Beror på varför hunden gör det, hur den markerat och varför den markerat. De kan inte vi svara på med den lilla informationen.

Att morra vid skålen är enligt mig inget med aggressivitet om den inte gör det mot människor (alltså att hunden gör det mot andra djur så är det ok) men det andra kan jag inte säga något om, för lite info som #1

#2 jag håller med till viss del, hunden vaktar maten naturligt men skulle jag ha hundar som morrar när andra hundar kommer nära när de äter så skulle jag inte ha dem i samma rum med mat/ben för att förhindra det.

Som jag skrev var det helt oprovecerat.. Hund valpen gick förbi den vuxna hunden när den låg ner på golvet, valpen gick endast förbi och då attackerade den vuxna hunden valpen, högg den vid halsen och ville ej släppa stod kvar i attack läge men ägaren han få tag på den vuxne hunden innan det blev värre skador.. Sen när den bet barnet på (2år) hade barnet pussat på hunden utan förvarning bet den henne under ögat.. (Man ska inte vara i huvet, men barnets föräldrar han ej agera då de gick så fort)

#4 Låter som en osäker hund, den bör varken vara löst med barn utan uppsiktet (och de borde ingen hund alls vara) eller med andra hundar när den är så. Att hunden bet barnet är allt annat än hundens fel i mina ögon. Hade en två åring plöstligt varit i mina hundars ansikten hade de nog inte blivit så glada heller. Så tycker inte det var helt oprovocerat. 

Sist men inte minst tycker jag de är 100% ägarens beslut om den ska avlivas eller inte.

Hunden morra inte vid skålen som förvaring utan bara drog i nackskinney direkt, blev två små hål, att morra kan jag förstå men det såg väldigt hemskt ut..

Hunden bor i en familj med små barn och en annan hund.. Känns som en farlig kombo med en hund utan någonsin helst gränser.

#6 Det är ägarens fel, man låter inte en hund som äter bli störd av en annan, framförallt inte ifall det är en osäker hund. Det är olika från hund till hund ifall de förvarnar eller inte. Jag tycker de är hemskare att man lämnar en osäker hund utan uppsikt med barn och andra hundar.

Redigerar bort inlägget då en massa mer tillkom medans jag skrev detta. Inser därför min text hell eller isf delvis felaktig och vill inte sprida felaktig information eller göra någon för irrad.

#7 Det är inte en hund helt utan gränser, det är en osäker och rädd hund. STOR skillnad.

Felskick.

Om den kan hugga en valp som går förbi helt Oprovecerat borde iaf något göras åt hunden. Kanske ett liv på landet utan andra hundar och barn, men livsfarligt vid barn och andra hundar.. Valpen är fortfarande helt skräckslagen..

#12 Att ta bort barn och hundar för att hunden är osäker mot dem tar inte bort problemet.

Det är inte alltid "ägarens" fel. Det kan likaväl vara något fel i huvudet på hunden, och helt ärligt, jag hade avlivat en sådan hund om den inte hade kommit till en ruskigt bra instruktör med en människa som VERKLIGEN kan ta hand om en sådan hund.

#14 Det kan vara fel i huvudet på hunden ja, men som TS beskriver det är de endast en osäker hund i mina öron som behöver en trygg ledare.

Men du är ju rätt dubbelmoralisk? Nyss skulle hunden vara i koppel vid hund o barn? Hmm.. Hur tänker du? #14 håller helt med, hunden har definitivt något fel i huvudet då det lät som en mördarmaskin mot en liten hundvalp, hade hunden kunnat hade den säkert dödat valpen.. Ja och några fel som att den skulle ha ont någonstans finns ej på hunden då de varit på vetrinärbesiktning för några veckor sedan :)

#3 Det får ju inte liksom eskalera om man säger så men en varnande morrning och ett nyp i nacken på en valp så är det OK enligt mig

Tycker i övrigt väldigt synd om ägarna till valpen och om valpen som blivit traumatiserad. Hemskt ifall de ej gör något åt hunden. Vilket all ska man ej utsätta barn för en sån hund då det faktiskt är levande varelser och inget som man vill komma till skada.. Verken andra djur eller barn..

