När jag var på kurs fick jag lära mig att ha ögonkontakt med hunden hela tiden när den håller i bocken. För då tittar den upp och har då svårare att tappa/släppa den.

brukar du klicker?

Sting var extremt jobbig vid apporten också. Hon tyckte den var jätteäcklig verkligen. Men jag gav mig inte. Utan lekte med den, kastade, sprang och hämtade och sådär. Hon tyckte inte att hon kunde sitta med den, utan ställde sig alltid upp. Det gör hon fortfarande ibland. Men mycket bättre. Så jag körde på att minska kraven och låta henne vänja sig vid den och bara strunta i att hon skulle sitta. Det var viktigt att hon tog den. Hon har massa tugg. Men det kan man lära av sen. Jag tyckte det var viktigare att hon accepterade den  och tog den först. Sen får man jobba på andra grejor.

Pippi är lite samma med. Konstigt… :S Men henne har jag inte tränat så mycket med just nu. Men blir nog liknande träning som Sting. Fast Pippi vill helst inte gripa om den typ. Hon sitter kvar men tar försiktigt försiktigt. Haha!

#1
Jag tittar INTE hunden i ögonen, för de allra flesta hundar är det något som trycker ner hunden, att få hunden att känna sig obekväm. Min tuggar mer om jag står och stirrar henne i ögonen.

#4 Ögonkontakt kanske var fel ord men att hunden ska vara uppmärksam på ägaren

#5
Att vara uppmärksam och att stirra hunden i ögonen är långt ifrån samma sak.

Håller med dig madde men samtidigt så är ju ögonkontakten något man tränar väldigt ofta med hunden i början. För inte kollade du ner i backen istället för i hundens ansikte när du tränade kontaktövningar i början;) Däremot håller jag fullkomligt med dig om att man exempelvis trycker ned hunden om man stirrar på den i ögonen vid exempelvis fot gående.

Nu åter till tråden! Fler tips:)?

#7
För det första har jag aldrig tränat kontaktövningar med min hund. För det andra tittar jag många ggr på min hund i fotgåendet, om man har en kontaktvek hund så trycker man ner eller bak hunden ja, men min hund triggas av den kontakten.

Om din hund redan tycker att apportbocken är piss så blir det knappast bättre av att du står och stirrar honom i ögonen, det tror jag att de flesta kan instämma på.

Jag hade shejpat in gripandet i apportbocken, lägg apporten på marken och använd dig av klickern, så fort han gör närmanden med apportbocken klickar du, tillslut kommer han kunna stå där med apportbocken i käften ett bra tag innan han får klicket. Inget klick och godis om han inte HÅLLER fast i apporten.

#8 Det sista Du skriver är oftast en mkt bra metod i att träna in apportering, men den fungerar inte på alla. Min schäfertik körde jag detta på länge innan jag gav upp och insåg att metoden inte kommer att fungera. Just nu fungerar apporteringen ganska bra, hon springer ut, greppar och springer in till mig. Men vi har inte tränat en ingång med apporten ännu. Men jag hoppas det blir klart till våren.

Jag har tränat som så att jag endast tränat apportering när hunden varit som mest taggad på att få igång en aktivering. Tex om hon fått en vilodag, haft en riktigt tråkig dag och sen åker vi till klubben. Då studsar hon fram och jag kan lättare få igång henne på föremål. Då har jag bollat runt med apportbocken och dragit den i backen samtidigt som jag med andra armen hållt bort hunden så hon får motstånd. Hon har inte fått gripa bocken alls under denna träning. Sen har jag efter en stund…tagit en paus…in med hunden i bilen eller bind upp. Efter en stund har jag tagit ut henne och så kastar jag iväg apportbocken och hon springer efter och tar den, då springer jag snett iväg från henne och tjoar lite och tjimar och hon kommer upp jämsides med mig…tillsammans springer vi en liten sväng. under tiden vi springer jämsides och hon har apporten i munnen klickar jag henne innan hon hinner släppa bocken och hon får en belöning. Sen gör vi om det en gång till…innan vi bryter.

Detta har fungerat jättebra på min hund som inte är föremålsintresserad….så länge det inte handlar om spårpinnar.  

Min andra tik som inte heller var direkt föremåls intresserad, bortsett från tennisbollar, så fungerade shejpingen bäst. Hon lärde sig på några dagar hela apporteringmomentet.

Så man får helt enkelt sätta sig ner med papper och penna och fundera på hur just ens egna hund tänker och fungerar. HUR får man igång hundens aktivetetsnivå? Hur ska jag själv uppträda för att bibehålla denna förhöjda aktivitetsnivå? Hur ska jag belöna hunden? När ska jag belöna hunden? Hur många gånger ska jag repetera varje övning? Hur ofta ska jag träna apportetring, några gånger varje dag eller något pass i veckan? Hur ska jag avsluta träningspasset för att min hund ska komma ihåg att denna träning var rolig nästa gång Du tar fram den där apportbocken?

