haha jag hade precis samma tankar. Att allt som möjligen kan gå fel kommer gå fel, jag kommer att få världens ilsknaste hund. Jag var verkligen livrädd, inte bara dagen innan utan flera veckor innan. Men natten innan var värst. Men såfort jag fick valpen i famnen så kändes det bättre. Jag är fortfarande rädd såklart, mycket kan gå fel. Men det känns bättre :D 

Det kommer att gå jättebra med din valp :D

Klart det är normalt! Det är ju helt nytt med valp för er så klart det känns lite skrämmande. Är ju som att skaffa bebis. Men det blir nog jättebra ska du se :) bara ta det lugnt och njut av att äntligen få hem valpen.

Håller med föregående talare att så fort man får valpen i famnen så känns det bättre. 

Fokusera på att lära känna lilla valpen i första hand.

Vad är det för ras?

Tack för era lugnande ord, jag försöker att andas normalt här hemma, haha :)
Har lagat mat heela kvällen och imorgon hade jag tänkt storstäda samt bada vår vuxna hund så att tiden ska gå fortare :) Han landar 22.35 på flygplatsen med uppfödaren, då har han åkt från Ängelholm ända upp till Luleå :) Lång resa med andra ord!

Han är en Dansk/svensk gårdshund och jag ska ha honom på foder.

#3 Haha ja dom där sista dygnet går oootroligt sakta. Men det är bra att du håller dig sysselsatt ;)

Ja jäklar det var en bra bit! Så du har inte träffat valpen innan?

Okej trevligt :)

Jag var också rädd! Rädd för att göra totalt fel, rädd för att ge för mycket/för lite mat osv. Men det gick över efter ett par timmar med Hugo hos mig.

Låter som den vanliga "skaffa hund"-förväntan tycker jag 😉