#16 Du borde både citera vem du skriver till och sammanhängande meningar, förstår inget av de du skrev.

#18 Varför skulle de vara synd om ägaren? Ingen tvingade dem låta sin valp vara med en vuxen hund som inte är stabil.

#19De visste ju inte att hunden var ostabil, så jo de är väl klart det är. Hur skulle de veta att den skulle hugga en valp? De gör INGEN frisk hund. Då är den antigen störd eller har ont någonstans… Såna hundar ska inte få förstöra. Ägarnas andra hund är där riktig pli på och världens snällaste.

#20 Störd? Tror du att alla hundar som är ouppfostrade är störda? 

"Då är den antigen störd eller har ont någonstans… Såna hundar ska inte få förstöra."

Usch mår verkligen illa av att läsa de du skriver.

#21 Den är ju inte ouppfostrad? De har 2 hundar från samma kull. Den ena är underbar, väldigt uppfostrad och skulle aldrig göra en fluga förnär. Den andra är helt tvärtom.. Så du ser hellre att ett barn får åka in till sjukhuset och får men för livet än att man avlivar en hund som uppenbarligen har något fel? De mår jag seriöst dåligt av. Skulle inte vilja att mina barn skulle bli huggna av en hund direkt.. Tror jag inte du hade velat heller. Jag älskar hundar så de är inte det har två hundar själv och självklart skulle jag aldrig velat avliva dem men ifall de huggt barn och valpar hade man ju SJÄLVKLART fått tänka över saken ifall man ej anlitat någon otroligt överdrivet duktig instruktör som hade kunnat få pli på en sådan hund..

Om se ens är möjligt

Okej. Att säga att en hund är "störd" kan inte bli mer fel. En hund är inte "störd", en hunds handlingar har alltid någon bakomliggande orsak. Först och främst skulle jag tagit hunden till veterinären för att utesluta att hunden har ont. Sedan skulle jag göra allt i min makt för att försöka förstå varför hunden gör som den gör. Brukar oftast vara Osäkerhet och rädsla. Att försöka ligga ett steg före hunden och analysera NÄR hunden utför "attackerna". Någon form av förvarning måste hunden göra, det behöver inte vara en förvarning som är tydlig (som morr tex). Kontakta en bra instruktör är aldrig dåligt. Att se avlivning som ett alternativ för att ägaren är för lat för att göra något som kan hjälpa hunden är fel, den personen bör inte ha hund.

#24Men läs alla kommentarer ist. Hunden har varit hos vet. Blivit besiktigad. Ägarna har gjort mkt för denna hund. De har hundens bror som är världens underbare det är ju uppenbart att den på något viss har något fel med psyket. Inte att de har ont då den blivit kollad för det. Jag är ingen hund psykolog eller vet. Så jag kan vara ute och cykla men man märker ju att det är något fel i lynnet på hunden. Jag använde mig av fel ord. Ursäkta mig. Men något fel i psyket borde där ju vara? Rädsla? Vart kan de komma ifrån vad ägarna vet så har den aldrig blivit utsatt för något som skulle utlösa det. Men ja visst. Jag blev väldigt upprörd bara. För jag tror hunden är farlig för andra ifall den ej får ordentlig hjälp om det nu går. Skulle ju vara synd ifall hunden på något vis fått tag på något mindre än den när ägaren inte haft koll(ifall den skulle rymma el dyl) tycker iaf jag det är min åsikt:)

