Jag är helt emot blandras avel!!
Jag blir tokig på folk som planerat avlar på två olika raser/ blandraser.
Ser ingen anledning till varför?

Helt ok med så länge aveln är seriös, väl genomtänkt, att de tänka föräldrarna är undersökta och helt friska, plus att intresserade köpare finns. PRECIS samma tycker jag om renrasaveln.

Varför ska man?
Varför avlar man när det finns EN ras för Alla..
Hittar man inget så kanske man inte ska ha hund.

Ser ingen anledning med blandrasavel, eller oreggad avel alls..
Nej, ser ingen mening med det.. Alls.

Ger samma svar här som på Blandrashundar iFokus:

Om man endast avlar på friska djur, de ska ha genomgått röntgen, mm som behövs för de raser hunden innehåller (gäller både tik och hane) och är mentalt stabila. Man ska även veta vad man pysslar med, inte bara ta 2 i ens tycke snälla söta hundar för att man vill ha valpar utan man ska läsa på om avel, genetik och allt annat runt om innan man parar.

Jag är sådan som har ganska höga krav på uppfödare för att de ska vara riktigt seriösa i mina ögon och det gäller oavsett vilken ras/blandning det än är.

Men sedan så kan det ju även hända ibland att det blir tjuvparning om man inte ser upp och väljer man då att inte göra abort så får man läsa på så gott man hinenr och försöka göra det hela så seriöst det går utifrån situationen.

Samma som med oreggad renras avel, helt emot OM det inte har ett syfte som ex. avla fram bättre draghundar men annars så är jag helt emot det.

Ser inget syfte med det.

Dock är det en annan sak om det är en riktigt kunnig person som medvetet avlar mot en ny ras (ta Eurasier som ett exempel).

Många raser som finns idag är från början blandras då de avlades fram för vissa syften. Jag är inte imot blandrasavel o håller med 4.

Håller med #3. Det finns så många olika raser så jag förstår inte varför man inte kan välja någon av dom att avla på.

Sen att det finns raser som borde lagts ner för länge sen är ju en helt annan tråd. All avel ska ju såklart vara välplanerad och på friska djur, oavsett om det är renras eller blandras, det är min åsikt.

Om jag ska vara helt ärlig så tycker jag inte om det så speciellt mycket. Men det är ju lite utav en enskild sak att bestämma.

Tycker det är roligare och finare att ha en renrasig men om man inte skulle blandat raser skulle vissa vackra raser kanske inte finnas till så vem vet.

Så länge det är väl planerat och man har koll bakåt i ledet och tester har gjorts så ser jag inget fel i det.

Sa lange det ar en serios  uppfoddare, som har kollat sa att bada foraldrarna ar friska och  tar bra hand om valparna sa tycker jag det ar okei.

Tycker  nr.4  skrev bra

Så länge inte djuren blir lidande så får väl folk hålla på med det!

#8 Håller med.

inget emot blandrasavel, de är ju lika mkt hundar de oxå! inom draghundsporten är det ju nästan bara blandraser, de är helt enkelt de bästa draghundarna! jag upplever att många tkr att blandraser inte är lika mkt hund som en renrasig och att de aldrig skulle kunna tänka sig ha en blandning, varför!? nån som vill förklara? vill gärna höra någon förklara varför man tkr så…

vart kan man läsa om avel och genetik?

Här finns massor om genetik http://www.genetica.se/

Även på SKK finns en hel del om krav på avelsdjur av olika raser och annat matnyttigt som har med hunduppfödning att göra.

#4, jag är ganska säker på att de förutsättningar du har uppfylls i mindre än 1% av alla blandraskullar som föds!

Om det finns köpare till valparna? Tja, det är bara att slänga en blick på Blocket! 418 träffar just nu. Och då är det ofta hela kullar …

Jättebra med blandras avel, men man bör veta vad man ger sig in på, det är viktigt att veta vilka raser som man använder att avla på..

Synd bara att inte fler kennlar annammar nya raser i redan befintliga raser, schäfer, labrador etc.

tyvärr så används avel idag i allt för stor utsträckning i att få fram en "vacker" hund som håller efter "mallen". som en vitschäfer i en annan tråd..

en hund är en varelse inte ett utsällningsobjekt!

Själv har jag en blandraslabrador, han är en av de smartaste hundar som jag har stött på helt klart! lått lärd som tusan, sedan kan man diskutera hur vida framtagningen av en likande hund skall gå till.. gäller ju att hundarna är friska som sagt!

Blandrasavel bedrivs i majoritet av okunniga människor som inte ser till hundens eller köparens bästa
De är allt som oftast helt okunniga i rasbundna sjukdomar och tror att om man parar 2 fel blir det 1 rätt.

Sällan kan de vara till stöd och ge råd till valpköpare eftersom deras egen kompetens är så låg

Och mycket sällan korsar man raser som är varandras likheter mentalt, utan tar 2 gulliga hundar som enligt "uppfödaren" är de bästa i världen på alla sätt, utan att nånsin gjort en hälsotest

Värst av allt är de när "uppfödarna" ringer på jouren och har en förlossning på halsen som gått snett men ingen som helst kunskap om hur de ska lösa situationen, ingen erfaren uppfödare som mentor eller annat råd och stöd. Och ffa har de ingen avelsförsäkring som täcker ekonomiskt

HELT FÖRKASTLIGT

inget emot seriös blandrasavel, där tester görs och man har ett mål, tex få fram en bättre draghund. 
MEN den flesta blandrasaveln ser jag som mycket oseriös. 
Och oreggade renrasig avel ser jag som ännu mer oseriös.

#17 Precis! Jättesynd att blandrasavel kan slå så fel.

Jag hoppas verkligen att man i framtiden kommer fram till bra lösningar vad det gäller nya rasblandningar, kanske det blir att enbart vissa raser få para sig därtill blandrashunden får para sig med samma blandras eller "ursprungsras", finns säkert många lösningar. men tyvärr så är ju kunskapen inte alltid så stor..

Blandras avel har det diskuterats mycket om både på HiF och Blandrashundar.ifokus.

Varför skriva om samma sak flera gånger när det finns liknande eller likadan trådar:

Här

Här

Här

Här

Håller med #4

Ingen parning på hund borde göras utan ett tydligt mål och syfte. Valparna bör alltid planeras så att de blir bättre än sina föräldrar, annars har man tänkt fel.

Föräldradjuren ska vara hälsokontrollerade och friska. De bör vara meriterade i någon form av arbete, eller mentaltestade om de är rena sällskapsraser. De bör även vara mentalt bra, utan rädslor, aggressioner ed.

Jag har en blandras hemma. Han är en jakthund och är framavlad för de. Ingen renrasig hund har alla egenskaper som jakthund. Sambon kan alltså inte hitta en renrasig hund som jagar på samma sätt och därmed inte uppfyller hans behov av hund. I prestationsavel kan blandraser vara bra. Som i mitt fall jakthund eller som tidigare skrivits draghundar. Men annars håller jag mig nog till renrasiga hundar.

Mentalt och fysiskt välmående hundar ser jag inget problem med att avla på.

Däremot är jag totalt emot dom som parar för att tjäna sig en hacka. Finns renrasiga sådana fall också.

Har man enbart målet att tjäna pengar på sin parning så är risken större att valparna säljs till olämpliga köpare, då uppfödaren skiter i vem som köper. Bara uppfödaren får sina pengar så skiter man sen hur det går för valparna.

Usch!!!!

#20 Det är synd att inte trådar rensas eller läggs i arkiv..

Inget fel med att man tar upp saker och ting igen.. ibland blir en del trådar överfyllda, genom att skapa trådar så lyfter man upp ämnen som man kan diskutera kring..

Har en seriös tanke kring min hund som hade varit intressant att diskutera kring.. Han är en blandraslabrador, fullt frisk, bra psyke, bra höfter, bra rygg, pappan är en fin avelshane med stamtavla, å det finns även andra renrasiga "stamtavleraser" i honom.

Nu är det så också att kullen var otroligt lättlärd (med tanke på raserna) och alla valpar var fullt friska. Mamman frisk också utan anmärkningar.

För ett tag sedan så fanns det en uppfödare för labradorer som tyckte att min hunnd hade varit perfekt för att använda som ledarhund för att han är lite högre än en ursprungslabrador, samt mycket mer lättlärd. Inte matgalen som en labrador!

Nu kan ju inte en uppfödare ta in andra raser hur som helst "bara för att", utan det finns ju bestämmelser skk osv.

Men tänk om man gav min hund chansen att para sig med en labrador, för att på så vis på in förutom nya gener, även en mer anpassningsbar hund och lättlärd hund samt högre hund.

Hade inte det varit fantastiskt att få fram en hund som är bättre rustad, för hoppningsvis så blir man av med labbens höftproblematik..

vad säger ni?

#26

Det exemplet som du beskriver är ett av dom fall då jag kan tycka att det är legitimt att para blandras.

Så enligt min åsikt så är det helt okej.

Själv har jag en ordentlig gatukorsning. Vet inte ens vad som finns i henne.

Hon är ju söt på sitt sätt. Och hon är väldigt omtyckt av många.

