Åh, det är så svårt att svara på sånt här när man inte kan se det, men jag ska försöka!

Till att börja med, hur gör ni/har ni gjort när han skäller? Går ni ut direkt då? Jag tycker att det låter som att han lärt sig att när han skäller så går ni ut = det händer något kul. Därför kanske han egentligen inte behöver gå ut och just kissa utan att kissandet blir för att han kan men han är egentligen ute efter något kul att göra. För du säger ju att han kan hålla sig länge, så det är nog inte där problemet ligger. Ignorera hans skällande i fortsättningen, gå inte ut bara för att han skäller(innebär också att ni måste bli duktigare på att läsa av hans signaler) om ni precis kommit innanför dörren eller varit ute den närmaste timman och vet att han är klar = kissat i normala hanmängden 10-20 gånger och bajsat en gång.

Jag skulle föreslå att han får lite mer utmaningar, då borde hans skällande minska(då han skäller för att få göra något). Långa promenader kanske tröttar ut kroppen lite men huvudet behöver oftast få jobba mer än kroppen för att hunden ska hålla sig lugn. Inte mer som i längd, hårdare kanske är bättre uttryckt. Med svåra utmaningar kan en vuxen hund vara trött på 5 min medan det hade tagit 5 timmar att få samma trötthet av en promenad!

Kanske att även väggätandet slutar med mer hjärngympa? Jag har inte haft det problemet och har inte koll på vad det kan bero på, men min gissning är att han är uttråkad, och tänderna kanske kliar? Har han ben eller annat att tugga på?

Du säger att han inte förstår erat Nej, har ni lärt honom betydelsen ordentligt? Det brukar vara där problemet ligger oftast, man tror att ett argt nej ska räcka men i själva verket behöver man lära hunden att ordet nej betyder "sluta med det du gör och titta på mig så gör vi något annat". Ett vanligt sätt är att lägga en godis på golvet och när hunden försöker ta den säga nej och samtidigt lägga handen över godiset. När hunden tar kontakt så säger du varsågod/tar bort handen. Alternativt slänger en godis ifrån dig.

Att han inte respekterar en äldre hunds tillsägningar är vanligt i den åldern(trotsåldern), man måste ju testa gränserna! Jag kan med ganska stor säkerhet säga att när en äldre hund verkligen visar honom att de inte är okej med något så kommer han förstå och antingen "back eller utmana". I valpåldern brukar äldre hundar vara mer okej med att valpen är jobbig än om en äldre hund gör samma sak, men det finns någon magisk gräns vid könsmognaden(som din valp snart bör vara i)

Det sista jag vill säga är att i mitt hem gäller lugn inomhus. Alltid, alltid, alltid. Vi leker inte inne, stressar inte, springer inte. Vi kan träna inomhus, men då är det lugnt och utan massa häftiga rörelser. För oss funkar det jättebra, hundarna förstår att inne är vi lugna, och när de ligger på sina bäddar får de vara ifred vilket också är jätteviktigt. Där få de sova ostört utan att folk är framme och ska klappa. Det är något jag verkligen kan rekommendera, på så sätt sänker hunden sin aktivitetsnivå när den kommer in.

Tack, allt du skriver låter så logiskt. Jag har tänkt samma tanke… Att när han skäller så får han gå ut, får uppmärksamhet och det händer nått.. Där har vi testat lite olika metoder, eftersom vi tänkt att han skäller för att få uppmärksamhet.. Oftast då vi ignorerar honom kan han stå o skälla ett tag, sen går han bort till väggen och börjar bita (då han vet att han får uppmärksamhet, Eller så har han gått in i vardagsrummet och kissat, även om det var 30 minuter sedan vi var ute, Sen går han direkt till vattenskålen och dricker… (han kissar oftast i vardagsrummet, men vi brukar stänga till där på dagarna, men så fort vi öppnar så går han gå in o kan kissa en skvätt). Funderar på att köpa en bädd dit, så kanske han slutar, eftersom han aldrig kissar i hallen eller köket där han har en bädd.

