenader där jag går ut för hans skull så att säga går han oftast lös och får göra lite som han själv vill.

Olika beroende på var vi går och vad vi ska göra. Mina är inte allt för roliga i koppel när man går med dom tillsammans. Alltid haft krav att de ska gå på rätt sida och jag rör mig inte en mm om de går fel. Om vi inte är i skogen och jag låter dom gå på långt koppel eller löplina. 
Vill oftast gå med dom och inte att de går långt ifrån. Även om jag inte vill att de ska nosa och fokusera på varje del av marken vi passerar så har jag svårt att få dom låta bli när jag går med både. Men det är min miss i träning/uppfostran och nått jag varit lite lat att göra något åt. Mer vill inte att de går med nosen nere när vi är på stan och inte har koll på mig osv. Men även mitt fel att dom gör det.

Båda hundarna ska hålla sig vid vänster sida, inom kopplets längd (och det kan kortas av av mig). Kissa får de göra vid kommando.

Framför i kopplets fulla längd tills vi möter någon, då kommer hon upp vid min vänstra sida och går fot under mötet, sedan går hon i kopplets fulla längd igen.

Vid min sida som basposition, men sedan får de gå lite som de vill längs kopplets längd, så länge det inte stör mig (dvs att de inte drar). Känner jag att de börjar bli lite väl upphetsade och i jakt-/spårläge när de går framför så kallar jag tillbaka dem och kräver en "paus" när vi går i lydnadsposition, tills de kommit tillbaka till det state of mind jag vill ha dem i :)

Beror på vilket kommando jag gett honom. "Framåt" så får han gå framför mig, "Gå fint" så ska han gå bredvid mig men får ändå nosa och gå lite framför eller bakom, "fot" så ska han gå strikt bredvid mig, men det använder vi oftast inte vid promenader, sedan "Bakom" så går han bakom mig och nosar runt. :)

På min vänstra sida, var han vill, fram/bak/sidan så länge det är till vänster om mig. Och bara i kopplets längd, han drar aldrig.

Hon får gå lite som hon vill så länge hon inte drar i kopplet. Inne i stan eller där det vistas mycket folk ska hon gå nära på vänster sida.

Han går precis vart han vill så länge jag inte ber honom att gå vid min sida eller bakom mig.

Låter killarna gå som de känner för så länge de inte är inne i stan, hundmöte eller på en trottoar. Då ska de gå bredvid/bakom/precis framför. Kan inte knöka in båda tätt bredvid varandra för då börjar de tjafsa..

När de ska gå nära så är det vänster sida som gäller, glömde skriva det :)

Som hon vill så länge hon inte drar eller går över på höger sida om vi går i samhälle eller dylikt. Möter vi människor ber jag henne gå till sidan och fortsätta rakt fram, skulle hon vara lite långt fram i  kopplet kallar jag tillbaka henne.

Han får gå som han vill, jag har väl egentligen bara två "kommandon". Det ena är "nu går vi" och då vill jag att han släpper han nosar på och följer med också "här" om vi möter någon med hund, då kommer han upp på min vänstra sida. Han drar sällan i kopplet, bara om vi är på väg till ett extra roligt ställe :)

Snett framför de få gånger han går i koppel, vilken sida han vill.

Oftast lös, är då nästan alltid framför annars går hon bredvid eller lite framför

Det är olika beroende på promenad. Går vi på trottoar så går dom sidan möjligen lite framför. Håller dom på en sida alla tre, tycker det är lättare när dom går i flock. Vanliga rastpromenader är olika med men ofta går dom framför en går gärna mer bredvid på den sidan jag satt dom på. När dom går lösa så strosar dom fritt men håller i regel ihop.

