Hur aktiveras hon? är hon aktiv draghund?

Nej hon drar inte, inget som vi kommer börja göra heller.

Men hon aktiveras på annat sätt istället, med promenader där hon får bära klövjeväska, träning i bland annat vardagslydnad både inne och ute. Aktiveringsbollar, hitta godis och så tränar vi andra lättare saker, som att sitta vackert till exempel mm.

En husky är dels väldigt signalkänslig, så främmande människor (eller kända) får inte ha ett hotfullt kroppsspråk, det kan ex räcka med att strirra eller ha tyngdpunkten framåt, om det är en känmslig hund.

Sen är de extremt flockbundna, dvs de behöver egentligen sällskap av en annan hund, tom helst en polarhund. De gillar inte heller att lämnas av sin människa.

Börja med att kika lite på berikning, och försök ge henne allt hon behöver där. Satsa massor på samarbete och den sociala biten. Är hon ensamhund, se till att skaffa hundvänner, gärna andra huskyn, som hon får träffa dagligen. Jobba med balans, gärna blodspår som berikning så att hon får en huvudroll och bygga självförtroende.

Om hon inte är avlad på utställning och har ickedragande föräldrar, så kanske det ändå behövs mer motion. Vi har långdistansavlade huskyn. De behöver trötta ut sig 3-4 dagar i veckan, där vanliga promenader inte räcker till. Klövja är bra, men försök gärna dra med henne ändå. Om inte släde, så skaffa en nomesele och cykla (vintertid spark eller skidor) med henne någon dag i veckan, så att hon får springa och ni "springer" med henne. Drag ger berikning för rörelse, jakt och samarbete. Våra hundar drar gärna ensamma, hellre med flera och allra helst ska alla 12 hundar och bde jag och maken med. För är alla med och springer tillsammans är det roligast.

Hjälper inte detta, försök hitta en riktigt duktig problemhundsutredare som inte bara botar symptomen utan ser till bakomliggande orsaker, gärna en som har erfarenhet av polarhundar.

Hur var hundens föräldrar? Var någon av dem rädda och ängsliga?

# 3 - Tack för tipsen!

Den sociala biten är det nog inga problem med - vi har en till hund (och två katter), och de fungerar riktigt bra ihop. Några fler hundkompisar vill jag inte att hon ska få just nu, eftersom jag vill träna bort att hon måste hälsa på alla hon ser.

Samarbets-biten ska jag definitivt jobba mer på, sambon är ute och springer tillsammans med henne ibland och jag hade tänkt börja cykla med henne så fort all snö och is försvinner.

Blodspår var också ett jättebra tips, jag ska lära mig mer om det.

Men du du skrev en sak som jag aldrig tänkt på, men som faktiskt kan vara det största problemet här - "bygga självförtroende".

Självklart har hon alltid fått beröm och vi har sällan tränat så att det inte funnits förutsättningar för henne att göra bra ifrån sig. Jag har aldrig funderat så mycket över Nikitas självförtroende, hon är så stolt och fin i vanliga fall.

Men jag ska jobba mycket mer med det framöver och se om det kan vara därför hon blir som hon blir, ett dåligt självförtroende brukar ju leda till ganska mycket negativt. Har du några bra tips på det?

Och vad gäller drag, vår hundtränare sa att det var onödigt att
"väcka" det behovet om vi inte var säkra på att vi tänker göra det resten av livet. Han rekommenderade att cykla med henne istället.

#4 - Jag minns faktiskt inte hur det var med dem, Nikita var min första hund någonsin och jag hade inte så stor koll i början på allt jag skulle kolla upp. Men jag ska faktiskt ta och ringa till uppfödaren och fråga.

#5 Att väcka något behov är rent skitsnack..det är lika löjligt som att säg att inte kampa med din amstaff för då väcker du blodtörsten i den.

Jag drar med min hund och det är av en anledning, hon behöver mer än bara promenader + att jag ser hellre att hon tar ut sin energi på det än på någon annan hund.

Tycker precis som Vattnadal att du ska dra med henne då det är drag hon är född till.

#5 Behovet att dra finns redan hos en husky, det är inget man väcker. I draget får de röra sig, bränna den där energin de har, samtidigt som de får utlopp av att springa tillsammans. Jag tror att ni får en lugnare tryggare hund om ni börjar dra med henne.

Blodspår är en sak som verkligten bygger självförtroende. Gå en sån kurs till våren. Håll bara isär blodspår som berikning, som du ska gå, och vilstpårkurser.