Finns dom som velat para henne, men jag har sagt nej. Då jag inte har någon bakrund om henne så vet jag inte vad jag skapar. Jag vet inte om hennes mamma haft komplikationer. Hur många valpar fick hon? Har alla varit lika friska som min? o.s.v….

Men som sagt i ditt fall där du har både bakgrund och 'skäl', så ser jag inget fel i det.

Ärligt talat så är jag lite trött på att man som hundägare är så mycket mer betydelsefull bara för att man går med något renrasigt i andra änden av kopplet.

Tur att ni är så trevliga på det här forumet, så jag inte behöver känna mig mindre värd här  

Jag har för övrigt en renrasig också, men jag känner mig inte lyckligare bara för den sakens skull. Hon får inte heller bättre mat eller ligga på sidenkudde för att det finns ett rasnamn.

Enkelt förklarat så kan jag säga att jag förstår inte skillnaden på hund och hund. Dom flesta verkar ha fyra ben, svans och blöt nos  

Jag är väldigt kluven i den frågan. Om blandrasaveln skulle gå att kontrollera på samma sätt som renrasaveln hade jag nog tyckt att VISS avel över gränserna skulle vara okej. Men absolut inte mellan vilka raser som helst. Dagens blandrasavel där folk som inte kan nåt om avel tar två "fina" hundar och parar för att det är kul anser jag vara katastrof!

Dom blandraser jag träffat på samt uppfödare av blandraser anses många gånger vara hälso testade. Men det spelar ingen större roll om man hd röntgar föräldrardjuren ex om man inte har en aning om deras föräldrar och syskon osv. Det går inte att kolla upp. Sen är det jätte svårt att veta vart man ska dra minimum gränsen för vad som anses vara ett måste att testa en blandras som ska paras.

Blandrasaveln som den är idag? NEJ tack!

# 26, Statens hundskola använde sig mycket av korsningar schäfer/labrador  just för att få fram ledarhundar på sin tid (80-talet tror jag att det var, men det ska jag inte svära på). Det blev ofta bra hundar, för de hade ju tillgång till det bästa av det bästa och gjorde mycket omfattande tester på föräldradjuren. Problemen kom i nästa generation. Där fick man inte alls fram vad man hade tänkt sig. Det gick med andra ord ite att para en utmärkt schabrador med en lika utmärkt schabrador och tro att resultatet skulle bli bra.

Och där har vi hela problemet med blandrasavel. Man vet inte vad man får! För att ta exemplet med korsningen schäfer - labrador så får man i F1-generationen (parningen renrasigt/renrasigt) hundar som är svarta, har hängöron, kamplust (men inte lika mycket som en schäfer), apporteringsvilja (men inte lika mycket som en labrador),  och i övrigt en "lagom" mix av de två raserna. Parar du två hundar ur F1-generationen så får du svarta, schäferfärgade och konstigt färgade hundar, du får hängöron, ståndöron och mittemellanöron av olika slag. Precis likadant blir det med de mentala egenskaperna. Du får hundar med massor av kamplust och hundar med lite, hundar som älskar att simma och hundar som inte gör det o s v.

Så här fortsätter det sedan generation efter generation. Det finns massor av anlag för olika  egenskaper hos hundarna och vi har inte en chans att förutsäga när de ska visa sig. Dolda anlag försvinner nämligen aldrig. De finns kvar för evigt, men visar sig bara när de möter samma dolda anlag hos den andra föräldern.

Nu har jag gjort en grov förenkling av hur genetik fungerar. Självklart är det inte så enkelt. Detta för att visa principen.

Jag tycker inte om blandrasavel, men detär troligen mest för att jag får en känsla av att det bara handlar om lätta pengar. Parar man sin tik med grannens hane helt gratis och sen inte har samma utgifter som en seriös uppfödare… Då är det klart att man tjänar en hel del pengar. Tänker framför allt på alla små korsningar med Chihuahua, papillon, yorkie osv.

När jag träffar på någon som har en helt galen blandning, t.ex. BC/husky eller när folk blandar jakthundar med vallhundar, då blir jag bara ledsen. Kan inte tänka mig vad vad som pågår i en sån hunds inre. Den kommer ju ha behov från båda raserna, men hur tusan kan man kombinera en BC's enorma behov av stimulans med en huskys enorma behov av motion??

#23 Och exakt vad är det för jakthund du har? Vad är det för egenskaper du syftar på? Självklart är inte vorsteh en lämplig älghund, men defintivt en perfekt (stående) fågelhund. Kan din hund jaga alla sorters vilt eller vad är det för mirakelhund du har?

Jag menar, med den där resonemanget är det som att säga att alla blandraser alltid ärver det bästa från vardera ras, och som dessutom matchar till vad man själv vill ha hunden till.

Tycker det är konstigt hur man kan anse att endast blandraser kan vara "fulländade" jakthundar. En högst personlig åsikt är att om så vore fallet, skulle jag hellre stödja en renrasig avel med ett vettigt mål ("fulländad, renrasig jakthund") än en blandrasavel som många gånger inte är dokumenterad. Har man renrasiga, reggade djur så dokumenteras ju det mesta vare sig man vill eller inte.

Kennel för blandrashundar.. Men skall man då avliva de hundar som inte håller måttet.. å hur vet man vilka hundar som håller måttet, å vad vill man åstad komma med avlingen.

Kanske det kommer fram superhundar som passar till vissa områden,  exempelvis: en speciell som hund tagits fram i ryssland för dess luktsinne.. å den hjälper till på flygplatser etc.

Att ta fram nya raser i framtiden kommer nog hänga lite på vad genforskningen resulterar i, med hjälp av genmedofiering av hunden så kanske man kan på ett effektivare å precisare sätt ta fram de egenskaper som man vill få fram, tänk en självlysande hund, vore bra i mörker etc. supersyn, superluktsinne, kanske, nya egenskaper hos hunden, men en annan fråga som man kan ställa sig är i vilken nytta detta skulle ha, å vad skulle det resultera i? blir lite som det där med att vi vill ha en hushållsrobot som i framtiden hjälper oss i det dagliga livet, men hur vill vi ha hunden?

för det är just i den frågeställninge: i att hur vill vi ha hunden i framtiden som är avgörande.

vi bör vara rädda om "hunden" så att den i många generationer framöver kan få chansen att leva sida vid sida med människan =)

viktigt att det finns riktlinjer å ökad kunskap om "blandras"-avel på hundar, på människor är det ju enbart gynsamt! =)

#26

Nånstans hade det varit underbart om aveln varit så lätt. Tyvärr är den inte det, och trots att din hund och hans kull och föräldrar har varit fina och bra hundar så finns det fortfarande höga risker för att det ändå kan gå fel. Sånt som behövs dubbla anlag för att slå ut, t.ex. Det knepiga är ju att någon i kullen kan ha det, men då de andra bara är bärare så syns det inte. Kanske har informationen inte gått ut till resten av kullsyskonen, också avlas det på hundarna utan denna vetskap. Några led senare stöter en bärande på en annan bärande, också slår det ut igen.

Så kort sagt - det är otroligt svårt att få "rätt" blandning, och det finns inget som säger att valparna kommer få det som krävs av sin far och bara ärva det vidare sen. Därtill antar jag att det är svårt att spåra alla släktingar (inkl. förfäders kullsyskon och halvsyskon och deras avkommor) som gör avelsarbetet osäkert då man får testa sig fram. De äldre förfäderna är ju döda och de kan man inte få fram mer info om utan måste gå på alla deras avkommor. Och där igen, kan vara svårt att få tag på info om dem.

Ang. labbarna så har jag väl bara en sak att säga - om "sällskapslabbe-uppfödarna" tänkt till lite innan de började lägga om aveln till lugna soffpotatisar med överflöds-utseende så hade de fortfarande haft den lättlärdhet och arbetsviljan som Faktiskt funnits och finns i rasen. "Vi" som väljer arbete före utseende har underbart lättlärda hundar!
Det finns alltså både "lättlärthet"/arbetsvilja i rasen men också höjd, på "båda sidor" finns hundar som blir högre än idealet.

Och det bästa där vore att "blanda inom rasen", då det är samma ursprung och allt redan finns, bara man öppnar upp ögonen lite. Bättre att balansera upp det som finns i en ras än att plocka in andra hundar man inte alls vet lika mycket om.

Visst finns det ett stort problem med att dubbla anlag kommer fram i blandraser, fast detta sker ju även hos renraser också, å det är därför det är bra med stamtavla, å registrering så man kan följa avkommorna å succesivt sortera bort de som "synligt" inte håller måttet, hoppas att man någon gång gentestar hundar så att man vet vilka hundar på så vis kan sålla bort.. Tycker att man skall annamma utländska hundar i större utsträckning för att minska chanserna för nationell-inavel

Å som du säger visst finns det många egenskaper som tyvärr försvinner hos många "soffpotatisar"!

Fast det finns ju uppenbara nackdelar med att ta in utlänskt "blod" också. Det finns ingen annan kennelklubb som har så öppen redovisning av veterinära data som vi har här i Sverige. Och i de allra flesta fall är det omöjligt att själv ha koll på de linjer som finns utomlands när det gäller sånt som inte redovisas öppet.

Så hur man än vänder sig har man svansen bak .

Har inget emot det om det sker seriöst..

Eller så har jag kanske en massa mot det?
Eftersom jag är emot inavle och linjeavel lika mycket som jag är emot oseriösa blandrasavlare och valpfabriker.

