Min okastrerade är helt obrydd. Har hittills aldrig märkt något alls om att han ens märkt det hos en tik. 

Jag har koppeltvång ändå, eftersom att han är ung, och man aldrig vet vad han ha fått för sig den dagen. Om han är tydligt obrydd så kan vi släppa koppeltvånget, men jag vill ha bevis först.

#1 OK, men vad gör du i hemmet då? Håller du bara extra koll på honom?

Vi har en okastrerad hane och tik. När tiken löper så stänger vi in henne i ett annat rum och vi är med hanen hela tiden. När hundarna är ute och tiken är i höglöpet går det lite sämre. De går i en varsin hundgård men då brukar han skälla tills han blir jätte hes. Förut brukade vi låna ut honom när hon löpte men inte nu längre. (Han som lånade har skaffat egen hund) Vid höglöpet får tiken aldrig vara inne utan är i hundgården hela dygnen. Självklart har vi koppeltvång på honom ute för annars rymmer han iväg. Han blir ganska tokig. Jag tycker att ska man ha en hane som man inte ska ha valpar på så är det bra att kastrera. Iallafall om man ska ha en tik också.

#3 Jag kommer inte kastrera hunden om det inte är av en speciell orsak, detta är vad jag har valt och kommer inte diskutera det i denna tråd 😎

Men tack för svaret 😃

Att ha intakt hane ihop med löptik där dom är lösa under lek och promenader - det är bäddat för en tjuvparning. Det är ett ögonblicks verk och när dom väl sitter ihop i hängning får du vackert vänta tills dom går isär av sig själva.

Själv särar jag alltid på löptikar och hanar så länge det inte är frågan om en planerad parning. Något annat är inte aktuellt.

#2. Samma sak där. Koppeltvång tills jag ser hur han beter sig, om han är obrydd kan han få vara okopplad under uppsikt. De får aldrig vara utom synhåll tillsammans, utan en ska alltid synas, at all times. 

Nu har ju bara jag en okastrerad hane, så vi är bara på besök hos löptikar, eller att det finns löptikar i korridoren etc, så jag har aldrig behövt lösa det under långa sträckor, utan bara ett par timmar, max ett dygn.

Min hane är 2,5 nu och kemkastrerades för 3 månader sen.

Det var iprincip alltid koppeltvång på min hanhund innan han kemkastrerades, han var så jäkla besatt av andra hundar och kissfläckar att han sket totalt i mig. Löptikar han känner funkade han okej med(inomhus) redan innan kastreringen, visst var det jobbigt men han försökte inget så länge man var beredd att säga ifrån om han blev för närgången. Hade aldrig vågat släppa honom lös ute med en löptik dock, risken är stor att de hamnar för långt bort och lyckas göra valpar, inne har man bättre koll tycker jag.
Jag tror inte att du behöver vara orolig för att det ska bli problem med din pappas tik, ni kommer garanterat att lösa det på något sätt!

Ok tack för svar!

Ni med okastrerade hanhundar, tycker ni det är jättejobbigt med er hanhund? Alltså känns det liksom inte värt det att han/dom alltid ska vara så fixerad på tikar? Eftersom många tikar löper olika i olika områden ;)

#8 Min är så lättsam som det bara går! Visst är han träskallig och tjurig, men det är ju mer på individnivå än pga kön. Gör ingen skillnad mellan tikar och hanar, flörtar lika skamlöst med båda. 

Det enda som har varit jobbigt är alla i min omgivning som ska berätta för att mig att man inte kan ha okastrerade hanar, de kommer att bli aggressiva mot hanhundar och människor och kommer att kissa överallt och tvångspara alla tikar de ser…. Sån är knappast Arrak. :)

Som tikägare släpper jag inte min löptik lös med handhundar. Jag vill absolut inte ha någon tjuvparning, och hon kan dessutom bli rätt grinig på hanhundar som är för "på" under löp. Som upplagt för bråk och det är ju onödigt :)
Att gå promenader tillsammans, löptik och hane tycker jag däremot är nyttigt, och något man som hanhundsägare bör ta alla chansen till när hanen växer upp. Då lär sig hanen löptik (som inte är i höglöp) behöver man inte bry sig om.