Annars är balansövningar och problemlösning bra på att bygga självförtroende.

#6 - Det kanske det är, jag vet inte. Hur jag gör med draget får jag se, just nu., för tillfället, är det inte ett alternativ iallafall.

# 7 - Ja det är mycket möjligt att du har rätt i det, jag ska fundera på det till våren. Just nu ska jag ta itu med uppbyggnaden av självförtroendet och se hur det går.

Har dessutom kollat upp det här med blodspår och det verkar inte lätt att börja med det själv, så jag ska göra som du säger och gå en kurs.

Kan tipsa om hundutbildningsgruppens blodiga pingst, i Alvesta!

#10 - Visste inte ens att det fanns något sånt! Det skulle vara hur roligt som helst, men just nu läser jag på distans och studentlivets ekonomi är ju inte särskilt häftigt, så det lär inte hända just nu. Men definitivt ett mål att spara ihop till. Tack för så bra info och råd.

De håller kursen i slutet av maj varje år, så du kanske hinner skrapa ihop pengarna. Under 1000 kr tror jag det kostar, då får man gå flera spår och lära sig allt från grunderna till hur man lägger avancerade spår, och gör det så att hunden tycker att det är jakt på riktigt.

Ja de 1000 kronorna är ju inte så farliga, det var

mest maten och boendet jag tänkte på. Det skulle verkligen vara riktigt kul att gå en sån kurs. Funderar även på om man skulle börja med agility, har läst lite och det verkar också vara en riktigt bra grej. Dock kan Nikita inte gå lös än, men det borde väl gå att träna i koppel?

Boendet är inte alls dyrt…om de fortfarande anväder sig av samma. 150:-/natt. Mat äter man ju ändå och micro finns det om man vill värma. Helt klart absolut superkul att gå!

#13, vad jag vet så finns det en kurs som heter agilitylydnad som man kan gå innan man börjar nybörjarkurs-agility.

agilitylydnadskursen bygger mkt på att förbereda hunden inför agilitykursen som t.ex. att lära hunden vara lös bland andra lösa hundar på ett ganska koncentrerat område och ändå få hunden att lyssna till dig :)

lycka till :D

Varför inte göra det enkelt för sig? Om sambon ändå är ute och springer med henne så behövs det ju bara att hon får dragsele på och något att dra. Så kan sambon springa framme med henne och ni behöver inte oroa er för att hon försvinner någonstans eller blir svår att styra.

Att få göra det hunden är gjord för är det som tar bäst. Något man bör vara medveten om när man skaffar hund. Mina är apportörer och behöver få använda sin nos och söka av stora områden och bära, annars blir de "jobbigare" (bryr sig mer om hundmöten, har svårare att slappna av, går upp i för höga varv…) och det trots att jag tränar både lydnad, freestyle och agility med dem och de får springa av sig flertalet gånger i veckan med och utan hundkompisar.

#16 håller med dig :) gör man valet att välja en hundras som är vääldigt specifierad gällade instinkt så får man nog prioritera att hunden behöver göra det!

Varför vill du inte dra? eller det är kanske bara att du inte är så intresserad av det?

Som det redan är sagt, så tror jag också att hunden behöver mer fysisk/ mental utmaning. Och om man hittar på aktiveringsövningar som är så lika som möjligt med det naturliga "jobbet" hunden är avlad för, desto bättre. Du "försöker" vara lugn säger du.., du måste bara veta att du är en lugn och självsäker ledare om det ska "bita" på din hund när ni är ute.  Du måste ta över ansvaret för allt som händer under era promenader ute, så hunden känner att inte det är den som ska ha kolla på allt, då kan hunden börja slappna av ute.

Vad exakt gör du när du märker förändring i hundens beteende när ni är ute? Du säger att hunden "flippar ut", vad gör du för att försöka bryta och förändra det beteendet när ni är ute?

#14 - Ja men det var ju inte alls dyrt, iallafall inte alls så dyrt som jag trodde att det skulle vara. Jag ska maila eller ringa och kolla upp exakt vad det kostar.

#13 - Bra tips om agilitylydnad, det låter som en bra idé =)

# 16 & 17 -

Har du något bra tips på vad hon ev. hade kunnat dra, om man nu skulle börja lätt? Gärna tips på något som inte är för stort, då vi inte har särskilt mycket plats i varken förråd eller lägenhet.

