Hehehe, i din ålder åkte jag till forna Sovjet och praoade.

Virrar du bort dig så har du ju en mobil, lägret är ju dessutom i ett land där du talar språket. 

Och 22 mil är inte längre än att hon kan köra dit på 2,5 timmar om nu du blir kidnappad (men vad är oddsen för det?). Dessutom, bor ni i Sthlm, så lär du nog vara i större risk för att råka ut för ett brott där än i lilla Ånnaboda.

#1 Tack för tipsen! :D

Har du gjort något liknande förut och det gått bra kanske du kan använda det som argument. Om det kommer fler från Stockholm kommer ni antagligen åka samma tåg, så du får sällskap utan att du sätter dig i en främmande persons bil. 
Jag gjorde också massa tåg/bussresor innan jag fyllde 18, det "farligaste" jag var med om var när tåget blev sent så jag missade ett byte och var tvungen att fråga om min biljett gällde nästa avgång ^^ (Det gjorde den.) Det finns oftast personal och andra resenärer på tåget/bussen och stationen som kan hjälpa en om något händer.

Tycker det är ett bra tillfälle att få visa att du börjar mogna och ta ansvar som en vuxen människa. Personlig utveckling är bra och viktigt! 🙂 Jag tycker du har visat bra framåtanda när du betalar själv samt förbereder resvägen så det blir bäst för dig och hunden.

Oj..

Jag kommer i sommar skicka i väg min 14 åriga dotter på två läger. Det ena är ett ungdomsläger -tjänstehund inom försvaret.

http://www.frivilligutbildning.se/web/Ungdomslager_-_Tjanstehund_Introduktion.aspx

och ett engelskaläger i nere mot Norrköping..

Hon har sedan hon var 10 varit borta på läger. Fösta lägret var ett seglarläger med övernattning i egna tält i en vecka .. ( men det var nervöst.)

Det jag vill säga med detta är att det är alltid nervöst att skicka i väg sina barn men det är något som jag anser väldigt narturligt. hellre att min dotter åker på läger en sticker iväg med kompisar och campar…

det finns alltid vuxna som har koll och hjälper och stöttar.

Tycker inte det ska behövas några kluriga argument för att få åka på läger när man är 16. Jag flyttade hemifrån när jag började gymnasiet samma år som jag fyllde 16 och har vart på både scout och ridläger veckovis sen jag var 10. Olyckor kan händam en jag är nog mer orolig för mitt liv när jag befinner mig i stockholm än nån annan stans i sverige så din mor har lite konstig syn på det där, tycker jag. ;)

Kul med så mycket svar och tack för all support! Vet dock inte hur mycket jag kan använda era erfarenher som argument, detta är ändå ett forum så rent teoretiskt har man ju ingen aning om vilka ni är eller om ni verkligen har de erfarenheter som ni har :P. Fast det vore iofs konstigt om ni skulle ljuga.

Besvarar vissa av er:

#3 Tyvärr har jag inte åkt på en större lägergrej tidigare. Det "värsta" jag har varit på är helgläger med kören, och då känner mamma ledarna. 

Däremot har du rätt i att fler kommer åka samma väg som jag från Stockholm. Genom en annan tråd här hittade jag två pers som åker samma väg som jag. Skriver upp det som argument, det är ju faktiskt tryggare om man är fler. 

#4 Tas med på ett hörn!

#6 Nä, man kan så tycka. Men om din förmyndare säger nej så måste du ju motbevisa denne på något sätt. Det går inte att bara dra sin kos (dels tror jag inte att jag får det, och dels leder det till så mycket bråk). Människor är olika och mamma och jag har alltid haft en tajt relation. Då kan det komma sådana här situationer :).

Ska ta diskussionen idag… Hoppas att jag lyckas få henne att lyssna och övertala henne!

#7 härligt att du är så uppriktig och ärlig mot din mamma. :) Du kan ju påtala att det är en seriös verksamhet, hon kan ringa och kolla upp saker och ting med lägeransvariga och det bösta om hon är orolig är kanske ändåa tt hon kan skjutsa dit dig såa tt honk an se vart du är och även träffa de som har hand om lägret. :) Omd et är så att hon är orolig för att du är en busig liten fröken (du skrev inget omd et men man vetj u aldrig) så är det också ett bra argument att det är bra för dig att ha och utveckla ett intresse som håller dig sysselsatt.

Om ni nu åker flera från sthlm så ta kontakt med någon av de andra och fråga om de inte vill komma hem och dricka en kopp kaffe. Då kan din mamma träffa dem och se att de är helt normala individer. Är de dessutom lite äldre så kan hon ju känna en trygghet i att de "håller ett öga på dig". 

Som 14 åring åkte jag 5 veckor på språkresa till England och Frankrike. Det var lite pirrigt men hu så kul jag hade det. Hem kom jag i ett stycke dessutom och med massor av kunskap.

Jag skulle nog välja att dels försöka övertyga din mamma om att det är helt "normala" människor som finns på lägret, dels att du kommer att lära dig massor och kunskap är viktigt och sist men inte minst att du kommer få chansen att förhoppningsvis få en hög med positiva förebilder.  Tänk om du i stället ville stanna kvar i storstan och festa och supa hela sommaren 😉

''Får jag inte åka så älskar du mig inte'' 😂

Haft diskussionen nu. Det gick sådär. Hon håller fast vid att resvägen är farlig och att det är för långt bort. Men hon fick en tankeställare i alla fall.

Ett till problem som hon drog upp och jag glömt bort är ju att jag har sökt sommarjobb. Får jag sommarjobb under den här veckan kan jag ju inte åka, precis som jag inte kan anmäla mig till lägret förrän absolut sista dagen. Blir det då för många sökande kommer jag antagligen inte med :(.