Beror lite på men går jag med båda samtidigt så brukar jag ha dem på varsin sida, varierar om det är bredvid eller strax bakom, den hund som går vid vägkanten brukar få längre koppel för att kunna nosa etc om den uppför/uppfört sig väl. Går jag ensam med tiken så brukar hon få gå på löplina, dock aldrig varit i behov av att släpa ut hela och hon är väldigt duktig på att komma och "gå fot"/söka kontakt med jämna mellanrum. Vid vanliga koppelpromenader när någon annan håller hanen så går hon fot/vid sidan och nosar när hon behöver göra ifrån sig. Hanen blir lätt stressad av tillsynes främst en av ena grannens hundar och går ej att få kontakt med när den hunden är ute på vägen även om det är utom synhåll så honom brukar jag hålla på sidan, är han riktigt duktig och svarar på tilltal och komandon brukar han få gå och nosa så länge han är lugn och fortsätter ge gensvar.

Det är beroende på var man är nånstans på sina promenader. Min hanhund är kan vara lite opålitlig med småbarn, joggare . Tiken är reserverad mot män och det finns det gott om😊 Därför håller jag båda nära mig. Men går jag mer på öppen plats , så får dom gå med slakt koppel, förutsatt att de inte drar

Är vi bara ute på promenad går dom var dom vill utan att dra. Över gator och bland mycket folk, vänster sida nästan fot.

Bredvid eller bakom (hans eget val att gå bakom). 🙂 De enda gånger han går framför är om han går lös i exempelvis skogen eller på ett fält vi brukar leka på.

Bakom, framför, nere i buskarna, och passerar vi vatten, eller lera, kan vara i en sjö eller i en liten Bäck, så är hunden plötsligt där nere och skvätter.. Haha, om han skulle få så gör han det. Det är inte ofta som han går med slappt koppel. Det är om vi T.ex går till stan när det är marknad(för mig är marknaderna tråkiga, men jag får plötsligt en mycket lugnare hund sen), och sen stannar där minst 5 timmar, då börjar han bli trött och sen orkar jag inte gå mer, så då tar vi och cyklar en runda runt sjön(5km) med honom som drar cykeln hela vägen, och sen spårar/apporterar i minst en timme. Är det på sommaren så kan han få bada i ca en timme istället för marknaden och spårningen/apporteringen kan kortas med 30minuter, och då får han dra cykeln till sjön. Då är han så trött att jag i stället måste dra honom efter cykeln… Hahah.. Eller så är det bara för att vi är på väg hem. För väl hemma sen så kan han leka med hundkompisarna ett bra tag med… Haha..

#21 Jädrar, vad har du för aktivitetsmonster? Hur hinner du med att aktivera jycken så mycket, det hade jag aldrig pallat med?

Han går lös och går vart han vill så länge han håller sig inom ett visst avstånd och jag inte säger nåt annat av någon anledning. Vid möten med människor eller hundar går han vid min sida, höger eller vänster. Han är superfint musklad och rör sig naturligt när han får stanna till  och nosa och sedan jogga ikapp. 
Är allergisk mot att alltid ha hunden på en och samma sida. Har sett så otroligt många snedställda och snedmusklade hundar just för att de alltid promenerar på en och samma sida om ägaren. För att inte tala om att ägarna blir snedställda.. 
Hade jag behövt ha min hund i koppel hade jag haft honom på höger sida lika mycket som på vänster sida, av samma anledning att man alltid (bör) tränar hästar i båda varven lika mycket.

#22 nej, inte alltid vi häller hinner. Men det är oftast bara på promenaderna som han är stökig. Han går inte i taket och river hela huset, som tur är, men han är betydligt lugnare och lättare att hantera och få honom att fokusera om han har jobbat av sig all energi. Vid apporteringen springer han av sig rätt mycket för att kunna varva ner inomhus. Och apporteringen är lätt att göra, bara gå till hundrastgården(har inte sett något liv där på flera månader. De flesta är i den nya gården) som är väldigt stor, och så kasta bollen. Så kör han slut på det värsta. Men dragandet är fortfarande kvar. Pappa fick epilepsi när han var valp så vi tränade aldrig så mycket på lydnaden. Annars är han den enda hund som pappa haft, som dragit i kopplet.

