skvallerträning?

hund = kul/goda saker händer.

 Jag föröker avleda honom genom att ha klibbig falukorv i ficka och jag får en sekunds uppmärksamhet innan han slukar falukorvsbiten och mina fingrar.

Jag sätter mig ner med honom och försöker att få honom att koncentrera sig på mig.

Jag blir själv stressad och det känner han naturligtvis. Men hur 17 går jag vidare?

En glad och gosig labbekille har blivit jobbig!

Ang att du undrar varför hon inte gjort nåt åt problemet, hur vet du att hon inte jobbar på problemet?
Det är ganska svårt att jobba med å tar tid å ibland blir det inte 100% problem fritt, så tycker du dömer henne lite väl fort.

Ang din träning, tex träna han att gå fot och kolla på dig när ni passerar dem, eller ge honom en uppgift, inte bara ge honom godisen direkt?
Sedan finns det inte så mycket att göra, låt han inte träffa dessa hundar om dem inte verkar gilla honom, och låt honom bara träffa "snälla" hundar.

Vad gör du när du blir stressad?

kortar in kopplet? pratar intensivt med hunden? står böjd över hunden?

många signaler sänder vi också ut som blir till signaler för hundmöte.

Det är nästan omöjligt att börja träning på kortare avstånd och när man inte är beredd, för då blir man stressad och tänker på annat än hundträning.

#3 Jag vet att hon inte jobbar med sitt hundproblem, utan hon ser det mest som en rolig grej. Aha, han gillar inte svarta hundar, än se'n då? Jag dömer henne absulut inte, men jag har hennes egna ord att gå på och jag vet att hon har gjort fel från början som har accepterat sin hunds beteende.

Men nu gällde det hur jag går vidare med min Amos. Det är helt omöjligt att vi inte träffar på varandra, vi bor i samma hus och som jag skrev i mitt inlägg så har Amos inga problem med  våra barns hundar. Så han är inte hjälpt av att det finns snälla hundar.

Problemet just nu är att han har fått för sig att alla okända hundar är knepiga hundar, hundar att inte lita på. Han har ju fått uppleva att så är fallet. Så jag kan förstå hans beteende, men min fråga är fortfarande; Hur går jag vidare med det här?

#4 När jag blir stressad så försöker jag att låtsas som att det regnar och bara gå vidare. Men naturligtvis känner Amos på sig att något är fel och kämpar emot.

Jag har prövat med att få honom att sitta ner och ta tag i hans ansikte. Allt för att få honom att koncentrera sig på mig. Rätt eller fel?

Åtsikterna går isär och jag vill endast ha svar av er som kan hjälpa mig/oss.

#5 om hon nu inte ser det som ett problem så är det väl inge problem? bara hon kan hålla sin hund så den inte skadar någon annan hund så stör det väl ingen?

Som sagt låt han hälsa på bara snälla hundar. Tex kanske duhar en kompis som har en hund han inte träffat för. Eller åka till brukhundklubben?

#6 Jo, visst är det ett problem när hennes hund blir "vansinnig" när han ser Amos. Hon kan inte hålla sin hund när vi träffas utan hon får gå omvägar.

Hennes problem har blivit mina, eller rättare sagt Amos. För hennes hund har fått Amos att svara med samma mynt och det känns inte alls bra.

Vi har snälla hundar i familjen, som jag skrev så har min ena dotter två Schäferhanar och en JR tik och min andra dotter har en Rottis/Am.Staff och visst går det vilt till ibland, men ingen ilska.

#7 har en labbe-korsning på min gata som gör utfall, jag håller min hund nära mig och bara går förbi och ignorer den hunden.
Jag bryr mig inte om andras hundar uppför sig dåligt bara mina uppför sig bra.

Träna Amos att strunta i andra hundar, han kan titta men får inte dra och skälla?

#5

Kan inte ni två stämma träff och träna på erat problem? för det är ju just ett gemensamt problem, även om hon inte vill träna kanske hon kan ställa upp som retning.

Och i många fall kan det kännas mycket bättre att kunna reda ut vad som funkar under kontrollerade former när alla parter är med på det och utan "hafsiga, plötsliga möten"