Låter mer som genetiskt, men bra ändå att utesluta smärta - men troligtvis har du fått en hund som nedärvt dessa egenskaper.

Vi hade en sån draghund ! han kunde springa i stora crclar och som halvskrek ! Han sprang runt runt runt i hunndgråden precis likadant även om han vilat eller gått hårdträning ! till slut fick han börja bo inne efter mkt tjat från mig ! han gjorde likadant inne till slut och inget att rekomendera så stängde vi in honom i en liten hage av kompostgaller med ett lakan som tak ! så fort han stressade upp så stängde vi in honom . efter cirkus en månad så började vi märka att så fort han stressade sprang han till hagen la sig och kom ut efter ca 15 minuter och var lugn igen ! 

Tydligen var alla syskonen likadana med samma egenheter vilket gjorde att vi dumt nog uteslöt smärta , det är väldigt bra att kolla upp ! men han funkade som en vanlig hund när vi hade hagen uppsatt så han kunde springa in dit och lugna ner sig han blev en helt vanlig hund! förutom ca 2 ggr dag som han sprang och lugnade ner sig !

Symtomen han hade var:

Sprang i stora cirklar va 5 meter om man gick takt igenom cirkeln och tjöt

jagade solreflexer

mjällade 

gick ner i vikt var som ett spjälstaket

vankade av och an hela hela tiden!

en gång var han skadad i en klo och fick inte följa med på dragturen medans vi lastade hundarna fick han vara ute han satte genast igång med sin cirkel . när jag lastade dom sista hundarna bad jag sambon att ta in honom men sambon skulle bara på toa först och glömde bort stackarn ute . 3 timmar senare när vi kom hem sprang han fortfarande i cirkeln. 

och slutligen han slutade med allt detta efter att han lärt sig att lugna ner sig själv! 

förlåt för ett rörigt inlägg min dysselxi sätter stopp för långa texter :P

Jag tror med att det kan vara generna tyvärr som styr, dålig avel kan man även kalla det.

Jag vill bara fråga ett par saker, vad får hon för mat? vilka raser är det och hur ser träningen ut. Har ni funderat på  testa Thundershirt ?

Jag har bekant som har tik som var jätte stressig, minsta lilla ljud hon upplevde var farligt så fick hon panik. Efter foderbyte där majs helt uteslöt och att hon börja ge henne lite kalkon har gjort susen. Hon flytta även till annan lägenhet men där finns det mer hundar dok mindre ungdomar som kör moppe/eller mer högljuda glada som dom kan vara ;) Bara lite tankar som kanske kan hjälpa. Sen tycker jag det är mycket bra att ni tar en titt hos vetten då många stressade hundar får senare sjukdomar pga sitt stress. Eller är stressade pga dom har ont. Jag önskar Er all lycka

Tack så mycket för era svar, tack för ni tagit er tid. Vi fick veterinärtid i morgon så jag hoppas verkligen dom säger att det finns något det går att göra för henne. 

 @Try-To jag känner igen det där. Det är ju så hemskt att se. Helt klart mår vår tik inte bra av att aldrig kunna koppla av och aldrig kunna njuta av en promenad. Hon använder aldrig sin nos ex för hon stressar genom livet i cirklar. Vi har en komposthage som vi låter henne gå till men tyvärr har den inte gett resultat. Det har istället blivit att en av våra andra hundar flyr dit när hon inte orkar med att vår stressande hund stressar. Vi har en tik som helt enkelt inte orkar med vår stressade tik.

@Forest  Hon äter färskfoder ett mål om dagen och ett spannmålsfritt foder en gång om dagen.  Inget majs i hennes foder. Just nu ingen kalkon som foderkälla men hon har ätit ett kalkonbaserat foder förut (james wellbeloved). Vi har testat lite olika kombinationer men ser ingen skillnad på henne. 

Vi bor i ett hus på landet så miljön är lugn och det är ju bra. 

Hon har en thundershirt, som vi kör i kombo med D.A.P  (och vi ger även ett receptfritt lugnande vid ex bilresor).  

När det kommer till raser så är hon övervägande bordercollie (Mamman är border collie utan stamtavla) men resten är det lite av en gissningslek vad de är.  Hon ser ut som en svart schäfer med spetssvans men jag har fått höra att det inte ska vara schäfer i henne.  Hon kom till mig som 4 månader gammal.  Hon trivs i fårstallet är vänlig och lugn mot djuren men kan inte valla.  Hon har ett jobb i stallet att vakta så fåren inte går ur sin fårbox när vi bär in foder. Det gillar hon. 