På min vänstra sida. Jämsides med mig eller lite framför/lite bakom. Så länge han inte drar får han gå en bit framför mig, eller åt sidan för att nosa, men inte hela tiden.

Min whippe håller sig vid mig hela prommisen medans min äldre blandras strosar runt lite som hon vill. :)

Min vovve går på vänster sida precis bredvid, varken framför eller bakom. Kanske 0,5m från sidan. Det är så hon ska gå när hon är kopplad. Nu går hon mestadels lös och då går hon som hon vill, hon får dock inte springa när vi går på trottoaren vid vägar (hon springer aldrig vanligt utan rusar).

Min hund går mestadels lös, så hon går som hon vill. 

Sedan har jag kommando för att komma upp och gå fot antingen på höger eller vänster sida samt bakom. 

Dessutom har jag kommandot "håll ut" vid exempelvis hundmöten på en smal gångväg om jag anser att antingen min eller den andra hunden behöver mer utrymme. Då får min hund gå i båge medan jag går kvar på gångvägen.

Fot på vänster sida. Inget sniffande eller kissande då inte!

Nu menar jag absolut inte att klaga eller så men jag ser att många har sina hundar lösa. Nu vet jag inte vart ni bor men om ni bor i tätorten så finns det faktiskt människor och barn som är extremt hundrädda och mår jättedåligt av att möta okopplade hundar även om dom är under extrem lydnad.  Sen finns det också hundar som hålls kopplade som kan känna sig extremt trängda och otrygga nät dom möter okopplade hundar och därav bli aggressiva. Finns det någon tanke på dessa individer överhuvudtaget?

#30 Men du, man kan inte ta hänsyn till allt. Jag tycker absolut att man ska tänka sig innan man har hunden lös och man ska se till att visa alla människor hänsyn och jag tycker nog att man ska koppla sin hund när man möter någon, men när det gäller hundmöten kan man ju inte ta ansvar för något annat än sin egen hund så länge den inte uppför sig på ett olämpligt sätt. Att gå okopplad kan inte betecknas som ett olämpligt beteende så länge ägaren har hunden under kontroll.

Och nej, jag har inte min hund lös för hon har svårt för en del andra hundar plus att hon har en jäkligt stor jaktlust, så jag pratar inte i egen sak.

Jo visserligen men i ärligetens namn tycker jag att det faktiskt hör till allmänt vett att hålla hunden kopplad där det vistas andra människor och barn. Sen om man har hunden lös i skog och mark och annat tycker jag är helt okej så länge hunden inte klipper vilt. Sen är det så oavsett vilken extrem lydnad man har på sin hunu ska man veta att alltid när man har hunden lös tar man en risk. Hunden är ett djur och man kan aldrig vara 100% säker på att den sticker. Tror man det romantiserar man om sin egen hund. Jag känner en som hade en hund som var polistränad och alltid gick lös och aldrig rymde oavsett retning. Fram tills en gång då en ekorre lyckades reta upp hunden så hunden stack. Den enda gången kostade denna underbara hund livet eftersom den blev påkörd av en lastbil. Ett enda litet misstag kan få så stora konsekvenser så därför tänder iallafall inte jag ta den risken. Men sen får min hund vara lös i skog och mark och på landet också. Jag tillhör däremot en av dom som kan ha hunden lös i tätorten utan att han lämnar min sida men jag vågar ändå inte ta risker när det finns traffik tåg och annat ta risker med min hund är inte min grej.

#32 Tycker det är ett hemskt hundliv om hunden alltid skulle tvingas att gå i koppel, och bara få gå lös nån gång ibland, om den nu kan gå lös. 

