Åh jag tycker nog att, parti color röd/vit, creme sobel, black and tan och brun var finast fast orange var också fin :)

Jag har en Lagotto Romagnolo som är vit/orange :)

#1

Oj vilken sötnos ! :O Om jag ska vara ärlig har jag aldrig sätt en Lagotto i verkligheten

Jag tycker svarta pompom är sötast, väljer jag Pudel är det black and tand samt röd.

De jag gillar mest är :

Röd, Svart, Röd sobel, Creme sobel, Varg sobel, Black and Tan, Parti color   röd/vit sist vit

#2 Jasså :)

Varg sobel eller brun :)

Creme ;)

Svart och creme

svart och brun gillade jag! Egentligen gillar jag deras orangea färg men har bara träffat ouppfostrade och odrägliga poms med den färgen så är väl lite att jag drar alla dom över en kam :/

jag tycker brun, black and tan och vit var finast 

Jag är svag för brunt, oavsett ras 

Av de där så tycker jag nog bäst om brun och black tan. :)

Min lilla Tervueren är röd med svart mask. :) Som de flesta Tervarna är.

Kan inte välja faktiskt. Släng hit vilken som helst . Brun och tan är fint, men fanns inte med!

Vit och brun är finst tycker jag. Själv har jag en buff (beige) färgad amris.

Jag gillade Varg sobel bäst faktiskt.

Själv har jag två staffordshire bullterriers, en svart och en brindle, båda med vitt.

Varg sobel, brun och creme.

Leverfärgad helt klart (såg att den var skriven som brun)

asså på just pommen tycker jag det är svårt,, men jag tycker ju att vargsobel är en ashäftig färg.. :-D

//Linda

#12 samma här, men jag är svag för brunt oavsett djur, möss, katter, hundar, hamstrar :P

Brun och creme var finast.
Jag har en vetefärgad wheaten-tik :P

På pom tycker jag Vargsobel och vit är snyggast.
Min är orange sobel.

Parti color röd/vit och Brun, riktigt fina !

Jag tycker om vargsobel, det är en läcker färg!

Jag har en Chihuahua som är Black and Tan med vita tecken. :)

#23 Vilken skönhet!

#24, Åh, Tack! 

Creme tycker jag är finast 

Jag tycker också att parti color röd/vit var finast :) Är svag för hundar med vita tecken.

Jag har en jack russell terrier och en welsh corgi cardigan, båda trefärgade (corgin med brindle point). 
Egentligen föredrar jag tan/vit på JRT och vilken färg som helst förutom trefärgad på corgin :D
Men ja, man väljer ju inte hunden efter håren, så det blev som det blev ;)

varg sobel

Creme, Creme sobel, Varg sobel & Brun

Jag har en shetland sheepdog som är blue merle och om 8 dagar har jag även en som är trefärgad :)

Jag gillar créme, men vargsobeln var ju läcker, såg ut som en mini-Keeshond.

Jag har en svart Perro Dogo Mallorquín. (Färgen heter svart fastän han är trefärgad…)

#30 Och lille petter-niklas fick vara med på bild ser jag  hahaha

----------------------------------------------------

Måste nog säga att bland and tan och particolor var finast

Jag har en bichon havanais som är trefärgad (svart, vit och grå) sen är min jack russell också trefärgad (brun, orange och vit)

Jag tycker Vit, orange, black and tan och cream är finast :)

Jag har en svart/vit och en cream/vit hund.

#30 Hahahaha, härlig bild

Jag tycker creme är finast!! Sen brun, vit, svart och orange :)

Min Nelly är vetefärgad.

Jag tycker creme, particolor röd/vit, black and tan och brun är snyggast på pommen =)

Själv har jag 2 st. sobelfärgade tibbar, tiken på bilden.

#35,, 

#31 - Jadu, metmasken som jag kallar den åker fram när han blir lite för glad… Framförallt när det är roligt folk på besök.

Parti och merle!

