Vi fick överta min systers schäfertik (har redan en sheltiepojke) så dom kände ju varandra sen tidigare. Trots det har det varit lite problem haha, hon är stor och jätteklumpig så min vovve har fått ta lite stryk emellanåt. Hon var väldigt mycket så att hon ville gå först på promenader men med lite träning så gick det super, tycker själv att det är jättejobbigt att gå med två hundar samtidigt, kopplade…så min hund som kan gå lös får oftast göra det om vi inte ser någon annan =)

Annars blev dom vänner jättesnabbt, sover gärna intill varandra som riktiga bästisar och ska alltid leka tillsammans. Min hund älskar det då han gillar att ha hundkompisar att leka med =) men han blir lätt avundsjuk om man ligger och gosar med henne haha, då hoppar han och ska försöka pussas mest

Jag har ju bara haft två vovvar i knappt tre veckor än, men kan ju ändå berätta lite.

Pin och Sansa funkar jättebra ihop! Varje gång vi är ute så leker dom och jagar varandra. Även inne när jag är tråkig, som nu, leker dom och aktiverar varandra bra. Det är super kul att se dom leka, det är något som jag aldrig hade kunnat göra på samma sätt. Samtidigt så tycker jag att min relation till Pin är oförändrad, Sansa har inte tagit uppmärksamhet från "mig och Pin" utan ger bara. Dom har även väldigt motsatta problem, Pin är osäker med människor medans Sansa är osäker med hundar (speciellt stora), något jag tror dom kommer kunna lära av varandra.

Men sen kan Pin vara lite vaktig och vilja skydda Sansa mot speciellt barn (som han har väldigt svårt med i allmänhet), det hoppas jag ska försvinna med lite arbete. Pin är även den där tjuriga vovven som ska ha allt som inte är hans. Om Sansa leker med en leksak så blir den genast jätte intressant och han försöker sno den.

I det stora hela så tycker jag att hund nummer två varit mest bara positivt för både mig och Pin. Han är mycket gladare eftersom han kan leka även när jag inte har lust. Du har ju samma ras också (i stort sätt) och pappisar älskar ju verkligen att ha en hund-flock!

Hmm… Ska försöka förklara så bra jag kan :)

Jag hade ju haft Ozzi i 3½ år när jag skaffade Indra. I början gillade Ozzi inte det alls. Han blev nästan lite deprimerad och kände sig nog osäker eftersom han inte litar på andra hundar. Men nu har det gått 10 månader och jag märker tydligt att det har varit väldigt nyttigt för Ozzi att ha fått en kompis! Ozzi älskar Indra nu, eller det kanske är lite hatkärlek. Men Ozzi blir alltid jätte glad när han träffar henne om de varit ifrån varandra och de får bra sällskap av varann.

När Ozzi var 8 månader ungefär så slutade han leka och äta. Han började bli väldigt deppig eftersom han var så stressad och hade sina problem. Nu, 10 månader senare så har han blivit en riktigt busig, lekfull pojke som älskar mat! Han har börjat leka med mig som han gjorde som valp och han äter mat som en hund igen! Hans aggressiva problem är nästan borta och han har till och med börjat bli social!

Hmm… Ska försöka förklara så bra jag kan :)

Jag hade ju haft Ozzi i 3½ år när jag skaffade Indra. I början gillade Ozzi inte det alls. Han blev nästan lite deprimerad och kände sig nog osäker eftersom han inte litar på andra hundar. Men nu har det gått 10 månader och jag märker tydligt att det har varit väldigt nyttigt för Ozzi att ha fått en kompis! Ozzi älskar Indra nu, eller det kanske är lite hatkärlek. Men Ozzi blir alltid jätte glad när han träffar henne om de varit ifrån varandra och de får bra sällskap av varann.

När Ozzi var 8 månader ungefär så slutade han leka och äta. Han började bli väldigt deppig eftersom han var så stressad och hade sina problem. Nu, 10 månader senare så har han blivit en riktigt busig, lekfull pojke som älskar mat! Han har börjat leka med mig som han gjorde som valp och han äter mat som en hund igen! Hans aggressiva problem är nästan borta och han har till och med börjat bli social!