Jag har haft min hund lös varje dag i 9 år (han är 11 år nu). Han har ALDRIG sprungit fram till varken människa, hund, katt, vilt. Ska han "straffas" och gå i koppel bara för att folk som inte har koll på sin hund (nej, bara för att hunden är polistränad betyder det inte att den är lydig, ofta har de en massa stress i sig vilket gör att de lättare följer impulser) har sina hundar lösa?
Jag har koll på honom och han har koll på mig. Under de här 9 åren han har gått lös har jag aldrig fått ett enda klagomål på mig, och jag bor i en typisk villa/lägenheter-förort. Många hundrädda har till och med kommit över sin hundrädsla, där de har tagit första initiativ, med honom.
Jag läser av de människor jag möter, ber honom sitta med ryggen mot dem om de visar ev osäkerhet eller fobi. Många har till och med stannat till och sagt att det är hundra ggr tryggare att möta en lös hund som sitter med ryggen mot dem än att möta en kopplad hund som drar och sliter i kopplet eller stirrar på dem. 
Ett koppel är för sjutton ingen livlina! Vet många koppel som gått av eller tappats av hundägare genom tiderna. Folk skaffar för svåra hundar och klarar inte av att träna eller aktivera dem, det är det som är problemet. Du kan aldrig till 100% veta om ditt koppel håller, även om hunden inte drar i koppel. Du kan inte heller till 100% veta att du inte kommer bli sjuk och falla ihop och tappa kopplet heller. 
Jag är 100% säker på att min hund inte sticker. Dels för att jag har tränat honom, och dels för att jag har koll. 
Att du inte tänker ta risken, det lägger jag mig inte i, men att säga att det är dumt att ha sin hund lös för man kan aldrig veta till 100 % - den tänder jag till på.
De som däremot inte har tränat sina hundar till att gå lösa eller har hundar med mycket jakt i sig, dem ska inte släppa sina hundar heller, men det är en helt annan fråga.

Kan ju för övrigt lägga till att en vän till mig har blivit biten av två hundar vid olika tillfällen, båda var kopplade - den ena slet sig och den andra drog matte över vägen. Så det var inte någon garanti trots att hon gick på andra sidan vägen. 
De supermånga hundar som har rusat fram till min genom åren har varit kopplade och slitit sig. Jag tror många (inte alla) blir slappa på att lära sina hundar inkallning och stanna när de har ett koppel. De slutar kommunicera.
Därmed inte sagt att det inte finns hundägare som aldrig kan släppa sina hundar som inte jobbar med dem, det finns alla sorter!

Shit vad jag skriver men såg att jag missade den här meningen!

#30 "Sen finns det också hundar som hålls kopplade som kan känna sig extremt trängda och otrygga nät dom möter okopplade hundar och därav bli aggressiva. Finns det någon tanke på dessa individer överhuvudtaget?"

Jag blir så trött på denna mening. Om min hund går lös bredvid mig på samma avstånd som han hade gått om han hade koppel och inte ens tittar på den andra hunden, varför känner sig då den andra hunden trängd?
Den andra hunden tittar INTE på om det finns ett snöre mellan mig och min hund. Garanterat inte. Däremot gör hundägaren. Och så spänner sig hundägaren och med sitt kroppsspråk säger till sin hund att något är "konstigt" eller "farligt". 
Min hund kan känna sig otrygg och trängd vare sig vi möter hundar med eller utan koppel, men han ska inte göra utfall för det, han litar på mig och att jag skyddar honom om det behövs.
Trots att den andra hunden visar med sitt kroppsspråk att den är inte så vänligt sinnad mot min hund. Vi går undan och skapar utrymme, för det förtjänar min hund. Han ska inte tvingas förbi en hotfull situation. 
Det finns en tanke på de individerna, javisst, men den största tanken ska finnas hos deras hundägare. Hur ska jag som hundägare göra den här situationen bra för min hund. Det kan du inte lägga i andras händer. 
Hade jag haft en hund som var så osäker och hade sån bristande tillit till sin ägare att den trodde den behövde skydda sig själv genom att göra utfall hade jag gått undan eller ropat till den andra hundägaren hur jag ville att mötet skulle gå till. Då tar man ansvar för sin hunds välmående. 
Jag som har den lösa hunden tar ansvar genom att ha honom extremt nära mig, ha ögonkontakt med min hund och gå en bit ifrån den mötande hunden. På så sätt sänder vi inte ut några hotfulla signaler i och med att vi inte ens kommunicerar med den mötande hunden.

