Sent svar men corgis har starka ryggar så de klarar trappor så det spelar ingen roll att deras ben är korta. 

Om man inte låter de gå upp för trappor tills dom är vuxna har jag hört att det kan bli problem med det. Så det är bara att träna upp från när de är små och då går det som med en annan vanlig hund. 😉

Åh, så bra! Tack så mycket! :)

Presis som hon sa innan att dom har stark rygg, det stämmer för min kompis har en sån å han går jätte fint i trapporna hemma hos hon.

Enstämmer med ovanstående, men borde fortfarande hålla extra öga på då det finns risk för dom att ramla i stora trappor 😎

#3 Jo, fast bara för att hunden går fint i trappan så betyder det ju inte att den mår bra av det, därför jag ville fråga :)

#4 Jag vet inte riktigt hur "vanligt" hundfolk har det men hemma hos mig har vi fyra unghundar som ofta tumlar nerför trappan när de vägrar vänta på sin tur ;)

Tror inte du behöver oroa dig. De är anpassade för att klara mycket med sina långa ryggar. De är som en vanlig rygg, bara att de har korta ben.

Men det säger jag bara ifrån det jag har läst och hört (är väldigt insatt i corgis🤪) .

Fast det är ju inte som vilken normal hundkropp som helst. Ryggen kanske är normallång, men benen är korta (vilket gör ryggen "lång") och därför kommer ryggen att utsättas för en större påfrestning när hunden till exempel hoppar ur bilen, än om benen varit normallånga.

När man har en sådan lång rygg måste bakbenen vara i absolut toppskick för att orka hålla upp den långa ryggen. Min mammas corgi hade råkat ut för en muskelskada i ett bakben (vilket vi inte hade märkt av) vilket ställde till stora problem för honom med sin långa rygg. Eftersom bakbenen inte var i tiptop-skick så orkade han inte hålla upp ryggen och ville gärna sätta sig ner när han kunde, istället för att stå upp. Med så korta ben + en rörelseinskränkning så kan man ju förstå att han hade problem att ta sig framåt effektivt. Han hade väldigt ont i musklerna i nacke och rygg till följd av skadan i bakbenet. 

En corgi anpassar sig till sin "defekt" och rör kroppen annorlunda mot en normalbyggd hund. Man kan ju själv tänka sig hur man hade fått kompensera i sitt rörelsemönster om man hade haft typ en tredjedel av sin benlängd kvar, och det är klart att det kan ställa till problem.