Skillnad på welsh corgi cardigan och pembroke
Var inne på SKK och läste rasbeskrivningarna på de två welsh corgi-sorterna och har nu en fråga till er med erfarenhet av de två varianterna.
Under rubriken "Övrigt" står om Cardigan: Se upp med deras vall/vaktegenskaper och styr dem från början, så blir de bra arbetskompisar. Rasen är en heeler (vallar genom att nafsa boskapen i hasorna). Låt inte valpen nafsa.
Och under samma rubrik gällande Pembroke står: Med ett tydligt ledarskap, framförallt under det första året, så får du en otroligt lättsam och positiv kompis under många år framåt.
Min fråga är om det här med nafsandet inte gäller Pembroke, och om Pembroke rent allmänt är mindre krävande än Cardigan. Det var ju ganska olika information under "Övrigt" för de båda raserna och jag får intrycket av att Cardigan har mycket mer vall i sig, medan Pembroke verkar vara mer åt sällskapshållet. Stämmer detta månntro?
Jag är absolut ingen expert på rasen, men har för mig att dom olika varianterna har lite olika ursprung. Pembroken har väl spets i sig? Medans cardigan har vallhundar i sig.
Tror att cardigan är en bättre träningshund. Men har för mig att det finns några här på sidan som har corgis som kan berätta hur det ligger till :)
aktivitetsnivån varierar i båda raserna individuellt såklart. det stämmer som #1 sa att cardigan har mer vallhund i sig och pembroke mer spets, inte sagt att de fortfarande är en vallhund ändå!
Båda har överlag samma aktivitetsbehov har jag fått uppfattningen av, däremot är det fler som är aktiva och tävlar med sina cardigans än pems.. min personliga erfarenhet är att card är kanske lite mer lättmotiverad i träning?
Båda blir vad du gör dem till i stort sätt. visst behöver de aktiveras, men de är inga brukshundar utan nöjer sig med problemlösning eller trickträning och långa promenader där de gärna får springa lösa och leka. Sen kan man ju alltid träna mer, en corgi tackar inte nej utan är glad för allt man hittar på :)
Det där om hälnafsandet som står på skk på cardigan blir jag tokig på >.< ok, men varför inte skriva samma på pembroke då de faktiskt oxå kan göra så.. men alla gör inte det och det är en uppfostringsfråga. jag har träffat MÅNGA corgisar av båda sorterna och INGEN har haft problem med att de gjort det i vuxen ålder! jag tycker inte att det är en grej man ska hänga upp sig på, det är lätt att lära av med.
Jag skaffade en cardigan som förstahund som 14 år gammal och det var perfekt! En aktiv, lättlärd och kontaktsökande hund som ville prova på allt jag hittade på, men som samtidigt gärna slappar i soffan emellanåt.
Häng inte upp dig på att en av dem kanske är bättre förstagångshund, för det stämmer inte. Åk och träffa båda innan du bestämmer dej, eller åtminstone ett gäng pembrokes om det är den som du gillar bäst.
Om du bor nära stockholm kan jag tipsa om att det är corgiträff för båda raserna på gärdet NU på söndag den 13 oktober, samling kl 13 vid parkeringen vid borgen (greve von essens väg), kom och träffa massa av båda corgisarna och ställ frågor, nyfikna är alltid välkomna!
Har fört mig att Cardigan har mer motor är Pembroke men det kan vara fel
Sådana råd om rasen kan vara lite överdrivna ibland. Visst kan de bli så, om man får ett otroligt energiknippe till hund och inte är konsekvent nog i hundens uppfostran.
Både Cardigan och Pembroke är hundar som lär sig saker väldigt fort. Jag har t ex själv en Cardigan-hane som jag fick som omplacering när han var 6 månader, för att han bl a skällde i tid och otid. När han kom blev vi av med det beteendet på två veckor och har aldrig haft problem med det sedan dess.
Annars är väl skillnaden att Cardigan är lite mer "atletisk" av sig. De gillar fart och fläkt, och är t ex utmärkta agilityhundar. De mår bäst av att få hitta på saker med både kroppen och hjärnan ordentligt ett par gånger i veckan. Annars hittar de lätt på andra saker att syssla med (som kanske inte alltid är så populära hos matte och husse 😉 ).
Pembroken besitter ju såklart också intelligens, men min erfarenhet är att de kan nöja sig med lite promenader och hjärngympa. Vill man ha en sällskapshund är nog Pembroken lämpligast. Men är man själv fysiskt aktiv, och vill ha en lika aktiv sällskapshund, så är Cardigan absolut ett alternativ.