#25 Den behöver inte vara utsatt för något för att den ska vara rädd och/eller osäker. Att se avlivning som en utväg är för mig väldigt tragiskt, och det gör ont i hjärtat. Det är helt upp till ägaren hur "farlig" hunden blir för omvärlden. Om ägaren träffar en bra instruktör som kan hitta en bakomliggande orsak är nästan halva jobbet klart. Man kan jobba bort aggression, rädsla och osäkerhet. Been there done that. Avlivning är inte en lösning på problemet. Likaså som kastrering inte är en lösning på andra problembeteenden som folk verkar tro. Självklart finns det hundar som är väldigt dåliga psykiskt och har syndrom och måste avlivas, men dom hundarna är få. JOBBA för att få hunden bra. Älskar man djuret såå mycket som jag älskar mina, skulle man gör allt i sin makt för att undvika avlivning.

#26 Det du skriver låter bra:) Hade jag varit ägare för hunden hade jag dock skämts ihjäl ifall den hade attackerat en valp.. Menmen lägger man ner hela sin knegar lön + sin lediga tid. Så visst de är klart det skulle funka. Fast hade min hund bitit mina barn hade jag aldrig kunnat förlåta den igen. Eller velat hugga ihjäl en bebis hund. Men om hunden ändå skulle vara så älskvärd så klart man gjort allt i sin makt:) men jag tvivlar iaf på det ens barn är ju det allra viktigaste som finns:)

#22 Du har inte tänk på att hundar är individer? Man ska aldrig ha en hund utan uppsikt med barn någonsin och är det en så pass osäker hund ska de inte vara ihop alls. Man jobbar på problemet med hunden istället för att avliva. 

Du säger att hunden är väluppfostrad och sedan att man behöver en duktig tränare, om ens de hjälper, för att få pli på hunden? Hur tänkte du nu?

Hunden behöver en trygg ledare, bli trygg i sig själv och inte utsättas för situationer där den behöver försvara sig som tex. med matskålen.

#25 Rädsla kan uppkomma genom att hunden inte har en trygg ledare och dessutom att hunden behöver vakta sin mat är inte bra. Skulle själv aldrig utfodra mina på ett sätt som gör att de inte får ha maten i fred och känner att de behöver vakta den. Aggression uppkommer genom i princip alltid av rädsla.

#27 Skulle du aldrig kunna förlåta den igen om den bet ett barn? Det är ägarens fel till 100% ifall den biter ett barn. JAG skulle aldrig förlåta mig själv ifall jag låter min hund ha chansen att bita ett barn.

Fick nyss reda på att de var en Greyhound som hade tränat i sån löpning, och det förs ju efter en fejk kanin, kan det ha något med saken att göra?

Men ok just nu sa du precis att man ej kan ha barn tsms med en hund. Sen barnbens har jag blivit uppväxt med många hundar:) ALDRIG blivit biten för det varit friska.

# 29

#31 Spelar ingen roll hur du växte upp. Enligt mig ska man aldrig någonsin ha en hund och ett barn tillsammans utan uppsikt. 

En hund som är osäker och rädd är inte sjuk, den är osäker och rädd punk slut.

Avlivning eller ej är ett svårt beslut. Och det är svårt att omplacera en sån hund. MEN. Hunden bör avlägsnas från familjen så fort det bara går. Ägarna har ej hunden i kontroll. Individer har blivit skadade och traumatiserade och hunden ifråga trivs uppenbarligen inte heller och har gjort kolossala misslyckanden. Hunden måste säkras och familjen lika så. Hunden ska inte vara kvar i familjen! Det är inget man med sinnet i behåll chansar och satsar på för att se om det blir bättre under dessa omständigheterna. Det finns inte utrymme för fler error när de är såpass skadegörande. Man ska visst kunna lita på sin hund. Det var det konstigaste jag läst. givetvis ska man ha uppsikt över sina hundar, valpar och barn. Men att stå ajour hela tiden ifall nåt händer och du och din hund inte har förtroende för varandra, låter bara stressat och nervöst och inte som en klockren matchning. Hunden måste bort från hemmet ASAP. Om inga andra ställen finns, Hör med veterinär om de har en akutjour att bo på ett tag tills ni försökt omplacera hunden eller bestämt hur ni vill göra. Det finns andra ställen att ha hunden på också ett tag om det inte är möjligt hos veterinären. Hör med ställen som Hundstallet.se om råd i eran situation. Hur hunden har varit innan detta inträffade är intressant och något ni får ta med de eventuella nya ägarna. Om hunden har fel i mentaliteten, är nervös och rädd eller sjuk är inget vi ska spekulera i här på ett forum. Situationen är för akut och man får se på resultatet. Och det vi kan veta säkert är att DEN hunden i DEN familjen/miljön, är inte handen i handsken.