Men se som SKK som godkänner 6,25%, personligen så anser jag att man bör motverka all inavel oavs %-sats.

Linjeavel är inte bättre den..

men annars håller jag med #12

#31

Eftersom han är en gråhund/wachtel ställer han mer än gärna vildsvin (säkert älg också men han har ännu inte träffat på någon) och driver hjort/rådjur i lagom tid med skall. Det är den såkallade blandraseffekten som #29 pratade om. Han har fått egenskaper från både sin mor och far som i det här fallet är önskvärda. Men om vi skulle låta han gå vidare i avel skulle man inte veta vad man får.

Någon mirakelhund är han inte utan just denna blandning uppfyllde min pojkväns behov av hund. Andra jägare har andra behov där en renrasig passar in mycket bättre. Han apporterar inte, är ingen stående fågelhund och är alldeles för stor för gryt.

Jag glömde ett ord i min mening och såg nu att det blev helt galet. Blir lätt så när man skriver från telefonen. Jag menade att man inte kan hitta en renrasig hund med alla HANS egenskaper. Att just blandraser skulle vara mer fulländade jakthundar är absolut inte sant, det finns ingen fulländad jakthund som passar allas behov och det är väl därför det finns olika raser.

#34 Labradorer finns det många av i sverige, det finns hela raser som är färre till sitt totala antal än dett antal vi har bara här. Alltså är det fullt möjligt att avla på det som finns i rasen.

#36 Vad värre är är ju att det bara är inavelsgraden på ett visst antal led som de räknar på. Därbakom kan det vara enbart samma hane och samma tik, men de räknas inte med då de inte är i ett av de leden det räknas på…

Har inte läst hela tråden, ska göra det senare.

Jag är lite kluven. På sätt och vis är jag emot all sorts blandrasavel, men samtidigt finns det de som avlar blandraser som är seriösare än renrasuppfödare.

Har man en rejäl plan för valparna, hälso- och mentaltestar, matchar tik och hane på rätt sätt och är villig att riskera att bli sittande med 5 osålda huliganer i ett antal månader samtidigt som de får allt det behöver i socialisering mm spelar det ingen roll för mig om det är renras eller blandras.

Sedan måste man vara realistisk med vad man blandar, har sett helt horribla blandningar bla en med vinthund, bc, brukshund (rottis eller schäfer), labbe, spets (samojed tror jag) och jakthund. INGEN jycke jag vill träffa :-O

Likaså med alla rottis/bc/schäfer korsningar. Klarar folk inte av dem i rent format, klarar de heller inte av dem ihop!

En dum fråga?

Om man ser rent krasst, så även enras/renras som avviker ifrån rasstandarden blir ju i princip en blandis eller så skriver de om standarden.. För hur i hela friden kan man inom samma ras ha olika standards??

Tänker då på JaktLabbe och Labbe, eller Schäfer kontra BruksSchäfer.

Är det egentligen inte samma hund? Om det är det, varför olika standard?

Om det inte samma varför då inte två olika raser?

Många omskrivningar har jag sett och läst även en massa förklaringar fått men ingen som är fullständig eller genomtänkt.

varför skulle det vara emot blandrasaveln, de flesta blandraserna blir ju jättebra i psyket pga bra ägare.
En blandras kan få lika hemsk uppfostran som en renrasig och då är ju varken eller bra.

#40 Standarden är den samma, men den tolkas helt klart olika…

Ursprunget är detsamma, sen har man valt att plocka bort och förstärka och minska ned på både fysiska och mentala delar.

Och att blanda dem kan ge ett riktigt osäkert resultat, iaf om man tar från varsin extrem sida.

Anledningen till att de inte delas till två olika raser är väl för att det dels inte går för FCI - rasvarianter är inte längre okej att regga som ny ras, om jag minns det rätt. Därtill är det ju den arbetande varianten som är den som stämmer bäst med "originalet", för mig är en labbe en apportör och inte en soffpotatis och jag anser mina jaktlabbar vara långt mer "ursprungslabbe" än utställningslabbarna.

Dock skulle nog alla må bra av en delning - de som vill ha en lugn familjehund riskerar inte att få in en massa energi från nån mer arbetande släkting och de som vill ha arbetsglada hundar får så.

Det beror helt på ang blandras aveln..
jag är väldigt emot folk som tar första bästa hund att para med bara för att den råkar vara snäll och ser söt ut.. så kallade "buskavel" som jag kallar det..

Och sen så kan jag acceptera att folk PLANERAR, tittar på hanen, vad har han för mentalitet, hur ser hans höfter ut och hur är hans föräldrar och hur blev hans kullsyskon m.m den listan kan göras lång gäller även desamma för tiken.
Personer som planerar sin blandras avel kan jag faktiskt tänka mig att köpa valp av om jag är intresserad. men förtillfället är jag inte det då jag är en sån person som vill ha min hund reg. i skk för att kunna utställa officiellt.

det är ju bättre att avla med en snäll blandras än en elak renrasig, bara för att man vill ha renrasig som ser ut som rasen ska göra..

#44: Fast det går inte att tänka på det sättet, valet att avla på en snäll renras finns ju också? Annars kan man ju avla på en hund med C-höfter för det är ju bättre än att avla på en hund med D-höfter?

Sen handlar det inte bara om att ha en hund som ser ut på ett visst sätt när det handlar om renras utan också att veta ungefär vilka egenskaper man får hos sin hund.

Men bara för att en hund är snäll oavs en/ren eller blandras är väl inget bra kriterie att avla på?

Och egenskaperna är inte linjära, dom är troligen mer logoritmiska än linjära.

Så resonemanget #45 har funkar inte fullt ut..

Sen finns även aspekten Naturens lag, vilket vi människor har satt oss över och förstört en massa hundtyper till att bli raser, fanns en underbar artikel i aftonbladet för länge sen, ska se om jag kan hitta den. Men den var riktigt talande om människans gudsbegär.

Men det jag skulle komma till var att om naturen utan människans inblandning, skulle de starkaste hundarna fortplanta sig och merparten skulle förskjutas eller försvinna men det skulle troligen göra att människan inte klarade av dessa, där av har vi en massa blandningar idag, då starka och egna hundars egenskaper tonas ner med hjälp av något enklare och hanterbart.

Ärligt talat så verkar det NOG svårt och komplicerat att få till det när man pysslar med renrasavel….

#47, håller med dig :)

#46: På vilket sätt fungerar det inte? Du menar att det är inte är lättare att förutspå vilka egenskaper en renrasig JRT kommer få än en blandning med JRT/BC och Rottweiler? Sen är det såklart ingen exakt vetenskap, det är levande individer vi pratar om men risken att man får en hund som vill valla får lär vara mindre om man köper renrasen. :)

(Obs också att jag aldrig sagt att snäll är det enda kriteriet för avel, svarade bara på ovanstående frågeställning)

#49 Jag med.. Svarade bara på skrivet inlägg

#40 Det är synd av vad jag hört många gånger att en gren i en ras används som utställningshund.. finaste svans, päls etc. kul för dem som tycker det är kul med att ha hunden som ett utsällningsobjekt..

Men sorgligt när det kommer till saken om att blanda raser eller ej, för då säger den ena att man "förstör" svansen å pälsen, men den andre säger "kanske kanske" en bättre hund att änvända som arbetshund/brukshund. 

Visst är det är skoj att ställa ut sin hund för att få pris för hur den ser ut i förhållande till ursprungsrasen, eller om den håller mallen för hur en hund bör se ut.. 

Många är rädda för at förstöra rasen, för det handlar ju oftast i slutändan om pengar..

#51 Rädslan av att "förstöra" rasen.. Är troligen det som gör att raserna förstörs och man måste införa specifika räddningsaktioner som RAS

Trots att jag är ny här, vill jag komma med en liten kommentar.

alla hundraser är ju bland avlade för att få fram deras utseende och karaktär. Så jag förstår inte vad som är fel OM det görs seriöst.

Jag tycker inte heller om när hundar inte passas när hon löper, så att det kan bli från vilken hund som helst. Det tycker jag är att utsätta valparna för potentiella skador och sjukdomar som den andra hunden har. Det kan ju vara förödande för de små.

Håller med #2 här. Så länge aveln är medveten, påläst och att man checkar upp tik och hane ordentligt så ser jag inga problem med att avla på blandras. Man ska i så fall tänka på att ta en av dom raser som finns i tiken/hanen så man inte blandar in ytterligare raser tycker jag. Säkert många som är emot enligt vad jag sett här ovanför, men alla har ju olika åsikter. Det viktigaste är att man gör en noga medveten och planerad avel på två friska djur.

Detta är OM man nu väljer att avla på blandras.

Lägger in samma inlägg som på Blandrashundar:

Jag håller till viss del med resonemang som #54 med fleras.

Problemen jag ser är för det första bakgrunden. En hund med stamtavla kan du kolla upp många generationer tillbaka och hälsa och eventuellt även mentalitet finns på papper. Den delen är oftare svårare och ibland inte ens genomförbar när det gäller hundar oregistrerade hundar. Det andra är kombinationerna. Till exempel att man blandar en vallras med en vaktras, eller en jaktras med en sällskapshund eller vad det nu är. Det kan bli så otroligt fel när olika rastypiska egenskaper blandas.