Att titta hunden i ögonen kan vara väldigt känsligt för en del hundar, då de kan bli osäkra och av den anledningen inte våga/vilja ta apporten. Som några redan nämnt. Så det är inget tips jag skulle ge.

Maddepadd, trist att du ska ha en sådan attetyd när du skriver. Tävlar du lydnad ska du inte se på hunden vid fotgående. sedan behöver du inte klanka ned på andras förslag, tycker det är dålig stil genom ditt sätt att skriva på.

tack för tipsen ni andra:)

#11
Vad är det för attityd jag har?
Nähäää… Ska jag inte titta på hunden, enligt vem? Jag har tittat på min hund på tävling och ja, har inte fått kommentar om det av någon domare! Kom tillbaka när du gått domarutbildningen, då får du klanka på mina 9,5 poäng i linförigheten

#12 Att titta ner på sin hund kan av domare ses som DK och/eller även som "att uppmuntra" hunden under momentet och det ger, ska ge, poängavdrag.

Detta kommer Du om inte annat märka om Du kommer upp i lydnads 2:an. I lydnads 1an så ses såna här saker mellan fingrarna. Eller så kan det vara den 0,5 poängen som de dragit på Dig. Så det är lite dumt, enligt mig, att lägga in detta i fotgåendet om man tänkt tävla och få bra poäng i högre klasser.

#13
Inte enligt de domare jag pratat med, inte heller enligt det protokollet min kompis fick med sin hund. Hon tittade på sin hund genom hela FF i 3an och fick kommentaren av domaren "Trevlig kontakt mellan hund och förare!". Handlar väl om vem som dömer ;)

Ska väl tilläggas att jag tävlar 2an och tagit ettan på 191 poäng som högst av 3 raka 1or ;)

#14. Ok, då Du skrev att Du fått 9,5 p i linförigheten så tog jag för givet att Du tävlade 1an då det bara är i den klassen linförighet finns. Vad är ditt högsta poäng i fria följet då i tvåan?

#15
Har bara startat 2an en gång utan att egentligen vara klara med någonting. FF den gången var katastrof, hon släppte, gled ut i sidled så 7,5 utan några kommentarer om var jag har mina ögon!

#16 Ok. Men det är ju inte säkert att de kommenterar din blick. När jag är skrivare på tävlingar så säger domarna väldigt mkt, men de ber en aldrig att skriva det i protokollet. Man lär sig otroligt mkt av att vara skrivare. Så har  man möjlighet att göra det på tävlingar så ska man ta chansen, för man får mkt tips själv inför vad man kan tänka på.

Lycka till vidare i 2an

#17
Det som dras av ska väl ändå stå i protokollen?
Känner en hel del domare/TL samt pratar ofta med domarna efter tävlingen, har aldrig fått kommentar kring kontakt med hunden och inte heller då jag frågat om det :)

Tackar.

#18 Jo, man önskar att allt som dras ska stå, men det gör det sällan och särskilt inte i de högre klasserna.

Vilket sidospår ni hamnat på ;) Jag tänker anta att det är skillnad på ögonkontakt och ögonkontakt - att hunden har stenkoll på förarens ansikte och föraren fokus framåt/hund/framåt och att föraren går puckelryggad och stirrar bakåt på hunden utan att kasta minsta blick framåt är ju stor skillnad.

För just apporteringen kan det vara bra att be om ögonkontakt - eller det som är den egentliga meningen med ögonkontakten, att hunden ska lyfta upp huvudet för att minska risken för släpp(även om det mycket väl går ändå..).

Mitt råd är att göra det värt att hålla i "den där saken", och göra hela momentet till en kul grej för att få upp hans motivation. Små steg och belöna med något han vekrligen finner belönande. Först intresset, helst för något annat först då jag iaf inte vill förstöra rätt objekt om träningen går fel, som ska vara stort. Inte bara att han tittar, han ska vilja och kräva att ha den där saken för att få den belöning han vill ha. Gå sen vidare till gripande och bärandet.
Kan väl också slänga in ett råd om att inte träna med "loss" varenda gång, det viktiga är att han håller. Att loss kommer ska vara lika oväntat som att ligg skulle komma, men ändå ha ett högt värde så det är värt att göra.

Själv testade jag på något helt udda med min skit, det fungerade för oss men jag har inte testat det på annan hund än så väntar nog med att tipsa om det. Det jag skrev ovan kan fungera lika väl, allt beroende på hund och ägare.

Bäst metod är ju den som föraren tror på och den som hunden belönas av. Fundera på vad din hund belönas av och hur du ska träna din hund för att den ska förstå vad du vill av den.