Pudlar ar ganska enkla med palsvard om man klipper ner dom.. men jag tycker golden passar ocksa men det faller ganska mycket.

Labbe? Pincher? För svåra kanske? Korthårig collie? Corgi? Västgöta spets? Japansk spets?

#3 Jag skulle raskt plocka bort labbe, collie, kh collie och pincher. De är arbetande hundar allihop, och TS söker en sällskapshund :) 

#0 Jag tycker att en sheltie skulle nog trivas väldigt bra hos er! Jag hade inte rekommenderat en herde, det är också en brukshund. :)

Golden retriever eller Pudel hade kanske passat er?

Någon bichon ras kanske :)

#1 Tack, Pudel känns inte som vår ras men den är med på listan! :)

#2 Tack för förslagen! 

#3 Okej, tack för rådet :).  Synd att sheltie känns lite liten. 

#4 Golden retriever gillar vi, tack. :) 

#5 Lite väl små, men tack ändå.

Hur tänker ni kring jaktlust, hur lättmotiverade ska hunden vara till träning osv?

Hur ska ni aktivera hunden, mer än bara promenader? T.ex. 2-3 långpromenader (antar att långpromenad är 1+ timme i längd?) per dag är nog lagom rent fysiskt för en Golden retriever men den måste ju få använda hjärnan också, så att säga 🙂 Så hur mycket och vad för sorts mental aktivering hade ni tänkt göra?

Shih tzu! Rasen gillar att gå, men gillar även soffhäng. Superlätt ras att ha i stan och runt andra hundar & barn. Och klipper man ned dem så fäller dem ingenting alls. Superhärlig ras.

Cavalier king charles spaniel kanske?
Jag vet dock inte hur hälsostatusen ser ut för denna ras.

Eller Eurasier!

#7 och #8 Vi vill gärna kunna ha den lös utan problem, så för hög jaktlust är kanske inte att föredra. Som mental träning skulle det väl vara lydnad och kanske klickerträning några gånger i veckan/ varje dag om det krävs. 

Ja, långpromenader skulle vara 1h+. :) 

#9 Tack för förslaget! Lite liten för min smak

#10 och #11 Eurasier har jag tänkt lite på. Tack!

Schapendoes. 
Fäller inte, väldigt lätt att ha lös utan koppel, pälsvården är förvånansvärt enkel, otroligt glada och lättsamma hundar. Lagom storlek, och passar utmärkt som aktiv sällskapshund. De funkar jättebra med andra husdjur. 

De kan vakt-skälla lite ibland, och vill helst inte vara ensamma hemma utan familjen hela dagarna.

"om det krävs."

Tänk på att ni inte ska behöva anpassa er efter rasens behov. Rasen ska passa era behov först och främst. Så skriv vad du vill göra med hunden och skaffa en hund som inte vill 30 gånger mer än det. Om ni förstår vad jag menar haha.. Lite luddigt kanske. 

Det ni vill ha är en sällskapshund. En vit herde är en bruksras och alltså mycket mer än vad ni verkar vilja ha i en hund. Kolla rasgrupp 9 på SKK.

 
Varför är sheltie för liten? Varför ska hunden vara stor?

#13 Tack så mycket! Vi har kollat lite på den rasen och den verkar trevlig. :) Hamnar på listan.

#14 Det är mest att vi är så "strikta" så vissa punkter, tex det här med att den inte ska fälla för mycket och då tänkte jag att man kanske får anpassa på någon annan punkt för att det ska finnas valmöjligheter kvar, haha.  Men jag förstår helt vad du menar! :) Så..varje dag, men en hund som inte blir galen om man av någon anledning missar en dag. 

Små hundar tilltalar mig inte så mycket bara. Är dagmatte åt en liten hund och det känns inte som en hund jag själv skulle vilja ha. Vill gärna ha mer "trofast kompis" än knähund (även om sheltie nu inte är så liten).

#2    Korthårig collie är en bruksras = mer än de vill ha. Plus att de fäller som jag vet inte vad… Päls överallt - året runt.