Många hanar som är uppväxta med en äldre tik reagerar inte på löptikar såvida de inte är i höglöp, och det händer kanske totalt 6-12 dagar per år. Rätt överkomligt :)

Jag vet precis när det finns löpska tikar i området. De kan vara tysta innomhus men piper vid ytterdörren ibland. Ute piper båda om de kommer på spåret och den yngre nästan skäller. Jag har valt att inte kastrera dem då jag hört att jakt lusten far. De besvärar mig inte så mycket för stunden. De är endast lösa under jakten och då en det på tik ägarens ansvar att ha sin löptik kopplad i skogen. Jag står inte för oplanerade valpar då jag har min hund lagligt i skogen och tikägaren gör så på egen risk vid löp. Sj släpper jag inte mina hundar om jag vet att en tik löper i grannen vid skogen eller så. För det kan jag påverkka.

Familjen har två hanhundar och en tik. När tiken löper får de vara på olika våningsplan och det är väl några dag där runt höglöpet där de kan bli lite flämtiga, men annars fungerar det bra. Vet att det även brukar vara med löptikar i träningsgrupperna och att de ser det som en ypperlig störning för hanhundarna.

Min hane blev helt knäpp när en tik i området löpte. Jag blev illa tvungen att kastrera.
Det funkade helt enkelt inte. Spec. inte när mamma inte har någon tidigare hundvana alls, så hon klarade inte av honom.

Nej, aldrig hane och löptik lösa tillsammans.  Låter mina hanar slippa löptikar så gott det går. Jag tycker bara det är onödig stress för båda även om hanen kan behärska sig. Vill man tävla mm är det ju dock ett störningsmoment som kan dyka upp.

#8 Min ena hane har jag chippat på prov.  Han verkar må bättre av det. Han är vuxen men har fått ett annat lugn som tusentals timmar av träning inte har kunnat ge honom. Min andra hane funkar bra som intakt. Det enda som är jobbigt är om vi hamnar i ett färskt löptikspår, då vill han köra ner nosen i backen och förvandlas till ångvält. Han har fortfarande inte mognat helt än, så där tänker jag att träning och envishet kommer bita förr eller senare :P

Mina hanhundar har aldrig varit något problem så. Kan minnas ett enda tillfälle med en av hundarna där vi så att sig sprang rakt in i en tik i höglöp. Han fick stånd, satte alla fyra i och jag fick släpa hem honom Det var aningen pinsamt med tanke på hans tillstånd som väckte visst muntration hos åskådarna… Men det var en enda gång. Annars milt intresse vid möten och snart glömt. Att tikar som bodde runtikring rimligtvis måste ha löpt ibland, det har jag aldrig märkt något av.

Man ska inte måla fan på väggen. Tror det kan vara väldigt olika med det där.

Har inte läst tidigare kommentarer så jätte noga (bara snabbläst). Men jag har en okastrerad hane här hemma som bryr sig 0 om löptikar. Så han lider inte alls av det. Dock är löptikar & okastrerade hanar jäkligt snabba att sätta igång enligt min erfarenhet, så han får aldrig vara lös tillsammans med en löptik ifall "olyckan" skulle vara framme. Jag skulle nog inte rekommendera det heller, iallafall inte under uppsikt. Men det är ju helt olika från individ till individ. =)

Har två okastrerade hanhundar, mamma och min storasyster har varsin tik och måste vi ses då en tik löper så ställer pappa upp som hundvakt om det handlar om en längre stund t.ex. julfirande eller så, annars får mina grabbar stanna hemma! 

Har inte haft några problem med Yoda iallafall än så länge med att han skulle bli galen över att det är löptikar på området, har till och med mött ute på promenad och han bryr sig inte så hårt. 

Skulle inte ha nån av dom lös med en löptik

Intakta hanar och löptikar ska man hålla isär. En tjuvparning sker så fort och är så onödigt. Har man en hane som det fungerar bra med så kan man gå på promenader med båda på varsin sida om en själv i koppel. Skulle aldrig ha någon av dem lösa.

Visar det sig att hanhunden sen knappt kan leva ett normalt liv när det är en löptik i närheten (inte äter, gnäller eller ylar konstant, knappt sover) så ska man såklart kastrera för den stackars hundens skull, men då måste man ju också meddela uppfödaren om denna beteendestörning så att denne kan anpassa sin avel efter det, och förhoppningsvis undvika det beteendet i framtida avel. Hanar ska kunna leva på relativt normalt med löptikar i närheten.