Med hjärngympa så har vi fått låna en massa spel som han tycker är väldigt roliga, spåra älskar han, söka efter godis hemma, träna och "godisträd" är en favorit, men jag vet inte riktigt vad man kan hitta på mer, så kom gärna med tips. Han har alltid ben liggandes i sin säng.. Det känns dock som att väggbitandet kommer när han är övertrött, eller vill ha våran uppmärksamhet? :S

Jag brukar oftast först säga ett vanligt "Nej" till honom, sen med argare ton. Lyssnar han inte då brukar jag gå fram och dra han i nackskinnet och flytta han från platsen. Förut skrek han till när jag gjorde det, det gör han inte längre. Ibland när jag närmar mig honom, springer han ifrån mig så jag inte ska få tag på honom, istället för att, som jag har sett andra hundar göra; visa underkastelse.

Vi brukar inte gå fram till honom så ofta då han ligger i sin bädd eftersom vi känner en sådan "äntligen" känsla. Där ligger han bara när han tuggar på sina ben, annars sover han på golvet. Men visst händer det att vi går fram ibland, då han ligger o snusar och pussar på honom men bara för en kort stund.

Hm, ja det låter ju helt klart som att han kommit på att om han biter i väggen eller kissar i vardagsrummet så får han den uppmärksamheten han vill ha. Speciellt delen med att han inte kissar där han har bädden då hundar ogärna kissar där de sover…

Jag tror fortfarande på att ignorera hans skällande och påhitt, han ska inte tjäna något på att göra något han inte får. Biter han i väggen och du säger åt honom så får han uppmärksamhet då du pratar med honom, går du mot honom och han springer iväg har han fått igång en jaktlek, "kom och ta mig!". Något att testa är att ställa sig mellan honom och väggen när han börjar bita. Försöker han bita så ta ett steg närmare honom och vakta din vägg med bara kroppen - "det här är mitt byte och du får inte gå nära", ingen ögonkontakt eller några kommandon då det ger honom uppmärksamhet. Bara tyst mota honom från väggen. Målet är att han tillslut ska släppa väggen och gå och lägga sig, "ge upp".

Det finns två versioner av nej egentligen, ett argt förbannat och högljutt nej där man som ägare visar sig större, starkare och vill att hunden ska underkasta sig, och ett lugnt och sansat nej där man säger, "sluta med det du gör och kontakta mig så gör vi något kul". Den första metoden skapar, enligt mig, mest osäkerhet, medan den andra, om den är rätt inlärd, skapar ett starkare band då "min ledare har något kul pågång, jag släpper detta och går till dit!"

Vilket du vill använda dig av är självklart upp till dig, men ska du fortsätta med den första så får du bli mer förbannad och ond om den ska ge någon effekt då det uppenbarligen inte tar på honom. Jag föreslår att du lär in det positiva nej-ordet istället. Med det kan du säga nej när han biter på väggen och ge honom en lek hos dig, en leksak, gott godis, något som är bättre än att bita i väggen. Bra mycket bättre för mattes humör och ork!

Det verkar som att han får mycket nosarbete, men kanske har han lite för lätt för det och behöver inte tänka så mycket för att genomföra det? Perfekt egentligen, en hund med bra nos! Men, det blir lite som det jag nämnde med den vuxna hunden och motion/hjärngympa. I ditt fall kanske han får en timme nosövningar, men det är så lätt för honom att det motsvarar en kvarts promenad. Inte tillräckligt alltså. Förslag: Lär in lite trix, lyfta nån tass, sitt, ligg, stå, gå runt, nicka, gå på stockar, hoppa upp på bänkar… sånt som man måste tänka lite för och använda kroppen, inte bara nosen!

okej! Det positiva nejet låter som en mycket bättre och passande grej för mig! Vill ju inte att hunden ska behöva bli rädd för mig, för att sluta med det han gör.. Eller förlora tillit till mig…

Tack för tipsen! Känns mycket bättre nu faktiskt..

(haha, och nu så började han bita på väggen och jag gick och ställde mig för väggen, utan ett ljud och han tittade lite fundersamt och gick sen och lekte med sin bädd. :)

Testade nu det där "nejtricket" också, men han försöker aldrig ta godisen, för han väntar alltid tills man sagt varsegod.. hahha

Men nu vet jag iaf hur jag ska gå till väga!

Kan bara tipsa om "hundlekar - stimulerande träning för smarta hundar" av Mary Ray och Justine Harding och "Skjut inte hunden" av Karen Pryor - den handlar om positiv förstärkning och jag tycker att den är toppen.

Turid Rugaas har skrivit en bra bok om lugnande signaler. Den är också jättebra.

Lycka till!