Har tikar nu, hade hund tidigare.

Jag har tikar. Började med en tik då jag fick ta hem en fd avelshund från en kennel (hon var min favorit där), men tja, jag har egentligen alltid fallit mer för tikar än för hanar.

Har bara haft hannar och nästa välp kommer också att vara en hanne. Om jag däremot av någon anledning skulle ta över en vuxen hund, vilket inte är så troligt, så tror jag inte könet skulle spela så stor roll.

Det är nog en personlig preferens, det där. Jag gillar killar. 😉

Har haft 2 killar. Nu har jag 1 kille och 2 tjejer. Ville prova tik efter alla år med hanar. Var sort har sin charm. Kvittar vilket för mej.

Obs min uppfattning:

Tik: En tik kräver i regel mindre aktivering, mjukare och följsammare som ung, men en risk att hon blir "en surtik" som äldre tik.  Löpen kan vara enkla eller svårare. Humöret är ojämnare pga löpen. Min tik är surare och irriterad mot andra hundar efter löpet. Som ung var hon inte det.

Hane: Jämnare i humöret. Om det är en glad hane så är han nästan alltid glad.  Är han hanhundilsken är han nästan alltid det. Om han älskar tikar så älskar han alla tikar och är glad och viftar på svansen även åt surtikar.

Om man har småbarn som kryper omkring på golvet kanske en hane är bättre eftersom han är jämnare i humöret.

Det finns de som bara kan tänka sig att ha det ena eller det andra könet. Hane/tik kan skilja sig åt i olika raser. Hör vad din uppfödare säger och vad rasklubben säger.

Jag är en solklar tikmänniska. Jag tycker hanar är lite för opersonliga och så blir jag irriterad på att de ska kissa på allt, sig själva OCH andra hundar 😛

För min del är valet mellan hund och tik rent praktiskt.  Mitt mänskliga umgänge har tikar, alltså har även jag tik. Det underlättar när man ska resa, betydligt lättare att lämna en tik hos en tikägare än att komma dragandes med en hund.

Hade hund tidigare, bekvämt på det sättet att man slapp löpperioderna, och slapp vara orolig för "tjuvparningar"  Hände det då, var det ju tikägarens problem inte mitt.

Har hane nu. Har ingen aning om jag är tik eller hanmänniska, men lutar nog mest av hanhållet iom tiker löper.. 😅

#5 håller inte med dig om att "tikar kräver mindre aktivering" är mer rasbundet samt på individnivå….

Har en hane och en tik. Nästa blir nog en tik också. Vet inte varför men de faller mig mer i smaken bara. Min hane (innan kastrering) var dessutom extremt fixerad vid fläckar, gick inte att träna där en rik tränat, även om tiken inte löpt. Skulle kastrera när jag köpte tik plus att han verkligen inte ska gå i avel pga hälsa och då släppte det faktiskt. Inget jag förväntade mig men det var ett plus.

Första hunden var en tik. Det var på något sätt det jag gillade, "alla andra" omkring mig hade det så det kändes enklast. Jag ville dessutom inte ha en hund av den rasen (collie) som skulle bli större än en normal tikstorlek.

Sen skulle jag köpa sheltie och tänkte "tik", per automatik. Det var det vi gillade liksom.  Söta och snälla, typ. Men alla tikvalpar i kullen jag ville köpa ifrån var tingade. Uppfödaren rekommenderade mig att sova på saken om jag inte skulle välja hane ändå, hon tyckte själv att de var mer lekfulla genom hela livet, och jämna i humöret. Jag gjorde det, och nu när det var dags för nästa sheltie så var siktet helt inställt på hanhund. Numera är jag glad att slippa löp, och att kvällskissa går på några minuter i stället för som med min första hund då det kunde ta både 20 och 30 minuter. 😃

Kan ändå säga att det skulle bero på ras vilket kön jag väljer, t e x storlek och rasbundna tendenser (tänker på exempelvis hanhundsaggressivitet).

Jag är en tikmänniska med hanhund. Jag har alltid haft tikar omkring mig och har alltid älskat dem. Jag håller med om att några av dem kunde bli sura mot andra hundar, men det är inget som är viktigt för mig, jag bryr mig bara om inställningen mot människor. Nu har jag en hane, och jag kunde inte älska honom mer. Det är skönt att slippa löp men allt kissande gör mig galen XD. Han kissar på allt han ser, ibland tillochmed människor och det är något jag inte saknar i tikar. Däremot är han glad som en lärka hela tiden och är den bästa kompisen jag kunnat önska mig, så det var ändå en jäkla ur att den enda tiken i kullen blev tingad