(Eller så är man som jag - en soffpotatis. Men jag blev med Cardigan, och har därför fått lägga in långpromenader och extra utflykter ett par gånger i veckan. 😃)
Tack alla som svarat!
Av era svar överlag får jag intrycket att Pembroke är enklare att ha än Cardigan, om man tänker på sådant som motion och aktivering, och även på hur mycket vall de har i sig.
Jag har lite svårt för vallhundar överlag, border collies och liknande energiknippen som verkligen behöver jobba jobba jobba. Det verkar som att Pembroke inte har så mycket vall kvar i sig, men jag kanske har missuppfattat det. Eller så kanske det finns familjer av Pembroke som är extra lugna av sig, och andra som har mer go i sig, så att säga.
Jag tittar runt på raser som kan passa inför nästa hund, men det ligger minst ett år fram i tiden, troligen mer. Kan ändå inte hålla mig från att kolla runt redan. :)
Jag vill ha en hund som inte måste jobba en massa, utan där det räcker att man går någon hundsport en gång i veckan ungefär (t ex att man tränar agility, rallylydnad eller något annat liknande). Jag vill dock att hunden är någorlunda enkel att arbeta upp en bra vardagslydnad på, och kommer lägga mest fokus på det, särskilt i början när jag lär känna hunden. Att få till en så pass stabil inkallning att jag kan ha hunden lös för det mesta är också viktigt för mig. Vistas aldrig i storstadsmiljöer så jag menar inte att den ska vara lös på sådana platser, utan mer i skogen, på promenadstråk och liknande.
Vad jag kan erbjuda hunden är ungefär: Mycket övningar i kontakt för att få en stabil relation där vardagslydnaden sitter bra. Promenader med inslag av träning typ hoppa upp på något, gå vid sidan när vi möter någon, stanna på en plats och sedan bli inkallad osv. Hundsport en gång per vecka. En långpromenad per dag då vi är ute i ca en timme och hunden är lös så att den får springa av sig den fysiska energin. Hunden får vara med så mycket som möjligt i min vardag, t ex stranden och parken på sommaren, följa med hem till kompisar och annat, men måste också kunna vara själv hemma några timmar när så behövs.
En viktig sak för mig är också att hundens behov av aktivering/motion ligger på en sådan nivå att den inte blir ett nervvrak om man missar någon dag eller så. Som ensamstående förälder vet man aldrig vad som kan hända, magsjukt barn eller vad som helst som gör att det krisar ihop sig någon dag. Det vore väldigt jobbigt för både mig själv och hunden om en sådan krisdag innebär uppstressad hund också… Det måste alltså finnas lite utrymme i aktiveringsnivån, där hunden inte mår dåligt av att någon dag här och var blir lugnare.
Vad tror ni? Kan en Pembroke vara något för mig?
Måste göra ett tillägg nu. Träffade precis en granne med en welsh corgi och kunde inte låta bli att stoppa och förhöra vederbörande om dennes hund. :)
Hunden var welsh corgi cardigan, en hane på modiga 11 år. Han verkade trygg och trevlig, det lilla jag såg av honom vill säga. Ägaren sa att hennes erfarenhet av Cardigan kontra Pembroke var att Pembroke är bjäbbigare och liksom lite stissigare. Detta stred ju helt mot bilden jag fått av raserna… Det kan ju vara så att just de Pembroke hon träffat var extra bjäbbiga på grund av dålig uppfostran t ex, men hon hade visst varit på många utställning och så och fått det intrycket överlag. Någon som känner igen sig i bjäbbiga Pembrokes? Hon sa också att Cardigan överlag var lugnare än Pembroke, vilket gick stick i stäv med det jag nu trodde mig veta och som sagts i tråden här. Vidare sa hon att Cardigans inte har så stort behov av aktivitet. Även detta kändes lite nytt för mig. Vad säger ni andra?
Jag skulle säga att pembroke lämpar sig också väldigt bra till olika aktiviteter och inte är en ren soffpotatis. Men dom har å andra sidan en väldigt bra av och på knapp. Jag har bara träffat pembrokes som älskar att jobba när det gäller och sover och vilar när man är inne och still. Sen är dom ju inte lika borde collie som är i samma rasgrupp och att dom inte är så lika andra vallhundar. Att dom nafsar har jag aldrig varit med om. Pembroke är lite mindre och inte så långa som cardigan. Väldigt behändig storlek. Båda raserna har mycket energi men det är inte så stor skillnad mellan dom.