När det kommer till valet av hund, så var jag bara dum och ytlig när jag skaffade henne. Jag ville ha en fin hund att promenera med, typ. jag hade ingen aning alls om vad som krävdes. Men det tog inte lång tid innan jag förstod hur mycket jobb det låg bakom och jag försöker fortfarande lära mig så mycket jag kan för att göra allting så bra som möjligt för både mig och
henne.

När det gäller draget så var jag inte intresserad av det innan, jag försökte istället aktivera henne på annat sätt och själv lära mig hantera henne.

Mitt intresse för att dra med henne har vuxit fram nu på senare tid. Men jag har inte lagt ner så mycket mer tanke på det för tillfället, eftersom jag fått höra att det går bra att ha en husky och aktivera dem på annat håll ändå.

Vad försöker du göra för att "tala om" för hunden att den ska lugna ner sig när den flippar ut och reagerar med rädsla, panik och andra obalanserade beteenden när ni är ute?

#20 - det beror på. ibland låtsas jag som ingenting för att visa henne att om inte jag bryr mig så behöver hon inte heller göra det. ibland stannar jag till, tar in henne (utan att tvångshålla fast henne) och klappar henne över bröstet samtidigt som jag pratar lugnt eller bara är tyst, tills hon har lugnat ner sig. det är olika, beror på situationen.

#19 Ja, vill man kunna springa fram med hunden utan att behöva bry sig om nedförsbackar och hur det hunden drar på rör sig så skulle jag rekommendera skackel (fast stum träram du vet) med antingen hundpulka bakpå, eller att ni bygger ihop något och fäster i den. På vintern funkar ju en liten pulka (som sitter fast i träet så den inte kan glida fritt) där ni lägger i vikt (fyll t.ex. vattenflaskor, det tar ingen plats alls!). När snön är borta kan man ha något litet på hjul eller bygga en fyrkant med hjul som man kan lägga vattenflaskor osv. i.

Eller ha något i lina efter hunden, går ju att fästa nästan vadsom i lina och ha i pulka såhär på vintern. Eller kedjor, tyngre sådana. Men då gäller det ju att man har koll bakåt och kan bromsa upp så hunden inte får det på sig, och springer man fram med hunden kan det bli knepigt.

Ang. huvudproblemet - har du testat att låta henne skvallra på ljud? Kan funka bättre om hon vet vad hon ska göra när hon hör något. Att bara gå ut och sätta sig och låta henne ta in omgivningen kan också ge resultat. Sätt dig på en bänk och låt henne somna,kort sagt. Hjälp henne med sånt du vet får henne lugn. Blir ju lätt så att man låter bli att ta ut hunden längre stunder och den stissar upp sig, vilket gör att  hunden blir mer ovan till den miljön också har man en ond cirkel.

Du, det där var faktiskt jättebra råd. Man hade annars kunnat bygga till en "liten låda", fast lite mer avlång då såklart, som hon kan dra med diverse flaskor fyllda med vatten samt till exempel fikagrejer eller vad som. Det behöver ju inte alls bli så klumpigt som jag alltid tänkt att det är, nu känner jag mig nästan lite dum :)

Gällande skakel så hittade jag det här http://www.sennendraget.se/
Man hade ju kunnat bygga ihop ett själv, men jag förstår inte riktigt hur du menar när du säger "stum träram"?

Och det här med dålig cirkel stämmer bra, jag har undvikit att ta henne med mig bland folk för att jag tyckt att det vart ett helvete, ärligt talat. Dock inte alltid för i perioder har det verkligen gått bra.

Men jag har insett att problemet ligger nog faktiskt hos mig, jag tappar motivationen för lätt och känner mig uppgiven och dålig när det går sämre än tänkt. Och sen tar jag för givet att "hon kan ju det där nu" och blir sämre med motivationen för henne. Sen surar jag och undrar vad hon håller på med, varför har hon blivit så här och så börjar den onda cirkeln. Jag tror dessutom att jag alltid tränat för länge så att vi båda tappat tålamodet till slut.

Tänk så mycket självinsikt man kan komma fram till när man pratar eller skriver av sig på ett forum…

Jag bestämde mig idag för att försöka träna bort det här problemet korta stunder om dagen.

Vi började lite lätt med skvallrandet idag, men det är så oerhört mycket som hon reagerar på så man vet inte riktigt vad man ska ge henne "godis" för. Men jag gjorde så här idag att jag gick ner med henne till torget (mycket liv och rörelse, människor och spårvagnar).

