Två raser som bägge arbetar som ställande jakthundar, hårda och modiga som inte sällan avfångar skadat vilt. Eftersom bägge raserna är specialiserade på jakt så kommer du förmodligen behöva lösa det problemet, dvs att hitta möjligheter att låta din hund arbeta med det som den är avlad för.

Vet du hur man skulle kunna lösa det? Om det inte är tillräckligt att låta den springa på en gård som är ca 130 kvm vill säga :/

#2 Ta jägarexamen och gå med i ett jaktlag, eller se till att någon jägare kan tänka sig att jaga med hunden. Det kommer med stor sannolikhet inte att räcka med att springa lös, även om det kan vara så att du haft "tur" och fått en hund utan jaktlust. Varför köpte du just denna hund?

Den var väldigt fin och hade en bra stamtavla, mamman och pappan till valpen är 2 snälla familjehundar som bara jagar om det springer en hare förbi…

Det var definitivt något speciellt med valpen, det var som kärlek vid första ögonkastet, riktigt fin och busig hund!

Här är bild så kanske du förstår varför haha :)

Jag hoppas för din och hundens skull att den inte har någon större jaktlust.

Det hoppas jag med

Säger detta vänligt, att det alltid är viktigt att kolla upp rasen/raserna hunden man ska skaffa har i sig ordentligt.
Jag förstår att du tycker att din valp var söt & speciell, men du har fått två väldigt aktiva & dessutom en aning skarpa raser.
Raser (spec. björnhund) kräver sin ägare & aktivering.
Hunden kommer må som bäst när han jagar, men kan du inte lösa det så är det MYCKET annat jobb som gäller.
Ordentlig hjärngympa & riktig aktivering, inte flamsa runt i en hundgård.

Springa i skogen räcker nog inte, du måste aktivera honom mentalt också. Gissningsvis ganska mycket. Alla typer av spår och sök skulle han nog uppskatta. Söt han var!

det beror ju på, hur du uppfostrar hunden. ingen kan veta om hunden ''blir snäll'' raserna har väldigt mycket jakt i säg, och nästan alla Östsibiriska laikor och karelsk björn hundar, behöver jaa för att bli nöjda, men som du sa att du springer mycket osv, ror jag att et kan bli en mycket fin och harmonisk hund;)

Jag hade en blandis med östsibirisk laika i och även om han var en dröm att ha o göra med så var det dels att han blev aktiverad mycket. La spår flera ggr i veckan, var på socialträffar med massa andra hundar 1-3ggr i veckan där vi tränade allt från agility till lydnad eller bara gick skogspromenader. Så mycket hjärngympa och testa lägga spår :)!

Har en Östsibirisk laika i familjen, som är väldigt speciell. Som andra har sagt är jaktlusten stor och det är en väldigt skarp och stark hund. Han är totalt annorlunda mot för jämthundarna och gråhundar vi har haft innan. Tänk att rasen ska ha mod och självsäkerhet att ställa björn och annat storvilt. En gång som unghund stack han och skulle "ställa" ett par ryttare. Han blev sparkad av en häst i huvudet, men det brydde han sig inte om. Ingen större skada skedd och vi fick tillbaka honom snabbt. Det visar dock hur fel det kan gå om man inte har bukt med jaktinstinkten. 

Som 6 månaders valp bet han också ihjäl en grävling på en promenad. Var inte alls beredd på att han skulle dra mig mot diket och få tag i något. Han började också "bita" i armarna under promenader för att få matte att leka. Inte alls skönt..

Som valp var han väldigt "oberoende" och gick själv ut på egna äventyr. Han har alltid varit väldigt självsäker och som liten skadade han en klo och var tvungen att ta bort klokapseln hos veterinären. Det har varit ett rent helvete med kloklippningen efter det, han tog gärna till tänderna och "tuggade" på händerna. Dock inget som gjorde någon större skada, bara ett par blåmärken. 

Han har gjort utfall mot både bilar och hundar. Så det gäller att vara stark och försöka hitta ett sätt att lösa problemen på. Han är den tystaste hunden vi har haft, inte ett ljud från honom om det inte gäller vakt eller jakt. Han trivs också bäst utomhus och älskar snö.

Han är väldigt smart, men gör helst saker på sitt eget vis. Tränar lydnad med honom på hobbynivå och spårar som han är en stjärna på. Det gäller bara att först förtjäna hans uppmärksamhet och fokus. 

I år fyller han tre år och är en otroligt fin hund. Skulle inte kunna tänka mig en bättre kompis, han är otroligt trogen. Han struntar totalt i främlingar, han kan hälsa men sen är det bra. Andra saker är det när det gäller familjen, både tvåbenta och fyrbenta. 

Skulle kunna skriva mer om den här underbara utmaningen till hund, men har redan skrivit en halv roman.

Tack för all information!

Rias, det låter exakt som en hund jag vill ha, lite av en utmaning men samtidigt trogen och snäll!