NU fick jag nog med allt :)

Puh, ja min jack russell går oftast framför som ett ånglok. Som jag tränat med honom att gå i koppel och gör fortfarande. Går han i kort koppel så drar han som en galning iallafall. I vissa fall drar han mer och i vissa fall mindre. Som sagt så kämpar vi fortfarande och jag ger inte upp.

Havanaisen går också framför men han drar oftast inte, drar han så räcker det oftast att jag säger åt honom.

Mina får oftast nosa som dom vill i början av promenaderna, men sedan ska dom gå i en skaplig takt och inte stanna vid varje grästuva typ.

#35 jo men fortfarande finns det en psykologisk skillnad mellan den kopplade och okopplade hunden. Som jag ser det. Men visst ska alla ta ansvar för sin egen hund men jag säger kommer en okopplad hund kutade fram till oss tar jag tilla dom medel jag behöver för att få den där ifrån för jag skyddar min hund till 100% sen skiter jag fullständigt i om den okopplade hunden är stor eller liten. Men det jag mest tänket på i denna fråga är ska extremt hundrädda människor barn som vuxna behöva möta okopplad hundar? För dom som är så rädda spelar det lizon ingen roll om hunden är under extrem lydnad bara grejen att det saknas ett koppel mellan ägare och hund kan bli väldigt jobbigt för dom. Har själv släktingar som är så rädda.

#37 och jag är livrädd för katter men de får springa runt precis hur som helst. Man kan inte göra alla nöjda, tyvärr.

Han får nosa lite som han vill, men i stan, nära trafik och när vi möter folk/hundar/osv så håller han vänster sida eller på vänster men lite bakom mig (detta om jag ser att han tycker mötet är obehagligt)

#38 klart man inte kan göra alla nöjda men man kan ju ha ett koppel i fickan man kan kopla på när man möter någon så gör en granne som har hunden lös och hon har super pli på den men hon kopplar den när hon möter någon för att visa respekt. Vilket resulterar i att både hon och hunden är väldigt omtyckta också:)

#37 fast som jag skrev så går ju hunden vid min sida och tittar mig i ögonen? Skulle jag ha en hund som stack fram till andra hundar hade han inte fått gå lös, 
Jag upplever att det kommer lika många lösa "byrackor" som kopplade, som slitit sig, framrusande till min hund. Och jag gör som du. Jag skyddar min hund till 100%. 
Men jag tänker inte ha min hund kopplad för att andra inte tar ansvar. 

Möter jag hundrädda människor ber jag min hund sitta framför mig med ryggen mot dem. Är de jätterädda så kan jag hålla honom i halsbandet för syns skull (men det har jag aldrig behövt för folk ler och tackar). 

Jag är klaustrofobisk och ändå gör man hissar som är jättesmå.. 
Jag tar ansvar över min hund, sen får folk ta ansvar för sina rädslor när jag håller avstånd och har koll på min hund. Jag kan inte bo i en grotta i skogen för att undvika att kanske träffa en människa som har social fobi… för att dra ett extremt exempel. 

Men att skylla på att folk kan vara rädda för att hunden är lös tycker jag låter som en dålig bortförklaring för att hunden inte fungerar att ha lös. Bättre att säga att man inte kan ha sin hund lös.

#41 en hel del du skriver är bra och det är jättebra att du har sån koll på din hund. Jag menade mer folk som råkat illa ut av lösa hundar kanske känner sig otrygga av själva grejen att kopplet saknas. Men om du håller i hunden och har pli på den. Dock måste jag säga att jämförelsen med social fobi va lite märkligt. Små hissar kan vi inte Heller som människor påverka. Och dom med social fobi har ju inga problem att vistas ute eftersom det är i sociala sammanhang som fobin finns och att gå ut behöver inte vara ett socialt sammanhang . Men att man som hundägare håller hunden i halsbandet eller sätter på ett koppel när man möter någon tycker jag väl hör till allmänt hyfs om jag ska vara helt ärlig.

