Ett tag undrade jag om min snart 11-veckors pudelvalp var deprimerad, men sedan tänkte jag att han bara var den lugna typen av valp. Han kunde lätt vara ensam en stund och verkade rätt ointresserad av mitt sällskap till och med…

Vi bor i en ganska liten lägenhet i stan. Vi går ut varje gång han ätit, sovit och lekt, för att han ska bli helt rumsren. Skulle tippa på att det blir 6-10 vändor… Dessutom tar vi alltid ordentliga lektillfällen vid kanske tre av rastningarna, i parken intill.

Inomhus sover han mest eller gnager på sina tuggben. (Jag har tagit bort leksakerna för att minska leken inomhus, och istället förknippa det med utomhus. Hans lugn kunde slå över och han blev så himla övertaggad av leksakerna… Till och med den mjuka bädden skulle slitas bort eller juckas på.)

I fredags var jag så dum att jag bestämde mig för att ta med honom till landstället. Vi bodde där fredag-tisdag.

På dessa dagar blev han så otroligt förändrad. Han fick gå lös om dagarna i trädgården (väldigt korkat eller inte?) och han ääälskade det. (Kanske för att han var mycket ute under sina första veckor?) Han fick en helt ny energi, grävde och busade i massor. Han vaknade liksom till liv! Han skällde och morrade då och då, vilket var helt nytt för mig. Jag tänkte att han skulle få leva ut sin frihet och valpglädje, men samtidigt kände jag på mig att det var fel… Eftersom "vårt liv inte är sånt" inne i stan.

(Självklart lät jag ju honom inte vara helt fri - jag hade alltid honom i sikte och jag försökte sätta humana gränser för en nyfiken liten valp, t.ex. inte äta upp krukväxter, inte bita i slangen osv.)

Trots att jag kunde stannat längre på landet, kände jag att vi måste tillbaka till stan nu, innan rutinerna faller ur och han blir mer förvirrad av de olika miljöerna. Och nu är vi inne i stan. Han är en helt annan valp. Han har börjat morra och skälla, vilket han aldrig gjort förut. Han är orolig. Jag som tidigare kunnat gå iväg en halvtimme och handla, kan knappt gå på toa utan att han gnäller utanför dörren. Han verkar ha blivit så himla osäker :(

Vad har jag ställt till med? Skulle han fått mer gränser på landstället? Skulle han inte fått gå lös? Skulle han inte ens åkt dit? Mår han dåligt av att bo inne i stan? Är han understimulerad? Ibland känner jag ju att jag kanske rastar honom för mycket!?! Hur ska jag tyda honom? HJÄLP!!!!

Jag hade tänkt börja ha en komposthage vid min säng inatt för att försöka få honom sova längre (han vaknar runt 5 och härjar i lägenheten), men det är väl helt idiotiskt i nuläget? När han redan är så förvirrad?

All hjälp mottages med stooooooor tacksamhet!

Hjälp :(