På vägen dit krävde jag ingenting alls av henne förutom att hon inte skulle dra i kopplet. Hon fick stanna och lukta vart hon ville och jag varken stressade eller manade på henne. Så fort hon tittade på mig eller lyssnade när jag lockade så fick hon pyttesmå korvbitar.

Och när vi äntligen kom ner satte vi oss och tog det lugnt, hon var stissig men jag pratade lugnt och tryckte in lite korv i munnen på henne när hon till exempel blev rädd för spårvagnen eller tyckte det var för mycket liv runt omkring. Jag ville visa henne att vi ska kunna slappna av överallt, inte bara framför tvn.

Vet inte om det var min ändring av attityd som gjorde skillnaden för den här gången, men riktigt, riktigt bra gick det så jag kommer fortsätta jobba mer med henne på det här sättet.

"klappar henne över bröstet samtidigt som jag pratar lugnt eller bara är tyst, tills hon har lugnat ner sig. det är olika, beror på situationen."

Tänk bara på att du ska inte klappa henne innan hon är lugn.., så att belöningen är; "nu är du lugn-det är bra", så att du inte klappar henne innan du har lugnat henne genom att stanna och be henne att sitta, annars, om hon inte hunnit lugna sig, och du klappar då, så stimulerar du henne medan hon är osäker,rädd, vilket bara gör saken värre!

Trösta inte för mycket alltså, om hunden inte är i rätt simmesstämning, korrigera genom att bryta beteendet och ge positiv förstärkning först när du känner att "fixeringen" är bruten.

# 24 - alltså jag daddar inte med min hund, och jag ömkar henne inte. men jag visar för henne att jag finns där, att det är behagligt att vara nära mig och att jag är ett stöd. Beröm däremot, får hon när hon är lugn och i det tillståndet jag vill att hon ka vara i. Men tack ändå för svar.

#23 Menar att den är fast och inte rör sig helt enkelt, stum som i "icke flexibel" :)

Låter ju jättebra! Ja, det kan vara riktigt svårt att veta vilka ljud man ska börja med. "Det hunden vänder sig åt" brukar jag tänka. När ni sen kommit en bit kommer hon ju själv välja vilka ljud som hon vill skvallra på och andra kommer med säkerhet dö ut då hon inte bryr sig om dem längre.

Låter också jättebra att du inte kräver för mycket av henne. Om hon upplever omvärlden som påfrestande och att hon måste ha koll på den kan för många krav från oss göra att hon helt enkelt inte känner att hon kan ta sig den tiden. Att hon ens tar sig tid att släppa allt som gör henne stressad för att titta på dig är mer än tillräckligt i ett första steg!
Så har jag jobbat med min unghund som kommit in i en försenad fas där allt ute är skiiiitspännande och blir stressad av att hinna med allt under samma promenad och har därför tappat leken ute. Han får gå och dofta i sin takt, jag säger inte ett ljud. Tar han kontakt får han massa gottgott. Nu har jag lagt på hans namn som han också får godis eller lek för. Ett tydligt tecken på att de förstått grejen är när de vänder sig om och slickar sig runt munnen ;) Mina andra hundar har fått göra samma grej och inkallningen och uppmärksamheten och "matte-värdet" har Alltid kommit strax efter att de spontant vänt sig om under promenaden eller vänt sig när jag ropat och slickat sig runt munnen.

Så fortsätt såhär och låt henne dra lite också, så ska problemet snart vara löst! :)

Tänker också passa på att nämna att det faktiskt kan vara jättebra att klappa på hunden för att lugna den när den är stressad. Varför? Det frigörs en massa lugnande i kroppen vid beröring, precis som för oss när vi får t.ex. massage, och det är inget hunden eller vi kan styra över eller försöka kontrollera. Precis som att en massa glädjeämnen kommer när man äter. Ja, det finns vettigare och mer vetenskapliga ord på detta men jag hittar de inte i minnet i nuläget…

Jag har utnyttjat båda faktorerna, när labben blev tokstressad i jaktträning satte jag mig med honom varenda gång vi tränade och bara kelade, och det oavsett vad han gjorde. Resultat? Han förknippar numera den situationen med att vara lugn och efter 5 års tokskällande av stressen har jag en hund som sover sig igenom träningarna när han inte ska jobba. Har också utnyttjat mat i två situationer - en hund som var aggressiv mot andra hundar fick gottgott så fort hon såg en hund och älskar idag andra hundar. Min egen var rädd för barn, fick gottgott så fort han såg ett barn och idag kan han gå fram själv med svansen viftandes.