Som #14 säger så är det en dum idé att planera att man ska anpassa sig efter rasen. Det blir sällan så i verkligheten. Hur krävande rasen är (fysiskt OCH mentalt) är i min åsikt viktigare än hur mycket hunden fäller, eftersom hundens välmående beror mycket på ifall ni ger hunden det den behöver (och förtjänar).

T.ex. med Golden retriever så är det generellt väldigt trevliga hundar, så om ni inte låter den jobba så pass mycket som den skulle önska så kommer den kanske inte börja bitas/ha sönder saker/andra problembeteenden men det innebär inte att den kommer må bra och vara lycklig. Istället kan den bli "deprimerad", om man ska använda sig av människouttryck. Så det är viktigt att tänka på det också. 🙂

Jag tycker ni ska hålla er till rasgrupp 9. De är rena sällskapshundar och har inte ursprung som arbetande hundar (som i Goldens fall, jakthund). Om ni måste ha en stor hund skulle jag rekommendera Eurasier, men jag tycker ni ska ge mindre hundar en chans. Bara för att de är små behöver de inte vara tråkiga/ömtåla/skälliga/jobbiga/etc 😉

Knähundar är också trofasta kompisar 😉😃
Bara för att hunden är liten i storleken så betyder det inte att hunden bara vill sitta i knät om dagarna. Även de små raserna kräver sitt!

TS, förstår att du inte menar att alla småhundar bara vill sitta i knät utan vill bara förtydliga lite.

#17 Hm, jo mindre hundar kan ju vara mysiga de också såklart! Men det är inte så mycket att brottas och busa med på samma sätt. 😉 Men det kanske är jag som träffat "fel" raser bara. 

#18 Visst är de små hundarna krävande de med. Det är väl en smaksak, men jag vill väldigt gärna ha stor hund och inte en liten. 😃

Vi funderar på att skaffa en omplaceringshund istället för en valp. Är det en bra idé för oss med inte så stor hundvana (förutom dagmatte, släktens hundar), eller kan det bli krångligare än en valp?

Jag ville ha en liten hund, typ beagle. Sen så åkte vi till en rottis uppfödare och kolla valpar och vi tingade en hane direkt haha. Jag tyckte inte stora hundar var läskiga, men var lite försiktig och rottis var kanske inte mitt förstahandsval. Nu så kommer jag aldrig kunna ha en mindre hund haha, har blivit såld! 

Så jag tycker du ska försöka träffa just den rasen och se hur dom är innan du bestämmer dig för storlek osv, för när man väl står där med en underbar hund med fantastiska egenskaper så upplevde jag att mina "krav/önskemål" inte spelade lika stor roll som innan!

#20 Det kan bli krångligare men det kan också bli helt perfekt!

Det ni ska tänka på är att en vuxen hund har mer erfarenheter. Den har varit med om mer saker och beroende på om upplevelserna har varit positiva eller negativa så kan den vuxna hunden dragit på sig större eller mindre problem. Den vuxna hunden kan ha fått dåligt med träning kring att vara lös, gå i koppel, utfallsproblematik, hantering osv. Den kan ha problem med seperationsångest och därför problem med att vara hemma själv, den kan också ha dragit på sig negativa erfarenheter kring människor och hundar.

Det finns heller inga garantier för att valpen ni köper inte kan komma att utveckla något av dessa problemen.

Men överlag är det lättare att forma en valp. Det är i regel lättare att förebygga ett problem/beteende än att få bort det/träna om beteendet. Och ni kommer kanske också få lättare att förstå eran hund, ni vet vad den har varit med om, ni vet om något/någon har skrämt den eller om ni har felat i träningen. En omplacering kan ha en del i bagaget som ni aldrig vet eller riktigt kan förstå.

Alla omplaceringar har däremot inte problem och visst kan ni hitta en hund som är mer färdig och kanske smidigare då ni slipper "valpträningen". Funderar själv på en vuxen hund som nästa hund, mycket för att jag vill veta lite mer vad jag får. Men detta kräver naturligtvis att jag är noga med vad jag vill ha och tar reda på så mycket jag kan om hunden i fråga.

Men jag tror absolut en vuxen hund kan vara ett bra alternativ för er!