#8 Fast det är ju skillnad på blandrasavel och blandrasavel Flört (Liksom att det även är skillnad mellan renrasavel och renrasavel, avel överhuvudtaget.) När det gäller att till exempel återskapa en gammal ras, att med ett klart mål ta fram en ny ras eller att "rädda" en ras genom blandrasavel så är det inte grannens morsa med noll koll på genetik och avel (nu säger jag inte att det alltid är så bara för att det handlar om blandraser, finns även oseriöst/okunnigt folk inom renras såklart) som styr skeppet utan det är då kynologer, erfarna uppfödare eller annat kunnigt folk som står vid rodret och det hela sker väldigt kontrollerat.

2# håller helt med dig,

Alla hundar är lika värdefulla för mig oavsett ras/raser och ursprung, Det viktigaste är hur man är som hundägare och vilken relation man har till sin hund.

Har inget emot det om man avlar på friska hundar med bra psyke :)
För mig är blandrashundar lika mycket värda som rashundar:)

Det är lätt att man bara tänker på Individ och inte på Ras när man ska försvara blandrasavel. Jag har blandraser och är såklart jättenöjd med dem, älskar dem oändligt MEN det är individerna jag älskar. Jag skulle aldrig drömma om att avla på dem, även om det gick (de är kastrerade allihop) Jag har ingen aning om vad de har bakåt i ledet i form av sjukdomar, rasrelaterade problem o dyl. Att veta ETT led bakåt är inte mycket att hänga i granen när det gäller AVEL. Att sedan olika blandningar kan ge mycket lyckat resultat är en helt annan sak

Självklart är blandrashundar lika mycket värda som individer, men ju mer man lär sig om avel och genetik, desto mer förstår man om hur saker och ting hänger ihop.

Själv förstår jag ärligt talat inte poängen med blandrasavel. Vissa skriver att "Tuva är glad och älskar alla, hon är jättesöt och har en ovanlig färg." Okej, det finns nog fler hundar som stämmer på den beskrivningen men som är renrasiga. Sedan finns det de som kollar upp allt noga och är seriösa. Men då är steget inte långt till att betala lite mer för sin hund och faktiskt skaffa renrasiga valpar.

Dessutom tycker jag att när blandrasvalpar börjar säljes när mellan 7000-9500 tusen så blir skillnaden mellan att köpa en renrasig hund av "billig" ras och en blandras liten. Det gör att värdet i att faktiskt ha en renrasig försvinner, för fördelarna med renrasig är ju fler än för blandras.

Och om man tittar på t.ex. blocket så är säkert 80% av alla vuxna hundar som säljs blandraser/oreggade. Antagligen för att de är billiga att köpa och ofta mindre planerade köp. Dessutom vet du inte vad du får. Skillnaden mellan raserna kan vara extrema och alltför ofta kan det resultera i tråkigheter. Med otur kan det leda till omplacering eller avlivning.

Är man intresserad av avel, vad är då problemet med att avla på reggade friska hundar?

Har inte läst hela tråden.

Jag tycker att det har gått för långt med avel av renrasiga hundar som lider. Dem populära raserna är sönderavlsde på grund utav att dem ska se rastypiska ut. Är man seriös ser jag mer fördelar än nackdelar på blAndrasavel.

#60 Du har en poäng där, jag instämmer till fullo!

Så länge det är raser som inte krockar totalt så tycker jag som jag redan har skrivit att det inte är något fel med blandrasavel. 

Det största problemet jag ser oavsett avel är människorna bakom avleln.

Men ärligt så föredrar jag en väl planerad blandraskull med raser som passar ihop, än en planerad renraskull av populär sönderavlad ras där hundarna riskerar att få flera olika slags problem pga av det m.m.

Har inte läst hela tråden.. Men jag är fullkomligt, helhjärtat och totalt emot blandrasaveln.

Vi har helt sjukt många hundraser att välja mellan, där man kan förska långt bak i släktena för att se hälsa, mentalitet osv.. Och kan man nu inte hitta en hund som passar en själv av alla dessa flera hundra olika raser.. Nej, då kanske man helt enkelt inte ska ha hund.

Blandrasavel i mina ögon suger stortå med klamydia.

Är ni emot seriös blandrasavel också?

För själv ser jag ingen skillnad i seriös blandrasavel eller seriös renrasavel, bara det att man kan kolla mycket längre bak när det gäller sjukdomar t.ex på reggade hundar.

Om vi skulle lägga ner blandrasaveln… hur ska det då komma några nya raser?

#62 Menar du då att man inte ska köpa blandras heller?

Idag finns det så mycket rasbundna defekter, det är väl i så fall dåliga raser som avlas fram rent? Man kan ju undra om renraserna är så friska som ni vill påstå.

Och så en sak till. Om man ska avla sunt, vore det inte att avla sunt om man såg utöver raser och körde bara på friska och bra individer?

Tyvärr så är lönsamheten på kort sikt inte tillräcklig för att man skall kunna tjäna på att skapa nya raser.. Många raser skulle må bra av att få in nya gener, men tyvärr så är det inte många som vill satsa på på nya egenskaper, utan man är "nöjd" med de egenskaper som man kan få av en ras.

Blandras är enbart positivt, å det finns egentligen inget som heter att blandras är sämre, hund som hund, en blandras kan även den i slutändan bli en ny ras.

Men det många inte tar hänsyn till, är att det finns många hundar som inte mår bra av att para sig med varandra.. tänk en Tax och labrador.. en lång känslig rygg, med korta ben.. nä det funkar inte etc.

Sedan bör man tänka sig för, precis som med "renrasiga", att inte avla på sjuka djur.. en sjuk blandras löper lika stor risk som en renrasig att föra idare sjukdomar, tänk på att en ny ras (förr blandras) kan ha sjukdomar med sig i bakre leden som man inte avlat bort.. 

så kort å gott: friska hundar med friska hundar, korta med korta, mellan med mellan, stora med stora, detta är oftast besta, mellan med stor kan vara en chansning. men små hundar skall håll asig till små hundar..

#66 Fast det är väldigt naivt att säga att små hundar som paras med andra små hundar och stora med stora osv fungerar. Du har ju helt glömt bort psyket och gener!

En utpräglad vakt hund som kanske har en låg "bittröskel" som man blandar med en utpräglad vallhund, hur tror du dom avkommorna blir? Eller en ras som har endel bromelmatik med hundar som gärna biter först och varnar sen, med en ras som är väldigt vass i psyket.

Sånna saker kan leda till katastrof både för hund och människa! Allt handlar inte om fysiska sjukdommar och storlek på hunden.

#67 Va bra att du nämner gener och psyke! ;) detta är absolut en viktig faktor vad det gäller avling av hundar!

Det var mer ett generellt påstående att inte blanda med storleken i för stor omfatning! gener och psyke har en viktig del i avlingen. Nämner "friska hundar", kunde vara mer övertydlig å säga friska hundar även innefattar bra gener och bra psyke..

Visst finns det tendenser att en egenskap går i arv, men det är också något som man som hundförare måste kunna hantera.

tycker inte det finns "problemhundar", det handlar om hundföraren, det behöver inte vara en dålig hundförare, utan man måste kunna hantera en hund vars självförtroende kan vara väldigt stort, tyvärr så brukar det finnas svaga människor som har psykiskt självsäkra "problemhundar", eller andra vakthundar som schäfrar, rottweilers, osv osv

Men visst en brukshund bör ju inte avlas som sällskapshund , utan den lär ju behöva en hel del mentalstimulans! Vilket kan vara en nackdel att skaffa en border collie för sällskapsskull den skulle bli sjuk av att vara ett "mys stycke", den vill ju arbeta..

De tfinns ju hundar som är mer elle rmindre lämpade för sällskap, änu en sak att ta hänsyn till vad det gäller avling av hundar, att skilja sälskapshundar från brukshundar.

Fast när det väl finns en seriös blandrasuppfödare så lär den få planera noga kring vilken typ av hund som man vill få fram.. ;) som du ser så finns det många saker att ta hänsyn till!

Själv skulle jag inte para min hund med vilken som helst, utan jag skulle ha en liknande hund eller raser som redan finns i min hund. Friska hundar då såklart! Helst med stamtavla.

#67 Va bra att du nämner gener och psyke! ;) detta är absolut en viktig faktor vad det gäller avling av hundar!

Det var mer ett generellt påstående att inte blanda med storleken i för stor omfatning! gener och psyke har en viktig del i avlingen. Nämner "friska hundar", kunde vara mer övertydlig å säga friska hundar även innefattar bra gener och bra psyke..

Visst finns det tendenser att en egenskap går i arv, men det är också något som man som hundförare måste kunna hantera.

tycker inte det finns "problemhundar", det handlar om hundföraren, det behöver inte vara en dålig hundförare, utan man måste kunna hantera en hund vars självförtroende kan vara väldigt stort, tyvärr så brukar det finnas svaga människor som har psykiskt självsäkra "problemhundar", eller andra vakthundar som schäfrar, rottweilers, osv osv

Men visst en brukshund bör ju inte avlas som sällskapshund , utan den lär ju behöva en hel del mentalstimulans! Vilket kan vara en nackdel att skaffa en border collie för sällskapsskull den skulle bli sjuk av att vara ett "mys stycke", den vill ju arbeta..

