Hur kan det vara så svårt att förstå?
Så fort det diskuteras hundar och någon drar paraleller mellan hundar och barn så blir alltid någon helt till sig i trasorna. Någon som känner igen det?
"HUR kan du jämföra hundar och barn? Är du på riktigt? Barn kommer alltid före hundar och om du inte inser det så är du inte riktigt klok människa!" Ungefär så brukar det låta. Ja, det är ju oftast ingen som påstått något annat.
Det är väl aldrig någon som säger att dom skulle rädda en hund före ett barn i en livsfarlig situation? Att om man var på ett sjunkande skepp med valpar så skulle man rädda valparna innan man räddade barnen? Att om barnet blir allergiskt mot hunden så skickar man barnet till fosterfamilj?
Nope. Istället så menar väl folk oftast på att :
Precis som små barn så är hundar maktlösa mot oss vuxna samt beroende av oss vuxna.
Precis som att skaffa barn ska man tänka länge och väl innan man tar beslutet att skaffa hund.
Precis som ett barn så knyter hundar an till sin familj. Man bör inte skicka iväg en familjemedlem bara för att man får motgångar i livet eller för att det är svårare än vad man trodde.
Hundar ÄR en familjemedlem. Eller borde vara. Precis som barn.
Man kan och bör inte lita 100% på ett två-årigt barn, detsamma gäller hundar oavsett hur duktiga och snälla de är. De är trots allt djur.
Finns väl säkert fler exempel, but I disgress.
Så tänker iallafall jag. Hur tänker ni?
Jag håller med dig helt!
Sajtvärd för Bullhundar, medarbetare på Borderline & Djurtransport.
Står i stargroparna för en förhoppningsvis framgångsrik avel av tan-tecknade möss!
Jag jämför hundar med tvååringar, sepciellt i uppfostringsdiskussioner. Funkar ganska effektivt imo.
-
![[PuffBuck]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Jag kan inte gilla texten bättre. Klockrent!
#2 Ah det kanske bara är jag som har sett det fenomenet flera gånger på olika forum.
Eller så kanske det är att folk är otydliga i sin jämförelse av hundar och barn.. men oftast tycker jag att folk drar saker till sin spets, från noll till hundra på en gång typ och man ba "okeeej den här konversationen eskalerade snabbt."
Jag jämför rätt ofta hundar med barn.. Det innebär inte att jag tror att hundar är människor eller att barn = hundar. 😂Så jag håller helt med TS och tycker du ha skrivit bra punkter på när jämförelser kan vara relevanta.
Nu har det till exempel blivit en "grej" inom barnuppfostran (igen?) att inte säga nej till barnet. Precis som många förespråkar att man ska undvika att säga nej till hunden. På femtiotalet var det mer strikt och både hund och barn uppfostrades generellt (!) med många förbud och att "den vuxna lyssnar du på vare sig du vill eller ej" samt "matte/husse ska du lyssna på i alla lägen vare sig du vill eller ej" (dominansteorier var standard då och förblev så länge, även om barnuppfostran ändrades.). Vi människor uppfostrar ibland hundar och barn på liknande sätt, anpassat efter om det är hund eller bebis visserligen.
Jag håller med dig. Mina hundar betyder allt för mig, de är inte bara mina familjemedlemmar utan även mina allra bästavänner.
Vore jag tvungen att antingen klara mig utan mina vänner, familj eller hundar så skulle jag offra vänner eller familj. Mina hundar går före allt.
Jag jämför inte mina hundar med barn, de är mina barn. Mina små bebisar. ❤️
Medarbetare på Social fobi iFokus
Nu är det inte så där helt ovanligt att folk påstår att de skulle rädda hundar före människor barn.
O refererar man till sina hundar som mina bebisar så anser jag det vara ganska osunt förhållningssätt.
Att folk får för sig att ordet nej aldrig används vare sig i hund eller barnuppfostran vet jag inte var dom fått det ifrån.
ISIS anhängare anser sig inte heller vara sektmedlemmar.
Värd på Amstaff, BARF , Beroenden samt Multikulturellt .
Medis på Border Collie samt Cancer, Choklad, Kennel o Psykologi.
Min hund och mina katter är mina barn. Dom är minst lika planerade som barn. Mina djur kommer alltid i första hand för mig. Jag är deras mamma punkt slut :)
#7 På vilket vis är det ett "osunt förhållningssätt" att se sina hundar som sina egna barn?
#8 Håller helt och hållet med dig.
Medarbetare på Social fobi iFokus
#7
Jo, jag ser nu att några skulle rädda sina hunder framför ett barn.
Personligen skulle jag rädda barnet, every time.
Men jag skulle hata mig själv för all framtid för att jag låtit min hund dö. Fy f*n vilken hemsk situation att hamna i.
Starta ny diskussion