Jag kan börja med och säga att inga direkta problem har uppstått (ännu). Vi har haft nykomlingen Uno sedan han var 8 veckor och imorgon blir han 5månader.

Det enda jag kan komma på är att Mogge som idag är drygt 1år4mån och som varit rumsren sedan han var 5-6månader började kissa/bajsa inne i en veva efter valpen kommit.

Men det löste vi. Så nu har han slutat med det.

Ingenting har blivit krångligare tycker jag, det är väl det att jag och sambon får turas om och göra grejer som vi tidigare kunnat göra ihop, t.ex träningen. Mogge den äldre har ju kunnat vara ensam hemma under tiden vi tränat men valpen klarar det inte än så då får vi t.ex träna i omgångar.

Men det är ju bara under en period, när valpen är ensamhetstränad och klarar av det så kan vi ju träna ihop igen!

Annars tycker jag att har man 1 (stabil) hund så kan man lika gärna ha 2  Inte alls mera jobb tycker jag + att det är mycket roligare!

Mogge förändrades när valpen kom, händer säkert alla? Han förändrades positivt. Han blev mer vuxen och mer "ansvarstagande" om man nu kan säga så om hundar. Mammig, helt enkelt men inte hönsig. Han vill visa sig duktig inför oss och valpen. T.ex inkallning har han alltid varit duktig på men så hamnade vi i en liten svacka nån månad innan valpen kom. Men ända sedan valpen kom så kommer han på 1sekund på inkallning och följer inte valpen efter så hämtar han in honom med hihi.

Mogge har också alltid varit lite hispig och stressad men det har minskat rejält sedan valpen kom. Han känns mer harmonisk nu.

Och så kan jag ju passa på och avsluta med en bild på bästisarna, för bästa kompisar (och brorsor) är de verkligen! 

Jag och mina hundar Bella och Trixi, har det rolig varge dag….

Hundarna kan leka tillsmannas varge dag och dom kan va till sammans varge dag.

Det som är bra att köpte två hundar:

Ett, Efter vi köpte Bella så ville vi köpa en till (Hon var ju så söt)

Två,Om man köper två hundar typ i samma ålder, blir det lättare att lära rumsrenhet sammtidigt, (Så man slipper gö om allt prissis när ena hunden har blivit rumsren)

Tre, Man slipper leka så jätte jätte mycket med en hund, då båda hundarna springer å leker tillsammans.

Fyra, man har två små/Stora gosiga vovvar att gossa med i tv soffan ;)

Det neggatift

ett, att hundarna blir offta avundsjuka på varnadra när man tillexemmpel tränar ett trick med ena hunden, leker, klappar/gosar mm.

Två, det är litte jobbigt att gå med två koppel som snurrar in sig i varnadra. =S

Tre,Det är en till man mosste ge mat, duscha, föna,rasta,klippa,ta bort fästingar mm.

Men det är vad jag kommer på av mina hundsar….

Vi har mest kul varge dag!

Dom gör alltid något roligt varge dag, och det är så härligt att ha två hundar! <3

Gå in på min blogg så kan du läsa mer om våra dagar tillsammans! =D

Blogg!

Jag var och hämtade Dimma i januari i år och hade sedan innan Nelly 9år. Varken Nelly eller våran relation har förändrats alls som jag upplever det. Självklart måste hon dela med sig av mattes uppmärksamhet men det är ingenting hon har problem med, hon är van att jag håller på med andra hundar och barn osv men hon är inte den som blir sotis. Jag har haft Nelly sedan hon var valp och både jag och hon är väldgt trygga i vår relation.