De tfinns ju hundar som är mer elle rmindre lämpade för sällskap, änu en sak att ta hänsyn till vad det gäller avling av hundar, att skilja sälskapshundar från brukshundar.

Fast när det väl finns en seriös blandrasuppfödare så lär den få planera noga kring vilken typ av hund som man vill få fram.. ;) som du ser så finns det många saker att ta hänsyn till!

Själv skulle jag inte para min hund med vilken som helst, utan jag skulle ha en liknande hund eller raser som redan finns i min hund. Friska hundar då såklart! Helst med stamtavla.

#64 Ja, jag är emot seriös blandrasavel. Av den enkla anledningen att är man seriös med att föda upp blandraser är steget inte stort till att föda upp renrasiga. Varför ska vi korsa hundar hit och dit istället för att föda upp friska renrasiga hundar och ha som mål att få friskare och trevligare hundar?

#64 Ja, blandrasaveln ska bort.

Blandrasavel med ett syfte att skaffa fram nya raser är något som ska skötas av personer som Vet vad de pysslar med.. Med forskning och målsättningar i en helt annan utsträckning.. Men jag kan tycka. Varför avla fram nya raser..? Vi har en HEL massa raser, både godkända och icke godkända a SKK..
Inte för att Åke har röntgat och besiktat sin hane som ska paras med Lisas också röntgade och besiktade tik blir det inte seriös blandrasavel.

Hittar man INGEN ras som passar av Alla dessa - Då är hund inte det djur man söker. Punkt.

Tror man att blandrasavel resulterar i nya raser så har man ingen som helst koll på vad som krävs för att få en ny ras godkänd! Redan nu finns det massor av "raser" som vill bli godkända, men det är bara ett ytterst litet fåtal som passerar nålsögat. I många fall är det raser som har avlats utan annan inblandning i många tiotals år, men de platsar ändå inte som "renrasiga".

#72 Precis!

Det glädjer mig att så många faktiskt verkar insatta i det här ämnet och förstår att blandrasaveln är svår att få seriös och BRA. Hade världen varit perfekt hade vi inte haft en massa blandraser och folk som parar från höger till vänster!

#74 Hade världen varit perfekt hade vi inte haft felavlade renrasiga hundar heller :)

#65 Renrasavel är långt ifrån perfekt den heller. Jag tycker inte heller om att man avlar på utseenden som gör hundar sjuka/att hundarna får problem. Det är ett problem hos vissa som håller på med renrasavel. Liksom som att det finns problem med blandrasavel, men så som jag ser det finns det fler/större problem med blandrasavel.

#75 håller helt med dig, bra skrivet

Jag menade inte att renrasaveln är perfekt heller. Men den är närmare än vad blandrasaveln är. Men visst har vi mycket skit på våra renrasiga hundar också, men med rätt uppfödare som avlar på rätt hundar kan den bli mycket bättre än den är i dag. Blandrasaveln i mina ögon kan aldrig bli så seriös.

#75 Men att okunniga, eller rent utsagt korkade, människor avlar på hundar som egentligen inte borde gå i avel har ju inget att göra med om det är renrasavel eller blandrasavel att göra.

Ska vi ha en seriös diskussion om blandrasavel vs. renrasavel tycker jag att det är viktigt att fokusera på det som handlar om själva aveln och inte om dem som väljer att avla. Det kommer ju förmodligen alltid finnas de som avlar på sin blandrastik som inte är testad för något och där ägaren inte har någon koll på bakgrunden, innebär det automatiskt att all blandrasavel är oseriös? Det kommer ju förmodligen också alltid finnas sådana som avlar på sin renrasiga hund utan någon koll och sådana som avlar på sjuka utseenden, innebär det automatiskt att all renrasavel är oseriös?

De flesta verkar vara överens om att det är viktigt att hundar som ska gå i avel är friska och har ett bra psyke. Därför försöker jag lyfta fram problemen som då ofta kommer med en blandras, som bakgrund och egenskaper som blandas.

Du kan ta reda på att din hund och hunden som din hund ska paras med är kärnfriska och inte har något att anmärka på psykiskt heller. Men hur många av de som avlar på blandraser har koll på mamma, pappa, mormor, morfar, farmor, farfar, syskon och så vidare? Om en person med en renrasig registrerad hund avlar på en hund som är utan problem men vars mormor, till exempel, har en ärftlig sjukdom så finns det dokumenterat så vem som helst kan se det.

#79 Tyvärr missar du en poäng där, även om jag förstår hur du tänker. Men det är ju så att alla inte kollar sina hundar mot dom sjukdommarna som dom bör kolla innom sin ras. Därmed är det inte säkert att den faktan går att hitta ens på en renrasig hund. Jag vet att jag säger emot mig själv lite nu efter som jag är för renrasaveln. MEN det kan vara så att ett föräldradjur för vidare sjukagener som den själv inte blivit sjuk av. Därmed kan hela kullar av avkommor efter den hunden bli sjuka. MEN valpköparna kanske inte kollar sina valpar. Sen kanske det är EN som tänker avla på en av valparna och kollar bara statistiken eller det som finns kollat och missar därmed den gen som kan göra den egna hunden sjuk.

Snurrade jag till det nu? Vad jag menar är bara att det är absolut ingen garanti att se alla defekter hos hundar bara för att dom är renrasiga. Man kan fortfarande missa en massa därför är kontakten mellan hundägarna VIKTIG och ännu viktigare är det att folk är ÄRLIGA! Tyvärr undanhåller vissa uppfödare endel saker bara för att dom vill avla på sin hund fast dom kanske egentligen inte borde…

#80 Jo, men absolut. Jag stämmer helt in med det och det är precis vad jag menar även om jag bara tog upp något exempel själv.

jag har min första blandraskull just nu, jag vet att det är ett laddat ämne. jag är uppvuxen med blandraser och har även sett hur mycket glädje dessa hundar kan ge folk.

det enda jag vill säga (ej läst alla svar) är att om man sköter det på samma sätt som renras bör det inte vara några problem, ett plus är ju om man har härstamning och mentaltestar hunden innan parning samt rögnar och ögonlyser

jag har gjort allt dem rekomenderar, dock inte rögnat eller ögonlyst. något jag ångrar mycket!! men ajg har lärt av mitt misstag och så fort jag får in mer pengar (ska börja jobba nästa vecka) så bokas det tid för både ögonlysning och rögnen.

jag vet att jag borde gjort det, men jag valde att lyssna på veterinärerna jag pratade med. de sa att man kunde göra det, men eftersom hon inte är en arbetande hund på något sätt var det inget man behövde göra.

en tröst för mej just nu är att det inte finns några fel alls i släkterna.

jag har även bestämt mej att bara avla på renrasiga hanar eller hanar med härstamningsbevis eftersom jag vill bevara detta hos mina hundar samt kunna undvika inavel och veta vad det finns i mina hundar.

men jag kommer fortsätta med blandrasavel. hade jag haft renras, visst bara renras, men jag kommer aldrig få fram renrasigt med min tik

kommer fortsätta min väg mot att bli betraktad som en seriös blandrashunduppfödare

*kommer inte vara inne här på ett par dagar sen så skriv ett pm om det är någon ni vill*

#82 jag har även bestämt mej att bara avla på renrasiga hanar eller hanar med härstamningsbevis eftersom jag vill bevara detta hos mina hundar samt kunna undvika inavel och veta vad det finns i mina hundar.

Vad är det du vill bevara?

jag har min första blandraskull just nu, jag vet att det är ett laddat ämne. jag är uppvuxen med blandraser och har även sett hur mycket glädje dessa hundar kan ge folk.

Väldigt diffust och så som det läses också lite komiskt. Vilken djurvän blir inte glad av en hund (annat djur)? Vad har det med själva aveln att göra?

Vett plus är ju om man har härstamning och mentaltestar hunden innan parning samt rögnar och ögonlyser.

Nej, det är inte alls ett plus. Inom alla raser är härstamning en självklarhet. Ögonlysning är en självklarhet bland de raser som har problem med ögon.

jag har gjort allt dem rekomenderar, dock inte rögnat eller ögonlyst. något jag ångrar mycket!!

Men allvarligt talat, hur kan du i en mening skriva att du gjort allt som rekommenderas och i nästa mening skriva förutom något som kan vara väldigt viktigt beroende på ras. Spelar ingen roll om du kollar din hund nu, valparna är redan födda.

Om du planerar att fortsätta med avel så är ett väldigt gott råd att du tar reda på saker själv. Lita inte blint på vad en veterinär säger, en uppfödare säger. Läs kritiskt massor av böcker och leta kristiskt på massor av webbsidor. Ta kritiskt till dig av vad folk (oavsett vad som säger sig vara) säger kritiskt. Med andra ord, lyssna inte på vad en enda person säger…

Att vara en seriös och kunnig uppfödare är att vara väldigt insatt i alla delar av vad aveln och uppfödningen innefattar.

Den här annonse visar precis vad jag skrev om tidigare…

En supergullig liten valp, underbar teckning och ett blått öga… blandras siberian husky, alaskan malamute och collie (gissar border med tanke på teckningen). Så söt som den är lär den inte bli svår att sälja heller.