Min okastrerade hane, snart 3 år är inte så brydd över löptikar. Men jag riskerar ändå ingenting så ska han möta en löptik är det alltid kopplat. Visst är han intresserad men visar inga tecken på lust, bara nosar intensivare där de varit och mot dem, men släpper det så fort jag säger till. Men det beror helt klart på individen. Tidigare hade vi en hane som var överöverööööversexuell, det slutade med kastrering för hans eget bästa, han var okontrollerbar så fort han kände ens en vind at löptik och fortsatte stressa och jaga upp sig i dagar efteråt, han juckade på allt han kunde och att gå promenad med han kopplad under löptider var inget kul. Men efter kastrering lugnade han ner sig. Nuvarande hund är schäfer och tidigare översexuella var en golden retriver.

När Grim var intakt så fick de vara tillsammans inne när vi hade de under uppsikt, övrig tid åtskilda. Utomhus fick de inte vara lösa ihop alls. Grim hade svårt med löptikar (han reagerade nästan värst när tikar i området löpte, än när vår tik gjorde det) och blev så himla uppstressad att han till slut satt och skakade. Så han blev kemiskt kastrerad på prov och blev som en helt annan hund, så harmonisk! Numer är han kirurgiskt kastrerad.

Vi bor mitt i stan och jag märker aldrig på min intakta hane att någon tik löper, mer än att han sugs in i en kissfläck ibland. Aldrig nåt pip och gnäll. Däremot blir han väldigt ivrig när han får träffa en tik som löper och jag skulle aldrig släppa ihop honom med en löptik för lek. Förstår ärligt talat inte heller varför de skulle få leka under löpet heller, de kan ju få leka så många andra månader på året :) Löpet varar ju bara några veckor två gånger om året.

Men gud vad knäppt, jag måste ha råkat posta ett tomt inlägg från mobilen tidigare?! Hmm. Jag får väl svara något vettigt då :P

Vår okastrerade, 1,5-åriga, superhormonella hanhund visar tydligt när tikarna i området löper. Han går med nosen i marken precis hela tiden, planterar sig vid kissfläckar (man får lyfta bort honom), drar, gnäller och är ännu svårare att få kontakt med än vanligt. Men vi tragglar på och jag hoppas det blir bättre med tid, tålamod och träning. Vi märker i alla fall väldigt tydligt när det är en bra respektive dålig idé att släppa taget om långlinan en stund… Under en period skulle han dessutom prompt jucka på sina icke-löpande dagiskompisar men det verkar (ta i trä) gått över och han leker numera tokbra med sina tjejkompisar. Skulle hur som helst aldrig ha honom okopplad runt en löptik, varken ute eller inomhus.

#4 Ja jag förstår, det kan ju tillkomma problem vid kastering. Tänkte inte på det. Ha en bra dag😘

Har en Hane på 5 år, av rasen Cimarrón Uruguayo Han blir lite ledsen här hemma när tikarna löper, speciellt på 2 av dem för de får intill hans hundgård så fort de får chansen och retas. Jag kan gå ut med honom och tik i höglöp utan problem, han vet att han inte får. På utställning är han fullständigt nonchalant, tittar inte ens mot varken tikar i höglöp eller hanar. Otroligt trevlig hane som är lätt att hantera, även om han är stor och klumpig.

Har en okastrerad hanhund som fyller 3 år nu till våren. Honom hade jag inte haft lös ihop med löptik, han gillar tikar nog mycket när de inte löper. Man märker även nu på våren att det är många tikar som börjat löpa, han blir extra nosig och studsig utomhus - riktiga "vårkänslor" 😉 När vi tränar har han dock inga problem att koncentrera sig trots löptikar i närheten.  Jag tycker inte det är särskilt jobbigt med okastrerad hanhund, har inga planer på att kastrera honom.

Hindrar detta er vid kurser, träning och tävlingar mm?

Ofta är löptikar inte välkomna på kurser. Då får föraren gå själv, eller med annan hund.

Bodde ett tag med min pappa och hans föredetta som hade en tik. När hon löpte så var jag och min hund i ett annat rum och ute så gick han med koppel på hela tiden. Försökte dock undvika att vara där så mycket just under dessa perioder då det var väldigt jobbigt.