För mig är det väl rätt stor skillnad på ett sätt men på ett sätt inte. Det blir ju dubbelt så mycket pälsvård, kostnader osv. Träning behöver dom ju var för sig också. Sen blir det ju även fler promenader, vi promenerar såklart tillsammans alla men tycker även att de behöver få gå själva med matte ibland. Men jag har längtat länge länge efter hund nr2 och jag var väl förberedd på allt extra. Dessutom är jag otroligt nöjd med val av ras och individ så det är inte så att jag tycker att det är besvärande på något vis utan jag heltrivs som tvåhundsmatte ;)

Sen har ju hundarna också kul tillsammans men det är inte så att jag aktiverar eller leker med dom mindre för att dom busar tillsammans. Jag försöker leka med dom lika mycket som jag gjort oavsett om jag bara haft den ena, lek tycker jag är ett väldigt bra sätt att vårda relationen på samma sätt som träning och kel osv :)

Hugo blev i början lite "nere" så att säga, han kände sig väl som nr 2 ett tag. Men det gick snabbt över då jag gav honom lika mycket uppmärksamhet som Silas, tog bara ett tag innan han förstod det Han är lite svartsjuk av sig.
I dagsläget tycker jag det som är negativt dels är att dem triggar varandra så otroligt mycket på promenaderna, går jag med bara en så är t.ex hundmöten inga problem.
Men tillsammans så blir det katastrof.
Sen är det ju lite dyrare med två hundar, speciellt då när man har en stor hund.
Utöver det tycker jag vardagen fungerar som om jag haft en hund.
Kan vara krångligt ibland när jag ska åka någonstans också, brukar bli så att mamma får ta en hund då medans jag är borta.

Tack för alla svar 

Vicki har "vaknat" och blivit mer aktiv sedan Rosette kom, hon har även blivit mer sällskaplig och mer nära oss. Hon sover numer i sängarna i bland vilket hon aldrig gjorde innan. Hon är även gladare och piggare, leker med bollar och leksaker och båda hundarna har jätte roligt ihop! För Vickis del har det vara väldigt många fördelar och jag har märkt stor skillnad på henne. Hon får ju även konkurens med maten, så hon äter bättre än innan.

Shanti är mycket piggare nu när vi har två. Nackdelen är att dom busar non stop så jag får dela på dom ibland. Hon äter lite bättre sedan Ronja kom eftersom hon vet att hon får vara snabb så Ronja inte tigger. Numera delar jag på dom när dom äter så Shanti får äta i lugn och ro. Men Shanti verkar trivas väldigt bra med en kompis hemma. Jag ser bara positiva sidor med att ha två. Shanti gör dock klart för Ronja att det är hon som ska hälsa först när vi kommer hem. Hon har mognat rejält sedan Ronja kom..

Inga problem tvärtom faktist bara bra med två de leker som bara den. Vardagen funkar som innan tar ensampromenader o tränar var för sig 2 dagar i veckan tränar dom tillsammans fast var för sig som personspår/godisspår vardagslydnad kör jag gemensamt med dom oxå. Inga som helst strul som sagt var hur Enja förändrades gladare då hon alltid har en kompis som är busigare än vad hon är.

Nellie tyckte det var jättejobbigt första veckan, hongick bara iväg när Speja kom och var jättetjurig hela tiden. Jag var rädd att hon hade blivit "förstörd"… men efter en vecka släppte de och nu har de så roligt med varandra!

Innan har jag fått gå ut och "leta" efter hundar Nellie kan leka med, för hon älskar att leka och det är sällan hon har fått göra det. Men nu leker de varje dag hur mycket som helst!

Jag tycker inte min relation till Nellie har förändrats däremot känner man att hon inte kommer och vill ha lika mycket uppmärksamhet som när hon var själv. Jag vill gärna komma och gosa med henne och innan har hon haft ett väldigt behov av att vara nära, och det känner jag har blivit mindre nu när hon har Speja. något jag tycker är lite tråkigt, men samtidigt är det ett tecken på att hon är mer trygg nu.

En jobbig sak är att Nellie har blivit mer hysterisk när träffar folk hon känner. Hon har alltid haft problem med att hon blir "för" glad, men vi hade jobbat bort det ganska bra, men efter Speja kom har det blivit sju resor värre, och det är ännu svårare nu när en liten valp som man måste försöka lugna ned samtidigt. Men det är ett ganska angenämt problem egentligen. Det är mest att hon tjuter och låter så mycket när hon blir glad.

Jag har 4 hundar, och de är helt olika allihop. Alla leker inte med varandra, utan det är mest två av dem som leker ihop.  Morgon och kvällspromenad går jag med alla, men ofta delar jag upp dem i två och två eller enskilt , både promenader och träning.