Jag kan inte tänka mig hur den söta lilla valpen kommer att bli som vuxen. Det finns liksom ingen bra köpare till en sån hund, för husky/malamute/BC går inte ihop… Stackars vovve och stackars den som köper den…

#84 Kan bara hålla med i allt du säger, så tänker inte tillägga något..

#85 Alaska malamute och siberian husky går ju an men inte border collien.

83# siberian huskyn i mina hundar

84# 1:jag menade just att vissa tycker att blandras inte borde finnas. att de är hemska djur osv, men de är lika mycket hund som renrasiga och mer unika för ingen blir som den andra

2: jo, det är det jag menar. efter mycket undersökning och mejlkontakt med skk så har de bekräftat att sibbar inte har katarr som rassjukdom. samt ett par andra husky ägare säger samma sak. men man får ju tro på vad man vill.

samt om man håller på med blandras så finns det inga krav, men om man vill vara seriös ska man såklart göra det. därför jag skev är ett plus

3: för att jag lärde av mitt misstag. och jag får lida för det. därför kommer jag inom kort rögna min tik samt innan nästa kull kommer den nya lysas, rögnas och ha känd mental status.

Jag anser att det är mänskligt att fela, men det viktigaste är ju att jag lärt mej något av det hela :) dock finns det inget känt fel i släkterna på dem som kollat upp hundarna

enda nackdelen är att folk inte kan inse att man kan ändras och bli bättre.

jag gjorde misstaget på att lita på veterinärena. jag pratade tom med regionsdjursjukhuset i skåne!! men huvudsaken är ju att hon kommer bli rögnad :)

jag väntar faktiskt på en bok om just uppfödning :) under hela dräktigheten läste jag så mycket jag kunde komma över, men det är så annolunda i boken jämfört med i verkligheten :)

sen är detta min första kull så jag har lärt mej otroligt mycket. jag har tom börjat plugga genetik så det blir ännu bättre. ev har jag reda hittat en hane, men eftersom jag är mer kräsen nu (antingen renrasig sibbe eller ah/sibbe) så vill jag att allt stämmer :)

om du har tips till mej får du gärna pma mej :D

jag köpte även härliga hund idag som har ett avsnitt om just avel :D jag tyckte det var skitbra fakta :D

#88 Undrar lite vad syftet med din avel är..?

Vad vill du bidra med i hundvärlden med dina blandraser..?

jag har min första blandraskull just nu, jag vet att det är ett laddat ämne. jag är uppvuxen med blandraser och har även sett hur mycket glädje dessa hundar kan ge folk.

Du skriver det som om blandraser ger mer glädje än vad andra hundar kan ge…

det enda jag vill säga (ej läst alla svar) är att om man sköter det på samma sätt som renras bör det inte vara några problem, ett plus är ju om man har härstamning och mentaltestar hunden innan parning samt rögnar och ögonlyser

 Nu säger du emot dig själv. Om man sköter det på samma sätt som renrasaveln så visst bör det fungera. Men det är inte bara ett plus att ögonlysa och hd röntga innan parning, det ska vara en SJÄLVKLARHET om resen kräver det!

jag har gjort allt dem rekomenderar, dock inte rögnat eller ögonlyst. något jag ångrar mycket!! men ajg har lärt av mitt misstag och så fort jag får in mer pengar (ska börja jobba nästa vecka) så bokas det tid för både ögonlysning och rögnen.

Och snälla du, kom inte och säg att du är seriös och gjort allt dom rekomenderar när du struntat i det viktiga som ögonlysning och hd röntgen! Det är så dags nu att ångra det!

jag vet att jag borde gjort det, men jag valde att lyssna på veterinärerna jag pratade med. de sa att man kunde göra det, men eftersom hon inte är en arbetande hund på något sätt var det inget man behövde göra.

en tröst för mej just nu är att det inte finns några fel alls i släkterna.

Det är en dålig ursäkt att du lyssnade på en veterinär! Visst att du inte arbetar med din hund och jag köper resonemanget på en sällskapshund men absolut INTE på en avelshund som i det här fallet! Och visst att du kanske kan känna dig lugn för att hundens släktingar är ok. Men tänk inte bara på dig själv, du har ett stort ansvar gentemot dina valpköpare!

jag har även bestämt mej att bara avla på renrasiga hanar eller hanar med härstamningsbevis eftersom jag vill bevara detta hos mina hundar samt kunna undvika inavel och veta vad det finns i mina hundar.

Vad är det du vill bevara?? Varför bara använda renrasiga hanar för? En blandras valp med renrasig pappa är fortfarande en blandras valp!

men jag kommer fortsätta med blandrasavel. hade jag haft renras, visst bara renras, men jag kommer aldrig få fram renrasigt med min tik

Ja ha, så du parar din tik bara för att para? Och så råkade det bli henne du parar för att hon råkar bo hos dig? Eller? Hur fan tänker du?

kommer fortsätta min väg mot att bli betraktad som en seriös blandrashunduppfödare

I mina ögon har du just placerat dig bland alla andra totalt oseriösa blandrasuppfödare.

*kommer inte vara inne här på ett par dagar sen så skriv ett pm om det är någon ni vill*

Jag hoppas innerligt att ingen lånar ut renrasig hane till dig…

89# jag vill få fram bra stabila hundar som gillar att arbeta, inte bara med draget då min tik är mångsysslare XD

90# om du läser ovanstående inlägg av mej får du mer svar. jag har flera mål med min avel, bla ovanstående saker. framöver kommer jag satsa på hundar som vill dra. dessutom har jag redan en hane som de vill ha valpar efter och de älskar min tik

det är just personer som 90# jag menar. de kan inte se att man kan ändra sig och försöka göra nästa gång till det bättre. jag är inte perfekt och jag kommer aldrig bli det. jag slår vad om att 90 inte heller är perfekt och förstår inte varför man måste vara det.

#91 var i mitt inlägg står det att du eller jag eller vem som helst ska vara perfekt? Jag är definitivt inte perfekt. Och det är inte alls det mitt inlägg handlar om.

Själv har jag gått uppfödarutbildning i över 2år, jag har varit med på ett flertal valpningar och jag har haft foderhundar som parats mm. Jag kan nog säga att jag har fler årig erfarenhet av avel fast jag själv inte hållt i spakarna så att säga. Vet du VARFÖR jag inte tagit någon kull själv? För att jag inte tycker att jag kan tillräckligt! Jag har läst Genitik och gått på föreläsningar mm, men ju mer jag läser om det desto mer avancerat tycker jag att det är! DÄRFÖR överlåter jag det till folk som verkligen KAN!

Givetvis kan man göra fel, men dom felen du gjort är brutalt oförlåtna. Det är inte att vara perfekt, att tareda på allt man kan INNAN man parar… det är att vara SERIÖS…….

83# siberian huskyn i mina hundar

Skämtar du med mig!? Parar du på allvar din blandras för att bevara dina hundars sibirian husky? Seriös avel går absolut inte till så, det är inte att ha ett mål med sin uppfödning.

samt om man håller på med blandras så finns det inga krav, men om man vill vara seriös ska man såklart göra det. därför jag skev är ett plus

3: för att jag lärde av mitt misstag. och jag får lida för det. därför kommer jag inom kort rögna min tik samt innan nästa kull kommer den nya lysas, rögnas och ha känd mental status.

Jag anser att det är mänskligt att fela, men det viktigaste är ju att jag lärt mej något av det hela :) dock finns det inget känt fel i släkterna på dem som kollat upp hundarna

Men ärligt talat har du sumpat din chans. VARFÖR kan man inte vara seriös och påläst från början? Kan du förklara varför du inte var medveten om vad som gäller?

enda nackdelen är att folk inte kan inse att man kan ändras och bli bättre.

Nej, när man redan gör misstag och inte ens kan ha ett vettigt avelsmål får man skylla sig själv…

jag gjorde misstaget på att lita på veterinärena. jag pratade tom med regionsdjursjukhuset i skåne!! men huvudsaken är ju att hon kommer bli rögnad :)

Ja, men tänk om hon har dåliga höfter som ärvs ner till ungarna. Då har du helt enkelt avlat fram hundar som inte kan göra det du vill, att dra. Vill du stå som ansvarig för ex. antal valpar med höft och armbågsproblem!?

jag väntar faktiskt på en bok om just uppfödning :) under hela dräktigheten läste jag så mycket jag kunde komma över, men det är så annolunda i boken jämfört med i verkligheten :)

Så du läste på det mesta när tiken redan var dräktig, jisses… Och så säger du att du ska bättra dig, folk har ju redan en dålig bild av dig som uppfödare.

sen är detta min första kull så jag har lärt mej otroligt mycket. jag har tom börjat plugga genetik så det blir ännu bättre. ev har jag reda hittat en hane, men eftersom jag är mer kräsen nu (antingen renrasig sibbe eller ah/sibbe) så vill jag att allt stämmer :)

Det är väl en självklarhet att uppfödare kan genetik!?

#85 Ja hujedamej, vet en sådan blandras-valp som gått till fel hem… inte ett dåligt hem, men risken är stor att de inte vet vad de har tagit sig an. Det typiska "vill ha border collie för de är ju så smarta" också fick de inte tag på en renras (med all rätt)… hane dessutom. Hoppas ju att det ska gå bra men jag vet själv hur stor risken är.