#23 Menar att den är fast och inte rör sig helt enkelt, stum som i "icke flexibel" :)

Låter ju jättebra! Ja, det kan vara riktigt svårt att veta vilka ljud man ska börja med. "Det hunden vänder sig åt" brukar jag tänka. När ni sen kommit en bit kommer hon ju själv välja vilka ljud som hon vill skvallra på och andra kommer med säkerhet dö ut då hon inte bryr sig om dem längre.

Låter också jättebra att du inte kräver för mycket av henne. Om hon upplever omvärlden som påfrestande och att hon måste ha koll på den kan för många krav från oss göra att hon helt enkelt inte känner att hon kan ta sig den tiden. Att hon ens tar sig tid att släppa allt som gör henne stressad för att titta på dig är mer än tillräckligt i ett första steg!
Så har jag jobbat med min unghund som kommit in i en försenad fas där allt ute är skiiiitspännande och blir stressad av att hinna med allt under samma promenad och har därför tappat leken ute. Han får gå och dofta i sin takt, jag säger inte ett ljud. Tar han kontakt får han massa gottgott. Nu har jag lagt på hans namn som han också får godis eller lek för. Ett tydligt tecken på att de förstått grejen är när de vänder sig om och slickar sig runt munnen ;) Mina andra hundar har fått göra samma grej och inkallningen och uppmärksamheten och "matte-värdet" har Alltid kommit strax efter att de spontant vänt sig om under promenaden eller vänt sig när jag ropat och slickat sig runt munnen.

Så fortsätt såhär och låt henne dra lite också, så ska problemet snart vara löst! :)

Tänker också passa på att nämna att det faktiskt kan vara jättebra att klappa på hunden för att lugna den när den är stressad. Varför? Det frigörs en massa lugnande i kroppen vid beröring, precis som för oss när vi får t.ex. massage, och det är inget hunden eller vi kan styra över eller försöka kontrollera. Precis som att en massa glädjeämnen kommer när man äter. Ja, det finns vettigare och mer vetenskapliga ord på detta men jag hittar de inte i minnet i nuläget…

Jag har utnyttjat båda faktorerna, när labben blev tokstressad i jaktträning satte jag mig med honom varenda gång vi tränade och bara kelade, och det oavsett vad han gjorde. Resultat? Han förknippar numera den situationen med att vara lugn och efter 5 års tokskällande av stressen har jag en hund som sover sig igenom träningarna när han inte ska jobba. Har också utnyttjat mat i två situationer - en hund som var aggressiv mot andra hundar fick gottgott så fort hon såg en hund och älskar idag andra hundar. Min egen var rädd för barn, fick gottgott så fort han såg ett barn och idag kan han gå fram själv med svansen viftandes.

För lite tips om hur man kan börja med drag. Atrikeln ligger här någonstans oxå, men jag orkar inte leta.

#27 - Förändringen under de här dagarna har vart helt otrolig. Det är märkligt så mycket man kan uppnå med lite tålamod och massa godis =) Hon kan bli lite studsig men mestadels går det riktigt bra.

Jag har till och med lyckats träna "fot" utan koppel, visserligen "bara" här utanför, men ändå!

Sambon tycker också det är en jätteskillnad, fast igårkväll blev hon rädd när det satt några ungdomar och pratade. Det tyckte hon var jobbigt. Men jag antar att detta kommer gå över när vi tränar, och idag ska jag sätta pappa i arbete, ska be honom kika på hur man bygger ihop
något som hon kan dra. =)

Tack för alla råd och tips =)

#28 - Tack för länken!

#27 - Förändringen under de här dagarna har vart helt otrolig. Det är märkligt så mycket man kan uppnå med lite tålamod och massa godis =) Hon kan bli lite studsig men mestadels går det riktigt bra.

Jag har till och med lyckats träna "fot" utan koppel, visserligen "bara" här utanför, men ändå!

Sambon tycker också det är en jätteskillnad, fast igårkväll blev hon rädd när det satt några ungdomar och pratade. Det tyckte hon var jobbigt. Men jag antar att detta kommer gå över när vi tränar, och idag ska jag sätta pappa i arbete, ska be honom kika på hur man bygger ihop
något som hon kan dra. =)

Tack för alla råd och tips =)

#28 - Tack för länken!