#31 Att en hund biter/markerar handlar allt som oftast inte om att det är en sjuk hund. För en hund är det fullkomligt naturligt att markera och alla, alla hundar kan bita. Hur stabila de än är. Särskilt mot barn då barn, mindre ofta inte lyssnar på hundars signaler. Och då syftar jag inte på denna hunden som av det du skriver inte signalerar särskilt tydligt innan den fått nog. Det handlar alltså inte om hur friska de hundar du vuxit upp med varit utan antingen att de har haft ett stort tålamod, att dina föräldrar lärt dig stt låta hundarna vara, att du låtit hundarna vara eller att du som barn lärt dig hundarnas signaler och låtit dem vara ifred när de behöver det. Bolten skriver, med rätta, att en så osäker hund inte bör vara utan uppsikt med barn eller helst inte alls med barn. Är hunden osäker så behöver den sitt space, inte att barn kan komma åt den som du beskriver. Klart den känner sig trängd om ett litet barn pussar den i ansiktet sådär. Hundar är känsliga för att saker kommer i ansiktet på dem. I den situationen så är inget du skriver konstigt agerande från en osäker hund. Nej, man ska inte behöva åka till sjukhuset flera gånger, eller alls. Men den enkla lösningen på det är att låta denna individen slippa barn. Hundar är individer och långtifrån alla klarar eller tycker om barn. Alla hundar måste inte heller det och ska verkligen inte tvingas till det. Att brorsan gillar barn är orelevant då hundar som sagt är individer. Jag och mina syskon både gillar olika o h ser olika ut, för att dra ett exempel. Och när Bolton skriver att hunden bör vara i koppel runt barn så handlar det om denna hunden, så sluta dra upp andra hundar. När hen skrev att det inte hjälperatt skicka iväg hunden till landet som du skrev så handlade det om att hundens problem inte skulle försvinna. Att hunden får slutta träffa barn är inte en lösning hundens problem, men ett sätt att se till att det inte händer igen. Tycker du läggermycket värdering i orden när du skriver bäbishund om valpen. Ja, det är en bebis och ja, det är tragiskt att hunden attackerade men du kan inte jämställa det med en människobäbis. Det handlar inte heller om att chansa om man behåller hunden… Utan att acceptera hundens problem och jobba med osäkerheten och att dels inte utsätta hunden för situationer som de som tagits upp och att alltid ha koll på sin hund. Det är djur vi pratar om, man ska enligt mig alltid ha koll på sin hund ändå, speciellt med barn och valpar som kan gå för långt. Känner de sig däremot osäkra, rädda för hunden eller inte tar det för vad det är. Då bör man inte behålla hunden i familjen.