#7 Vad tror du om mängden aktivitet som jag beskrivit att jag kan erbjuda, i inlägget ovanför ditt? Jag vill inte vara tvungen att jobba en massa, eller rättare sagt ha en hund som måste jobba en massa för att må bra.
Jag tror inte att jag kommer hålla på med spår eller sök, förutom möjligen kantarellsök, som jag alltid blir så sugen på när jag ser annonser om såna kurser. Min tidigare hund kunde tyvärr inte vara med på såna aktiviteter, så jag har aldrig gått någon sådan kurs, men just kantarellsök skulle jag vilja prova.
Hunden måste kunna vara lite soffpotatis då och då för att vardagen ska fungera. :)
Har du egna corigs av någon variant? Det kanske är dina på fotot? Är de Cardigan eller Pembroke? Instämmer du i vad min granne sa, att Cardigan inte kräver särskilt mycket? Hur mycket energi har de båda sorterna generellt sett? Någon duracell-kanin kan jag inte ha, mao border collie och liknande är helt uteslutet. Vill snarare ha en vardagshund eller vad jag nu ska kalla det. En som kan hänga med på det mesta (mycket hänger ju på miljöträning och socialisering, men i alla fall en som inte har någon extra benägenhet att vara svår att handskas med), som kan hålla på med hundsport max en gång i veckan när det är säsong, alltså gå en kurs per termin på brukshundklubb, och som mestadels kommer aktiveras på den dagliga långrundan men som inte går under om långrundan måste kortas av ibland.
Tror pembroke är perfekt för dig :) min svärmor föder upp pem och det hennes på bilden. En corgi älskar att vara med sin matte/husse överallt men det är inga problem att vara ensam heller. Som sagt dom har energi när det väl gäller ;)
Var bor du?
Jag bor i Östergötland i Linköpingstrakten. Vad heter svärmoderns kennel? Gillade teckningen på hennes hundar.
Hunden i mitten ser lite rolig ut, med ett stående och ett hängande öra… Är det vanligt hos Pembroke? Eller är det kanske en unghund där bägge öronen inte rest sig ännu? Jag hade en blandis för länge sen där bara ett öra ställde sig helt. Det andra liksom hängde på sniskan hela tiden, utom när hon med flit spetsade öronen. Det var jättegulligt. :)
Det hände en olycka när han föddes så det är inget genetiskt. Han i mitten och hon till vänster är syskon och är 2år och 7månader och hon till höger är mamma till dom :)
Den trefärgade ska paras nu i vinter! Jycklarens heter kenneln.
Okej, vad synd med olyckan… Men jag tycker han var lite extra gullig med det där hängörat ändå. :)
Kollade upp Jycklarens. Tyvärr har de ju ingen hemsida (inte vad jag kunde hitta på google i alla fall), men såg vart det ligger och så. Ganska långt från mig, men kommer ändå lägga namnet på minnet inför framtida köp.
Att köpa hund ligger minst ett år framåt i tiden för mig, men det skadar ju inte att kolla runt så man är förberedd när det öppnar upp sig för att ha hund igen. :)
Vad får man betala ungefär för en valp från Jycklarens? Har ingen koll på priset på corgis… Vet dock inte än om jag kommer vilja skaffa valp eller om jag ska leta efter en äldre hund som omplaceras från en kennel.
10-12 tusen kan du räkna med om du vill ha en corgi. Det gäller i stort sätt alla uppfödare.
Jag har två cardigans och dom är inte ett dugg lik border collie. båda corgi raserna är gårdshundar och båda användes främst i vallning men också till andra arbeten på gården som jakt, vakt och sällskaps hund såklart så det är väldigt mångsidig ras och man ska nog inte insnöa sig på så mycket att det är vallhundar för det är inte renhåriga vallhundar som border collien….
Jag gillar inte stissiga och jobbiga hundar som spetsar och har därför ratat pembroken (som jag funderade på innan jag läste på om båda raserna ordentligt) men olikt från dig så har jag inget emot vall egenskapen som kanske är lite starkare i cardigan… jag gillar vallhundar för att dom är så sjukt intelligenta och arbetsvilliga, om du ska lära en vallhund något så håller dom stenhård fokus och det är sällan dom distraheras av annat runt omkring… men snöa inte in dig på att cardigans är så mycket vallhund, likt Pembroke är det gårdshundar och båda är väldigt allsidiga