#41 Jag tog i och överdrev med rädslorna. Men du skrev från början att det var ohyfsat att ha hund lös i områden där det kan finnas barn och andra människor eller hundar som kanske kan vara rädda för hundar. 
Som sagt, om alla tog ansvar för sitt på ett bra sätt hade vi inte haft problem men tyvärr kommer det alltid finnas människor som släpper sina hundar på alla möjliga ställen som inte borde gjort det. 

Vi kan ju iaf komma överens om att man ska visa respekt för sina människor.

När vi går promenader går han före mig och nosar runt. Får vi möten av bilar, hundar, människor då får han gå bredvid på vänster sida, nära. Är vi mitt i stan får han också gå på vänster sida, nära. I skogen är han lös. Så ser positioner ut på våra promenader.

Är hon lös är hon å galloperar en bit bort, alltid så vi ser varann. (Låter givetvis henne inte springa fram till andra hundar eller människor) Har jag flexikoppel får hon gå och nosa som hon vill (där det är lämpligt).

Har jag vanligt koppel går hon på min vänstra sida och får inte nosa mer än när jag låter henne göra det.

Nu är hon i princip lös överallt. Går vi över mindre trafikerade vägar blir hon kommenderad ''här'' och går vid sidan. Annars är hon några meter framför. Vid möten av andra människor eller djur går hon vid min sida. I koppel går hon längst ut i kopplet.

Bakom, bredvid, framför vid olika sidor - ok för mig så länge kopplet inte spänns. Går vi längs smalare vägar med mycket cyklister måste han dock gå vid min sida.

Det beror på situation, ibland vill jag ha henne precis bredvid, ibland får hon gå lite som hon vill och nosa, ibland bakom, ibland är hon lös. Det beror helt på situation men hon brukar nästan alltid vara på min vänstra sida.

43# Nu ska jag väl Heller kanske inte kasta sten i glashus jag brukar också ha min hund lös då och då men då går han vid sidan i mitt tempo och håller god kontakt. Men han är helt ointresserad av andra människor också så har lixom aldrig haft det där att han vill springa fram till folk. Men jag bråkar koppla honom när jag möter folk för det mesta. Men se är klart jag har ju passerat folk med lös hund jag med så jag ska inte sitta här och skälla på folk som har sina hundar lösa. Kan väl säga såhär att lösa hundar som går vid sidan och håller sig där är helt okej i tätorten men hundar som är lösa och springer typ 5 meter före sin ägare i tätorten kan jag störa mig otroligt mycket på och då är det detsamma med flexikoppel där ägaena inte har någon koll.

För det mesta strikt fot på vänster sida, inget nosande eller dragande tillåtet. Då och då får hon frisignal och får kuta runt som hon vill.

Jag körde också på det tidigare men jag upplevde att min hund inte tyrke promenaderna va särskilt roliga plus att det var väldigt stressande för honom och han lixom gick där vid sidan jämna steg men stängde av öronen. Nu får han gå på ena sidan som han vill i kopplet och även flexikopplet och han är mycket mera kontakt sökande och lyssnar mycket bättre så jag fortsätter nog med det:) min hund verkar faktiskt fungera bäst med lite frihet under ansvar tänket:)

#51 Var det ett svar till mig? :) Vi går inte promenader för att det ska vara roligt utan för att transportera oss någonstans, så jag kräver inte heller av henne att hon ska vara kontaktsökande.

# 52 Ja eller det var väl mer ett allmänt svar. Jag går ju i mest ut för hundens skull normalt sätt bruköra vara lat och ta bilen om jag ska transportera mig:p Men om jag bestämmer mig för att promenera i transport syfte och har hunden med mig brukar jag hålla han vid sidan och bara gå. Men mest nu är det flexikoppel och frihet eftersom det för oss funkar klockrent:)