---

Utöver det måste jag nämna något om det här med arv, gener, sjukdomar osv. I renrasaveln har kan kartlagt alla renrasiga släktingar, om någon drabbas kan man få kontakt med övriga. För det är inte alltid det är möjligt i blandrasaveln, det finns inget register och inget sm tvingar någon att tala om vart de gjort av en valp de köpt.
Det svåra med gener är att vi faktiskt inte vet hur sjukdomar och egenskaper nedärvs. Att det inte finns något i rakt led uppåt säger ingenting egentligen. Och hur stor koll har man i blandrasaveln? Hur mycket vet man egentligen om vem som parat vem? Trots att den gemensamma nämnaren ligger flera led bort kan de krocka. Om man har en tik som har en släkting med "sämre gen" och en hane som är fri vad man vet kan valparna fortfarande bli drabbade för att hanen råkade ha ett halvsyskon med "sämre gen" som man inte visste om just för att det är omöjligt att ta reda på det. Därtill kan fel blandning bli en katastrof. Och det behöver inte vara så avancerat som vallhund och skarp hund, det räcker med att det krävs två "gener" i valpen och den får en av mamma och den andra av pappa också har vi en valp med "valfri jobbig egenskap".
Dåliga förklaringar men det är just för att vi inte vet vart vissa egenskaper sitter, hur de nedärvs osv.
Vi vet inte mycket alls (än). Varför chansa? Varför inte utnyttja de resurser som finns? Jag menar, man vill väl sina valpar väl, eller? Hellre register än gissning, och det oavsett vad för individer det handlar om.

#91 Och att avla på renrasiga draghundar går inte föör att…?

#88

jag menade just att vissa tycker att blandras inte borde finnas. att de är hemska djur osv, men de är lika mycket hund som renrasiga och mer unika för ingen blir som den andra

Det låter hemskt. Det tror och hoppas jag då verkligen att inga riktiga djurvänner tycker. Men det är ju inte bara de med blandraser som får höra sådant. Jag hör/läser nästan dagligen om hur äckligt inavlade och sjuka alla renraser är, och att de inte borde avlas vidare på. Jag vet ju att det inte är sant så jag försöker att inte bry mig, även om man såklart blir ledsen när folk spyr ur sig galla över ens hund.

Nu skriver ju du helt olika i dina inlägg. I inlägg #82 låter det som att du tycker något är helt okej, men i inlägg #91, efter att du blivit ifrågasatt om vissa saker, låter det istället som att du vet att du gjort vissa saker fel och ångrar det. Hoppas i vilket fall att du efter denna kull nu, som du säger, satsar på att lära dig mer FÖRE du genomför en parning.

#94 Precis mina tankar.

#94 Ja, men finns det ens ett bra hem till en sån hund? BC har så vitt jag vet det största behovet av mental stimulering och utmaningar, och husky/malamute är två av de hundraser som kräver mest motion… Vad är det för supermänniska som kan ge en sån blandning vad de behöver? Jag känner knappt någon som skulle kunna ge en renrasig BC eller en renrasig husky vad hunden behöver!

I den övriga diskussionen så finns det gott om mångsysslande, stabila hundar som tycker om att arbeta. Husky-blandningar borde endast tas fram för drag i mina ögon. Man kan inte lura sig själv och tro att man kan skapa en schäfer (en "mångsysslande, stabila hund som tycker om att arbeta"??) av en husky…

#97

Agility? 

Agility är mental träning OCH motion. Betyder dock inte att jag skulle orka med det. Men det är säkert möjligt att lyckas att få en sådan hund lycklig.

#98 En husky eller liknande arbetande dragras nöjer sig (normalt) knappast med agility. Är det en blandras med någon annan ras så kanske, beror ju på med vilken ras och på vilka egenskaper som slår igenom mest. Likaså nöjer sig inte en normalt fungerande BC med agility, den behöver få valla. Och om en blandning med BC behöver det eller ej beror ju även det på vilken ras den är avlad med och vilka egenskaper som slår igenom.

Finns en likadan tråd inne på Blandrashundar iFokus

#98 Jag har sett många border collies på agilitytävlingar och jag tycker att det typiska är att de är på tok för snabba och smarta för sina ägare (som helt enkelt inte hinner med). Om man inte är riktigt, riktigt ambitiös och duktig (om ens då!) så tror jag inte att en BC någonsin kan nöja sig med den stimulans agility ger. De behöver få valla.

Och motion för en husky innebär snarare hårt arbete i ett högt tempo flera timmar om dagen. Inte bara promenera, inte bara köra agility utan dra och springa.

Sen är ju blandrasavel ett rent lotteri, så kanske man har tur och får färre av de "mindre önskvärda" generna… men troligen inte. De här raserna är så extrema på sina områden, de bästa av sitt slag, att det inte kommer att försvinna på 1-2 generationer direkt.

Så ja… en fin tanke, men tyvärr så tror jag att dem som köper de där valparna kommer att få ett rent helvete med dem. Jag hoppas att jag har fel men jag kan inte tänka mig något annat.

#99 #101

Känner en som INTE vallar med sina BC. Hon tränar agility och har världens lyckligaste, underbaraste jyckar.
Hon har 4 stycken BC!! De går alltid går lös. Hon bor i en lägenhet i ett tätbebyggt område.
Hon driver ett eget företag med inriktning på hund. Håller kurser och är instruktör. Hon är även lärare på Hundens Hus och utbildar blivande instruktörer.

Så visst kan man lyckas med BC utan att valla. Men då ska man veta vad man pysslar med och se till att ge hunden andra arbetsuppgifter.

Jag hoppas precis som ni… på att hundarna i annonsen kommer till rätt ägare. Då menar jag inte en ägare som bara tycker dom är bedårande söta, utan som också förstår rasernas behov.

Jag har en Bc/Samojed som vi inte vallar med eller något annat. Vi gör som alla (dom flesta) andra med sällskapshundar, tar promenader, kör lite hopp och sånt hemma, tränar tricks, sök och massor av lek. Han mår toppen och är stabil :-) lite smartare och mer lättlärd än majoriteten bara ;)

#103 Har en kompis med exakt samma mix som du har. Den hunden Kräver Massor! Han är en sådan hund som Borde få valla, men hon har inte möjligheten att ge honom det.. Så tyvärr är den hunden en sådan som hittar på egna saker.. Han vallar dessutom på eget initiativ..
Bilar, cyklar, you name it.. Det är en hund som skulle vara lyckligare som arbetande hund.. Han har ett fint psyke, men passar inte riktigt som sällskapshund.

#98 Agility är bara mental stimulans under inlärningen, efter det är det ju något hunden kan, men givetvis bra fysisk motion ändå.

Men Kickan sysslar inte bara med agility, hon aktiverar sina hundar hela tiden, lär dem nya saker, olika former av aktivering, lägger stor vikt vi passivitetsträning/av och på-knapp. Och det viktigaste är att hon vet vad hon håller på med och kan rasen. Det är därför det fungerar för henne.

#105

Joop, det stämmer nog det du säger… att hundarna får mer än vad som syns. Gå på en agility-träning en gång i veckan och tro att hunden snällt sitter hemma i soffan och väntar på nästa veckas träning, är nog att tro att det är lite för enkelt.
Hur visste du att det var Kickan jag syftade på? Jag nämnde ju inget namn.

Jag är helt emot blandrashundar och ser ingen andledning till att avla på dom, visst det kan bli en tjuvparning som då inte var planerad men att sitta och planera att man ska para sin hund med en annan ras är inget för mig! Ser inte syftet lixom?

#106 Precis!

Duktig tjej som driver hundföretag, äger 4 BC och bor mitt i stan. Jag tror att de är sällsynta så vågade mig på en gissning. 
Fast nu var det inte en gissning eftersom du nämnt henne i tidigare trådar. Men om du inte gjort det hade jag nog gissat på henne ändå ;)

Jag är väldigt intresserad av etologi och inlärning och inspireras av Kickan så jag läser hennes blogg. Tyvärr bor jag i sveriges framsida medan hon bor i baksidan så jag har svårt att gå kurs hos henne…

#108

Jag har fördelen att bo på Sveriges baksida och har gått kurser för henne och även lärt känna henne privat. Jag kommer snart flytta till framsidan men fortsätta hålla kontakten med Kickan. Vill du träffa henne så kan jag hojta till när hon kommer till metropolen Göteborg

Oj, hamnade väldigt OT nu

#109 Jag PMar dig istället eftersom detta är för OT

#102 Jo, visst kan man lyckas. Men jag kommer aldrig sluta undra varför man skaffar sig en så pass utpräglad vallhund som BC (där valparna inte ens får reggas om inte föräldrarna gjort vp) när man inte har en tanke på att valla.

#111

För att man älskar BC och kan ge dom ett bra liv trots att dom inte är reggade? Jag har oreggad hund. Jag tror inte hon är olyckligare för det. [Psst… berätta inte för henne att hon är en oreggad hund. Då kanske hon blir ledsen] Skojar bara…
Men du förstår kanske vart jag vill komma. Kickan vet vad hon har med att göra och för hennes del handlar det mer om hunden än om reggning. Nu har hon visserligen reggade hundar och hennes avsikt är att göra vp på de hundar som hon tänkt avla på (tror dock att det bara är en av fyra som är aktuell för avel).

