Jag tror varken att det stämmer att hundar blir sura och därför klänger sig fast. Jag tror inte heller på att hundar inte vågar säga till om det behövs. Däremot tror jag att man visst ska lägga sig i och tala om var gränserna finns i ens hem. Här bestämmer JAG hur rangordningen ser ut, ingen annan. Den nya hunden får finna sig i att vara lägre i rang än den som varit här längst, likaså får dotterns valp finna sig i att den är yngst. Fungerar ypperligt. Jag tänker på det när jag ger ben, mat, tar på halsband och koppel osv. Jag tar alltid i den ordningen. Mina tre hundar och dotterns valp. Mina tre har givetvis ordningen: 4-åriga tiken som varit här längst, sen 2-årige hanen, sen 2-åriga tiken som kom hit sist. När dottern är här med sin valp får han finna sig i att vara sist på stegen.

Jag försökte bara förklara beteendet när hon blir "sur" så man förstår ungefär hur hon såg ut. Jag låter alltid den äldre hunden göra saker efter mig före valpen, ex gå in/ut, äta osv.

Jag vill ju inte göra det värre om jag lägger mig i

Jag tror inte alls att man gör saker värre om man lägger sig i. Jag menar, vem bestämmer hemma hos er? hundarna eller du? En del tycker att man ska låta hundarna göra upp, men det ser jag ingen anledning till. JAG bestämmer, inte DE. Har alltid fungerat här i alla fall :)

Jag tror det är väldigt viktigt att du hjälper din äldre hund att få vara ifred för valpen.Kan du inte låta dom vara isär ett tag på dagen.Många  äldre hundar upplever valpar som alldeles för energiska för att det ska vara trevligt.

Man kan inte lägga sig i hundarnas rangorning och bestämma vilken rang varje hund ska ha. Visst ska Du som ägare bestämma hemma, men i hundflocken är de de själva som avgör vem som är högst i rang.

Då Din äldre/minsta tik har diskbråck så måste Du gå in och hjälpa henne genom att sätta gränser för valpen. Även om idealet är att hon klarar av det själv. Här kan Du tex hjälpa till genom att berömma när din äldre säger ifrån så att hon blir stöttad och förstår att det är ok från Din sida. Försök ha de åtskillda de stunder då valpen är som piggast utan låt de umgås när valpen är trött och inte har så mkt energi på att göra "jäkelskap"

På dagarna är valpen hos min pappas arbete och den äldre hunden hemma så hon slipper henne ganska mycket. Jag brukar tvinga den äldre hunden att lägga sig i soffan för där kommer inte valpen upp.

Men hur ska jag lägga mig i då?

Ex. Valpen ligger på den äldre hunden och tuggar på hennes öron, den äldre hunden morrar och gnäller men valpen skiter i det. Vad skulle du gjort?

#5 Här var det i alla fall så att när den nya tiken kom, skrämde hon nästan slag på de andra pga sin kaxighet. Jag hade fått besked om att hon var väldigt dominant och ranghög i sin förra flock. (på hundhemmet i spanien)

HOn försökte styra ner de andra från sängen, klämma sig före de andra upp i knät på mig, se till att ingen av de andra kom upp i soffan. Detta åtgärdade jag genom att köra ner henne, både från soffan och sängen. HOn fick inte komma upp helt enkelt. Hon fick inte sitta i mitt knä heller, utan fick en plats bredvid mig. Nu, två veckor senare är det inga som helst bekymmer. Hon bossar inte över de andra, de leker ute och tar det lugnt och vilar bredvid varandra inne. Hon är en riktig sweetheart :)

#6 Välj kanske en bättre plats än soffan för Din äldre. För där gör det kanske ont att hoppa upp och ner för henne och kanske därför hon inte själv väljer att ligga där.

Jag skulle välja ut en mysig plats/bädd någonstans i huset där den äldre tycker om att vistas och gärna ligger, kanske i köket eller vardagsrummet där familjen ofta är. Om tiken nu föredrar sällskap. Sen skulle denna bädd vara förbjuden plats för valpen. Detta är något Ni måste lära valpen..så slipper tiken, då hon uppenbarligen inte riktigt vågar, säga ifrån. Här gäller det att vara konsekvent. Valpen får inte ligga i bädden oavsett om tiken är hemma eller inte. Även om tiken ligger där eller inte så är det inte ok att valpen ligger där.

På så sätt har tiken en plats där hon vet att hon får vara helt i fred och när hon tycker valpen är för jobbig så kan hon gå dit och lägga sen en stund tills valpen lugnat ner sig.

Vad gäller att Din valp ligger över tiken och biter i öronen, så hjälp tiken och lyft bort Din valp. Lugnt och bestämt.

Se gärna till att Din valp får träffa andra hundar som kan lära den att bli bättre på hundspråk. Både stora och små hundar, men trevliga sådana! Inga som trycker till Din valp utan som på ett vänligt men bestämt sätt visar att man måste respektera en morrning osv.

# Att en hund är dominant och ranghög i en flock betyder inte att den är det i en annan flock. Att vara dominant kan man dessutom bara vara i en viss situation, det är inte ett sätt av vara.

Jag tycker det låter som att din nya tik var väldigt osäker istället för kaxig. Nu är detta omöjligt för mig att veta då jag inte träffat Dina hundar. Men det Du beskriver låter för mig som en hund som inte vet vad som gäller i sin nya miljö och sina nya flockmedlemmar. Att hon nu är bättre och trevligare är troligen för att hon känner sig hemma och vet familjens regler. Sen också för att Du visat henne vad som gäller. Men oavsett hur flocken uppför sig i närheten av Dig så kan man inte ändra deras inbördes rangordning.

Men så kul att allt fungerar bra med Din nya hund…alltid skönt när en flock fungerar och mår bra.

Nej det är sant #39 jag har nog uttryckt mig fel ang rangordning, skulle inte använt det ordet. Jag menar nog mer att man måste lära hundarna hur de ska bete sig mot varandra.

#10 Ja…ibland får man gå in och tala om hur man ska bete sig…men idealet är att hundarna lär sig respektera och lyssna på varann. De pratar ju ett bättre hundspråk än vad vi någonsin kommer göra. Men samtidigt så måste man ju också inse att det inte alla gånger blir så lätt att få ihop en ny flock. Vi tar ju fakiskt olika individer och "kräver" att de ska fungera ihop och ibland gör det ju faktiskt inte det. Så visst kan man gå in och styra upp lite i en hundfamilj hemma, men det får inte gå ut över att någon ska känna sig otrygg.

Vet tex att en del människor hjälper den äldsta hunden i familjen att "bibehålla" sin roll som ranghögst över tex en yngre fast den äldre faktiskt varken kan eller vill ha den rollen längre. Så istället blir det tjafs och bråk. När man som ägare lika gärna kan inse att den yngre har tagit över och den äldre kan lugnt pensionera sig och allt blir frid och fröjd.