Jag håller med Bolten, man ska viss ha uppsikt över barn o hund alltid. Det handlar inte om förtroende eller inte till hunden. Utan jag tänker mig mitt syskonbarn på snart 2 år. 2 åringar är specielöt spårkligt medvetna eller vet till 100 % hur man ska betee sig mot en hund ( sedan finns det såklart undantag och barn som är uppväxt med hund men barnet ska fortfarande inte lämnas själv med hund). Ska säga att min hund alvin är en bra barnhund han låter de få klappa och jaga honom han bryr sig inte. Men jag blev tillslut tvungen att stänga in alvin i ett annat rum eftersom jag såg att min syskonbarn började klämma på min hunds päls och nej han gjorde inget, men eftersom jag själv tycker att man ska ha uppsikt och jag ville faktiskt sitta och prata med mina släktingar så stängde jag in honom i ett rum. Jag tycker det är väldigt hårt att begära att en hund som man har haft i ca 2 månader att en 2 åring som är okänd för honom ska klämma hårdhänt på honom.samtidigt som mitt syskonbarn är nyfiken och inte förstår att han gör fel när han klämmer hårdhänt. Jag tycker ibland vi har alldeles för höga krav på hur barn och hund ska vara mot varandra. Hunden ska i dagsläget klara ett barn som beter sig väldigt hårdhänt mot hunden och biter den hunden då för att den är osäker är det en dum hund. Nej det är vårt ansvar, skulle alvin bita mitt syskonbarn vilket han inte gjorde när han klämde på huden. Skulle jag inte tycka att det var alvins fel eller mitt syskonbarn. Det är mitt fel för att jag utmanade Alvin ganska rejält. Och jag litar på min hund så som man bör lita, jag lät inte heller min springer inte vara under uppsikt med barnen då han heller inte var särskillt barnvan. Men nu har han blivit det och jag litar på honom till 100 % för jag vet hur han reagerar i alla tillfällen, det vet jag inte helt med Alvin:)

Jo för att förtydliga,jag litar på alvin till 100 % av det jag vet om honom men jag vågar inte helt släppa honom i oväntade situationer.( vilket jag tycker är friskt) eftersom han inte har vart min hund hela livet!

*Har inte läst tråden*

Nej, det tycker jag inte, men jag tycker den bör tas ur förarens/ägarens händer och tas om hand av någon som kan hantera och uppfostra den korrekt och inte riskera andras säkerhet med hunden i närheten.

Avliva en hund bara för att jag inte kan hantera/fostra den rätt känns ju helt förkastligt. Min inkompetens ska väl inte styra ett livs öde? Jag är helt övertygad om att den här hunden kan bli trygg i sig själv, men det krävs kanske en annan miljö? Låter som om andra hundar och barn bör tas ur ekvationen för den här hunden. I varje fall för ett tag.

Det första jag skulle göra är

1 ta hunden till vetrinären för att se så inte den vuxna hunden har ont

2 se till att hunden inte får vara med barn, det är ändå mitt ansvar som ägare att veta om i detta läge att hunden inte funkar med barn därmed ansvaret på mina axlar. Jag därimot som föräldrer har ansvaret vad mitt barn gör, jag hade inte axlat detta på hunden även om mitt barn vart biten. Hund och främmande barn hör inte alltid ihop.

Sen vet vi inte alls hur denna hund akterveras och hur den är annars med barn och hundar. Att hundar talar om att du är inte välkommen här är inte ovanligt (mot andra hundar) där måste man som ägare vara snabb på läsa av sin hund. Måste man välkommna in en hund så får man enkelt se till att man gör det säkert, varför inte låta den främmande hunden helt enkelt vara i hallen och ha galler för? Jag har lite svårt att man stänger in sin egna hund som bor i ett hem bara för att man tar in en annan hund. har man gått gemensam promenader innan känner hundarna varandra väl osv innan? Mycket spelar in ändå.

Att omplacera en sån här hund tycker jag väl är lite reskabelt, jag hade mer lagt krut i se hur hunden mår och akterverat den efter dens behov. Tränat mer på hur den funkar hemma och belönat rätt betende. Jag känner flera hundar som inte alls släpper in andra hundar trots att de är kompisar ute så markerar dom sitt ägande inna, säger ägaren till hundarna så brukar det gå bra. Men där krävs det oxå att man säger till hunden direckt tar bort allt som hunden anser sig äga-ben-bädd-osv och tala om att sånt beteende inte är okej.