Vill man ha en BC för att man tycker den är underbar och man dessutom VET att man kan ge den det den behöver (även om man väljer att INTE valla), så kan det inte vara så fel att köpa sig en hund av den rasen.

Jag tror jag förstår hur du menar när du ifrågasätter vad man ska med hunden till när kraven är så extrema så det krävs vp för att regga. Men kan det vara så att kraven på vp för att regga uppkom innan man insåg att hunden kan må gott och vara tillfreds med annan sysselsättning? BC kanske kan duga till massa andra arbetsuppgifter än bara vall, men man kanske inte tänkte på det då kraven på vp kom?
Eller handlar kanske kraven på vp vid reggning om att man vill garantera får-ägare att dom garanterat får en duktig vallhund om dom köper en reggad BC? (Vilket i sig inte alls är en garanti om man som hundförare inte har ett bra samarbete med sin reggade hund).

För oss vanliga dödliga som gillar BC och vet med oss att vi kan ge hunden ett bra liv även om vi skulle välja bort vallning… så tror jag att BC kan vara en fantastisk ras (nu tillhör dock inte JAG dom som kan ge BC det den behöver… men vi kan låtsas ).

#112 Nu sa jag ingenting om oreggade hundar, jag sa att jag förstår inte att man väljer att skaffa en ras som är så pass utpräglad för uppgiften att man inte ens får godkänna hundar som inte klarar vp när man inte själv har en tankt på att valla.

En oreggad BC kan ju betyda lite allt möjligt. En hund som bara inte klarat provet men kanske kommer göra det framöver. En hund som inte klarat provet och förmodligen inte gör det framöver heller men som ändå behöver få utlopp för sina vallegenskaper. En hund som inte passar för uppgiften alls och inte ska valla. En hund vars föräldrar inte klarade provet och därmed är oreggad men själv är perfekt för och behöver få vallas med. Och så vidare. En oreggad BC är inte en BC, den betraktas som en blandras. Är det oreggade BC:s du pratar om så är ju det en helt annan sak.

#112 Att BC endast får reggas om de gjort vp handlar främst om att man vill behålla vallet i rasen. Och ja, indirekt är det ju då för att ge en garanti till dom som faktiskt vill syssla med vallning.

I princip alla andra vallhundsraser är väldigt delade idag.
Antingen finns det inga som aktivt avlas på vall, även om vallinstinkterna syns i många individer. (tex sheltie i svergie.)
Eller så avlas det i olika linjer, tex vall, annat arbete, sällskap, utställning. (Där är Aussie ett bra exempel.)

#113

Jag tror jag fattade rätt när jag uppfattade det som att du anser rasen så 'extrem' då det krävs vp för att regga.
Om vi pratar om oss vanliga vardagshundägare som har ett annat liv utanför hundkojan, så kan jag förstå att du (och jag) tycker att BC inte är den rasen som man bör välja som kelig hund för soliga vårpromenader. Utan då krävs det att man verkligen förstår rasen och dess behov.

Däremot ser jag inget fel med att ha en BC (eller annan 'extrem' ras) även om man inte använder hunden till det som den från början är avlad för. Vi säger att man med omsorg har valt ut en reggad BC från en bra uppfödare. Men att man väljer att ge hunden andra passande arbetsuppgifter än fårvallning. Jag kan inte se något fel med det, så länge som man är medveten om hundens behov och verkligen tillgodoser det på andra sätt om man nu väljer bort vallning.

I mina ögon är det lika fel att jag äger min blandras som i sitt sätt visat sig vara korsad med något vall. För jag hade inte en tanke på att börja valla. Nu har jag haft oturen att få hem en med stark jaktinstinkt och med vall. Om jag ska hålla henne nöjd så måste jag helt enkelt välja att börja valla eller att på tusen andra sätt ge henne arbetsuppgifter så hon mår bra.

För mig känns det mer ansvarsfullt att medvetet välja BC och se till att ge den det som den behöver även om man skulle välja bort att valla, än att jag tog mig an en omplacerings-blandras som jag inte hade all bakgrund om. Och att jag idag 5 år senare inser att hon har vall-behov men att jag ändå inte ger henne det.
Vad ska jag göra? Avliva henne för att jag inte tänker valla med henne? Hänga mig själv för att jag är en usel hundägare som vägrar valla? (vad brutal och arg jag låter i skriftform… men jag är inte arg, jag försöker bara förklara).
Självklart behåller jag hunden och gör det näst bästa… jag förser henne med annat så hon mår bra.
Men jag är ändå mer oansvarig och sämre förberedd än den ägare som medvetet valt reggad BC och inte vallar utan ger den annat.

Om man ser vidare på mina hundar så borde jag inte ha en Jack Russel för det är en jaktras och jag har aldrig tänkt jaga.

Oavsett ras så bör man vara påläst och välja med omsorg utifrån det man vet med sig att man har att erbjuda rasen.

Väljer man att göra som mig (köpa grisen i säcken) så får man vara beredd på att anpassa sitt hundliv allt eftersom man upptäcker att den blandras man tog hem visar nya sidor som man inte kännt till då man inte vet vad för några raser den är blandad med.

På samma sätt får man ta sitt ansvar om man köpt en BC/Samojed eller en BC/Husky. VET man vad man ger sig in i, så är det inga större problem.

Jag kan inte förstå hur man kan välja en skällig Dansk-svensk gårdshund när man bor i lägenhet. Förstår inte heller hur man i ett fler-personshushåll kan välja en Chihuahua som har egenskapen att bara ty sig till EN person. Hur kan man välja en underbar Pitbull om man inte har tänkt kampa med den? Grejen är nog den att man väljer den ras som passar en själv, oavsett vad den från början varit avlad till.

Oavsett vem som väljer vilken ras, så stör det inte mig så länge man sköter sin hund och ser till att den mår bra.

Shit, vilket tråkigt inlägg jag gör…. inte en enda smiley någonstans

#115 Men det jag fortfarande inte förstår är varför man promt ska välja en sådan hund om man inte vill låta hunden göra det den är menad för? Varför duger det inte med en ras som är avlad för exempelvis bruks om det är bruks man är intresserad av att ägna sig åt? Det finns som sagt sägert många BC:s som nöjer sig med annan aktivering än vall, men varför chansa från början och kanske senare sitta med en hund man inte kan ge vad den behöver och behöva omplacera? Jag tycker inte att man väljer den ras som passar en själv om man inte tar hänsyn till vad hunden har för egenskaper. Det får mig att många gånger undra om man verkligen väljer efter vad som faktiskt passar en själv.

Nu känner jag att det börjar bli väldigt OT i denna tråd! Finns en tråd om just det här ämnet här, så vi som vill diskutera detta vidare kanske ska flytta över till den.

Oj, vad långt utanför ämnet vi har hamnat. Nu pratar vi rensariga BC på en blandrastråd

#117

Då hjälper jag till, för jag kan inte låta bli!

#115 Läs på om berikning, så förstår du att vissa beteenden är så viktiga för en hund, att de måste få utföra dem, för att må bra. Klipper lite ur min berikningsartikel: Berikning är när en djurart får utlopp för sina medfödda beteenden. Vissa beteenden är högmotiverade, dvs. ett beteende som är så viktigt att djuret mår dåligt av att inte få utföra det. Sådana beteenden som ej fått utlopp dyker gärna upp i andra situationer, där de skapar problem för oss människor. Exempel på detta kan vara när våra hundar gräver i rabatter, tuggar på stenar, olovlig jakt o.d. Går det riktigt långt kan det tom utvecklas till stereotypa beteenden, som vankande, skuggjakt, flanksugning o.d.

En BC som inte vallar kan spontanvalla folk, krusningar på en vattenpöl ed. Även om den inte visar sådana beteenden, och kanske får jobba massor med annat, så är det inte samma sak.
En ren jakthund kanske kan ha ett hyfsat liv som sällskapshund som aktiveras med annat, men den är framavlad för att jaga. En husky kanske kan överleva på massor av långa promenader och agility, men att springa framför en släde med andra hundar är vad den är framavlad till.

Om man älskar en hundras för dess utseende, kan man välja en annan ändå. Älskar man hundrasen för allt annat oxå, så anpassar man sitt liv efter det. Vill man promt ha husky, då skaffar man 2-3 i alla fall, och en kickbike om man inte har snötillgång. Vill man ha en BC, ja, då vallar man. Även om man har agility, lydnad eller vad det nu är man måste ha en BC för att tävla framgångsrikt i, så får man se till att valla då och då, för att ge hunden den berikning den behöver.

Vallningen är en del av jaktberikningen, och den går att få på annat än att valla får/kor/ankor. Har man ingen möjlighet alls till detta, satsa då i alla fall på treibball, eller byt ras.

Säger jag, som har bestämda uppfattningar i frågan. Jag lever som jag lär oxå, givetvis kör vi drag med huskyna, skulle aldrig falla mig in att ha en ensam hund igen (särskilt inte en husky). Vår golden apporteringstränar vi inte seriöst med, men vi leker apporteringsövningar med dummysar och annat med, som berikning. Övriga jaktbehov fyller vi med blodspår.