Har själv haft en svartvit pom, min älskade Mattis. Bilden är från sista långpromenaden vi tog ihop. Undviker att titta på bilderna på honom, det gör fortfarande för ont

Och inte förrän nu lyckades jag ladda pomeranianklubbens sida och tårarna bara sprutar för den svartvita är Mattis pappa Mille

Mattis var som en avbild av Mille och hade Mattis fortfarande levt så hade även Mille bott här nu men när Mattis dog kände jag att jag inte klarade att ta hem Mille, han är för lik Mattis både till utseende och mentalt. Jag hade inte klarat att ständigt bli påmind om Mattis.

Även denna bilden från sista promenaden

39#

Gud vad jobbigt för dig :( Vet själv vad du menar ..

När min Nappe dog i år så började jag gråta varje gång jag såg en hund som liknade honom på stan :(

Ska skaffa en ny hund i januari-mars och det är en helt annorlunda ras emot Nappe(Schäfer) Ny hund en pom då.

Men din vän levde ett bra liv! De tror jag!

Jag tycker att svart och orange är finast :)

#40 Ja, det blev som en chock att få se Mille där. Mattis var verkligen mitt livs stora kärlek, en sådan hund man bara får en gång i livet. Vi fick bara drygt 4år ihop 

Beklagar för Nappe! Jag förstår hur du tänker, kommer ta väldigt lång tid om ens någonsin att jag kommer skaffa en pom till

42#

Bara 4 år! Vad hände ? 

#43 Jag köpte honom som omplacering när han var 11månader och han var 5år och 4månader när han fick somna in. Han hade patella luxation och i slutet av 2009 hände något, jag vet inte vad, som gjorde att korsbandet tog skada.

In på operation och igång med rehab. Tyvärr råkade han slå ett stift på sned, gick inget att göra åt och han mådde relativt bra fram till sensommaren/hösten 2010 då han började halta, fick ont i ryggen och tappa muskler. In till vet. igen där de röntgade överallt utan att hitta något, det knäppte i knäet så det blev en operation till där de tog ut stiftet som flyttat på sig.

Rehaben gick bra men precis när vi kommit igång fick han jätteont och då visade det sig vara korsbandet igen, kommer inte ihåg om det var av helt eller bara delvis. Jag fick välja mellan operation eller avlivning och valde operation. Vet. lagade det som gick, knäet var så trasigt pga den nya skadan och ärrvävnad från de andra att det enda målet med operationen var att få honom smärtfri.

Efteråt var han nästan förlamad från knäet och ner, de vet inte varför han blev så men med massor av massage och försiktig stretching gick det över men han hade ändå ont och var stel tills sjukgymnasten lät honom prova att vibrera på en sk vibrosfär. Det i princip tvärvände och helt plötsligt gick rehaben som en dans och han blev bättre än vad vet. trodde var möjligt! Byggde nya muskler och kunde börja gå långa promenader mm men efter någon månad fick han ont igen, fick ännu en tid hos vet. och när vi kom ner så hade en av suturerna gått igenom huden, det var inget sår kvällen innan så det måste gått igenom på natten.

Eftersom han hade så mycket ärrvävnad var huden mindre elastisk så suturerna skavde hela tiden på samma ställe istället för att glida på en större yta som de skulle. Vi försökte få det att läka men det gick hela tiden upp, det gick heller inte att plocka bort suturerna eftersom det var dom som höll ihop hela knäet. Varje gång jag trodde att det hade läkt så gick det upp och på skärtorsdagen började det läcka ledvätska och då tog jag beslutet att låta honom somna in.

Han fick iallafall några smärtfria månader och hade det inte varit för suturen så hade han kanske fortfarande levt men det hade lika gärna kunnat vara något annat i knäet som gått sönder.

Vi hade tur och sköterskan som brukade ha hand om honom jobbade jour den kvällen så Mattis som i vanliga fall var väldigt skygg kände sig trygg med att hon gav ssederingen och satte kanyl i benet men när vet. kom och skulle ge avlivingsvätskan klarade hon inte av att vara kvar.

Mattis var som en maskot på sjukhuset, varje gång vi kom in väntrummet kände alla igen hans skall och kom för att säga hej till honom och fråga hur det gick med benet.

Sista bilden som togs på honom. Min fina älskade hund

Jag gillar den bruna =)

#44

Vilken sorlig historia  men han fick iaf somna in i frid.

#46 Ja, det kändes på honom att han var redo men med honom så dog en stor del av mitt hjärta  Kommer aldrig att få en sådan hund igen