Hon får normal motion i den mån det går. Det blir ju samma runda jämt eftersom vi måste undvika trafikerade vägar. Längre turer till fjälls och i skogen. Hon älskar att få lära sig trick, vi använder klicker. Det här är hon underbar på, hon kan det mesta en servicehund ska kunna, dvs hämta saker, öppna och stänga dörrar, skåp m.m. Det fungerar att träna för det gör vi inne och det sker lugnt.  vi började med agility men la ner det då det är stressande för henne. Drag vintertid. Sen har vi haft vi ett träningsschema där vi tränat henne gradvis närmare de som stressar henne med fokus på belöning för lugn men just nu ligger det på is då det sliter hårt på henne och håller hennes stressnivå hög. Vi får se om vi kan ta upp det igen efter veterinärutredning, beroende på vad det visar. Just nu undviker vi istället att stressa henne. Utomhus på promenad har hon ofta sin thundershirt och dap halsband.

Idag var vi till veterinären och fick en ordentlig undersökning av vår tik. prover och hela köret. Vi fick ett långt samtal och jag visade små videoklipp av henne i olika situationer, veterinären konstaterade att de var en hund i panik.Veterinären kunde utesluta smärta som orsak till stressen och det fanns inte heller några blodvärden som de kunde rätta till som skulle göra att hon mådde bättre. Vi pratade ursprung, vad vi gjort med henne hittills och jag berättade det lilla jag visste om hennes tid innan hon kom till oss. Att vi vet mycket lite om henne egentligen. Veterinären tittade mig i ögonen och sa -Vi kan inte göra mer för henne för det här är något som finns i hennes huvud, du har verkligen inte gett upp lätt på den här hunden. Hon mår inte bra och det här sliter på henne. Har ni funderat på att låta henne somna in?  Vi vill ju inte ge upp men samtidigt förstår jag vad veterinären menar. Vi har jobbat i snart 2 år med henne utan framsteg. Vi har angripit problemet ur så många vinklar. Jag förstår att hennes stress är något genetiskt. Troligen dålig avel. . Såklart finns alltid den känslan, kan den här hunden må bra om hon bor någon annanstans hos någon annan. Är det vi som är fel familj för henne? men allt tyder på att det är inte yttre omständigheter, det är hon som fått de sämsta genetiska förutsättningarna. Som veterinären sa, ni är det tryggaste hon har, omplacering är inte ett alternativ för en sån här hund. Stressen är inom henne och det går inte att flytta ifrån. Jag förstår hon inte mår bra. Såklart mår man inte bra när man är så stressad och hela världen är något man måste gå i försvar emot. De är ändå tungt att ge upp. Jag tog henne och åkte hem. Gav henne ett stort ben och har gråtit sen dess. Det är jäkligt hårt att släppa taget om den man älskar. jag vet inte om, när eller hur jag ska kunna ta det beslutet.

Usch, jag får ont i magen av att läsa detta. Stackars er som tränar och tränar utan att se resultat och stackars hund som är så otroligt stressad. Världens största kram till dig, det låter som du gjort allt du någonsin kunnat för din hund.❤️

Åh vad jobbigt stackars hund :( kram till er.

Du kan inte ta till hjälp av en duktig hundtränare ? Som just är inne på stress hos hund ? Jobbigt att läsa och du har ett tufft beslut att ta ! Det enda jag kan egentligen säga att man får inte va egoistisk när det gäller djur . Jag tog själv bort en omplacering som vaktade allt och trots professionell hjälp fick vi ej bort detta ! Hon kunde ligga och vakta på föremål tills hon kissade ner sig och då kände jag att nu fick det vara nog ! Hon led så fruktansvärt ! Jag var hennes tredje hem och jag jobbade med hjälp 1,5 år och det blev värre och värre ! Massor med kramar

Du kan inte ta till hjälp av en duktig hundtränare ? Som just är inne på stress hos hund ? Jobbigt att läsa och du har ett tufft beslut att ta ! Det enda jag kan egentligen säga att man får inte va egoistisk när det gäller djur . Jag tog själv bort en omplacering som vaktade allt och trots professionell hjälp fick vi ej bort detta ! Hon kunde ligga och vakta på föremål tills hon kissade ner sig och då kände jag att nu fick det vara nog ! Hon led så fruktansvärt ! Jag var hennes tredje hem och jag jobbade med hjälp 1,5 år och det blev värre och värre ! Massor med kramar

Usch vad jobbigt, inte minst måste det vara jobbigt att se henne. Jag tänkte som veterinären sa, att hon får det inte bättre någon annanstans, ni har verkligen kämpat av vad jag kan läsa, gjort det bra. Förmodligen blev det en inte så lyckad korsning/blandning. Jag har sett ett annat exempel på en blandras mellan vad som sades vara border collie, labrador och någon typ av jaktspets, och hon gick inte heller att någonsin få lugn. Känner med er vilket beslut det än blir.

Det låter som en sund vetrinär som inte vill "laborerar" men äta lungnande kan ju hjälpa men som veterinären är inne på så tror jag tyvärr det inte finns mycket o göra annars. Jag har träffat mycket stressade hundar och det är synd om dom aldrig kan dom "softa" o ligga o sova tugnt alltid på lur o på spänn. Jag hoppas det går att lösa på något mirakel sätt så hon blir tryggare mer harminisk.