Jag föddes idag. En av tio. Min far var mycket berömd. Jag har många halvsyskon. Min mor är mycket berömd. Sedan hon blev berömd har hon bara haft valpar. Inga fler kärleksfulla klappar, inga fler roliga promenader….bara valpar. Hon är alltid så trist när hon bor här.

Jag förlät hemmet idag. Jag ville inte åka så jag gömde mig bakom min mamma och mina tre små syskon som var kvar. Jag gillade dig inte! Men en dag sa de att jag skulle bli berömd. Jag undrar, är berömd samma sak som lek och glädje? Så du plockade upp mig och bar bort mig fastän du var bekymrad för att jag gömde mig för dig. Jag tror inte du gillar mig!

Mitt nya hem är långt borta. Jag är skrämd och rädd. Mitt hjärta säger "var modig". Mina förfäder, kom de till goda hem som mitt? Jag är hungrig för att jag inte äter så mycket, det är inte bra för mina ben. Jag kan inte bita o nafsa när barnen är elaka mot mig. Jag springer och leker och tänker att jag är i en stor grön trädgård med fjärilar, kaniner och grodor.

Jag kan inte förstå varför de slår mig. Jag är stilla, men mannen slår och ropar till mig. Damen ger mig inte sådan mat som jag hade hos min mamma. Hon bara kastar torrt foder på backen, men det är borta innan jag kommer till det. Ibland luktar maten illa men jag äter den i alla fall.

Idag fick jag tio valpar. De är så underbara och varma. Är jag berömd nu? Jag önskar jag kunde leka med de men de är så små. Jag är så ung och lekfull, att det är hårt att ligga här i ett hål under huset och ta hand om mina valpar. De gråter nu! Jag är så hungrig.

Jag kliar och är så bekymrad för min päls. Jag önskar att någon vill ge oss lite mat. Jag är så törstig.

Nu har jag åtta. Två blev kalla i natt och jag kunde inte få de varma igen. De är döda. Vi är alla väldigt svaga nu. Om jag tog ut de i trädgården så kunde vi hitta lite mat.

Idag tog de bort oss. Det var för svårt att ge oss foder, så någon kom och tog oss därifrån. Någon grep mina valpar, de pep och grät. Vi blev stoppade i en bil med en bur i. Är mina valpar berömda nu? Jag hoppas det för jag saknar de så mycket. De är borta.

Vårat ställe luktade urin, fara och sjukdom. Varför är jag här? Jag var vacker som mina förfäder. Nu är jag hungrig, smutsig, har smärtor och är oönskad. Kanske är det värsta över nu. Någon kom, jag tänkte att jag skulle vara snäll.

Idag kom det någon. De satte ett rep runt min hals och ledde mig in i ett rum som var väldigt rent med skinande rent bord. De lade mig på bordet. En annan gav mig en kram. Det kändes såååå underbart!! Så blev jag trött och lutade mig mot den sista som hade brytt sig.

Jag är berömd nu! Idag brydde sig någon!

(originalet är hämtat från en amerikansk veterinärtidning, tyvärr vet jag inte vem författaren är)