Jag tänkte på Italienaren när jag läste och skulle kunna rekommendera rasen, var bara beredd på att de har en väldig jaktinstinkt och kan vara svårt att ha lösa.

Titta på eurasier - den perfekta sällskapshunden. Lättskött päls, älskar sin ägare över allt annat. Om du vill ha en hund som vill vara dig nära hela tiden och inte är krävande som en brukshund så kan en eurasiertik passa dig perfekt. Tikar är mindre till storleken och lättare att fostra generellt.

http://www.skk.se/kopahund/hundraser-valpkullar/eurasier/

#2 Tycker Eurasiern är jättefin, men lite för stor tror jag, vill  kunna ta upp hunden i knät då jag åker buss eller tåg. Annars låter dom jättetrevliga🙂

Haha, jag gillar rastrådar fast är inte så bra på de mindre sällskapshundarna.
Håller med om att corgi inte låter riktigt rätt utan ligger högre i aktivitetsbehov.
TS, du behöver givetvis inte svara, jag har ingen aning om vad du har för funktionshinder, men om de innefattar till exempel social fobi så kan det vara bra att tänka på att en del hundraser - till exempel bullhundar - får många att titta och ifrågasätta mer än mer "neutrala" raser.
En sak till som i det läget kan vara bra att ha i åtanke är att skaffa en ras som är känd för att vara mentalt stabil och som, tvärtemot vad många tror, är öppen och tillgänglig snarare än reserverad.
En reserverad hund - där det dessutom lättare slår över i social rädsla - behöver mycket socialisering och att man aktivt verkligen jobbar på den biten för att få en välfungerande hund medan en "älskar allt och alla-hund" ofta är lättare att helt enkelt få den att hålla sig i skinnet vid möten med människor (eller hundar).
Hoppas att du inte tar illa vid dig att jag tar upp detta, jag bara skriver det för att den typen av funktionshinder är vanliga - jag har dem själv 🙂.

#4 Det är ingen fara, tar inte illa upp. Har funderat på det där en del, och tror inte det skulle vara något problem. Dom i mitt område som har hund verkar trevliga, och verkar ha koll på sina hundar, dom hundar jag hälsat på har varit lugna och trevliga, så socialiseringsbiten lär inte bli något större problem. För egen del så har jag ingen social fobi eller någonting sånt ("bara" AS), men blir trött av att vara runt folk, så får  vila efteråt bara🙂

Om du är intresserad av italienare och kineser så bara måste du kolla på de mexikanska och peruanska nakenhundarna också. Riktiga kelgrisar. <3

En ras som verkar väldigt trevlig, är liten i kroppen men inte i skallen, och faktiskt fortfarande är kvar på min lista är den i Sverige rätt nya podengon. Har träffat hos uppfödare och blev riktigt charmad. Finns i slät- och strävhår. Kan vara frusna när det blir riktigt kallt. Fryser inte om det är över -10 om de rör på sig enligt uppfödaren.

Ofta beskrivs den som outtröttlig men med tydlig avknapp. Glad och social. Rätt idealisk för en aktiv person men som kanske inte vill hålla på varenda dag med träning och sånt alltså.  Finns i 3 storlekar, men det är i stort sett bara pequeno som finns i sverige. Några grande också. Tyvärr sämre med medio som annars verkar intressant.

http://www.podengoklubben.se/

Trevligt avsnitt om podengo i podden Vår bästa vän här:
http://gurgin.libsyn.com/om-podengo-portugues

#6 Tittat har jag gjort, och dom verkar jättemysiga, men i och med att dom tillhör grupp 5 så har jag antagit att dom är lite…knepiga? Eller vad man ska säga. Men det kanske inte alls stämmer? Har inte hört så mycket om just dom, men vet att flera med typ basenji aldrig kan släppa hunden lös, ens på tomten för att den rymmer, och folk som har problem med gapiga spetsar. Annars så verkar ju dom nakenfisarna också jätteintressanta🙂

#7 Dom har jag missat nästan helt, tycker dom påminner lite om jack russel i utseendet och vad jag förstår till början framavlad till liknande syfte. Jack russel  brukar ju (eller iallafall alla jag träffat) vara ena riktigt ettriga små energisprutor, är podengon annorlunda där?

Med det sagt, klart att man kan anpassa sig, men vill ju ha så goda förutsättningar som möjligt till att både jag och hunden ska må bra, så vill inte ta på mig alldeles för mycket. Själv är jag mer soffmys-och-lek än en hurtig träningsmänniska. Klart det kommer bli träning och aktivering också, men på ganska avslappnad nivå, det ska ju vara roligt för båda. Så ha en hund som eventuellt sitter och studsar ändå efteråt låter inte jättelockande🤦‍♂️

Ja, som jag har uppfattat det är de inte alls som JR. Det är ursprungligen jakthundar (kanin fr.a. tror jag). Som jag fått höra skiljer det väldigt mycket mellan individer. En del jagar inte alls spontant, andra har det i sig mer tydligt. Men de ska jaga inom synhåll för ägaren. Så OM de sticker efter nåt så springer de bara en bit och kommer tillbaka sen (om man törs tro på det…), alltså inte som drivande hundar som drar som en avlöning. Om de har jakten i sig ska det vara relativt lätt att träna bort också. Obs att detta bara än sånt som jag själv fått fram genom att prata med uppfödare. Men lyssna på podden. De verkar vara väldigt kul jyckar.

Jag frågade uppfödaren om en sak jag hade hört, att de kan ha lite kort attention span. Svaret var att det inte var så, men hon skulle inte rekommendera rasen om jag tänkte mig  att tävla i lydnad i elitklass.

Italienare skulle jag säga, så otroligt goa och roliga hundar! :)

Chinese crested skulle passa dig perfekt, en kompis som hänger med på allt utan att kräva massa aktivering. De tar det gärna bara lugnt och gosar också. Jag har två powder puff och en naken, fantastiskt gosiga hundar som är väldigt smarta. De skänker en så mycket glädje, de små cirkushundarna :) <3

Finsk lapphund, japansk spets, den tyska spetsen  mittelspitz, kooikerhondje. västgötaspets, shetland sheepdog, bostonterrier.

Bichon frise är en lättlärd, social och gosig sällskapshund; en perfekt nybörjarhund, men den kräver klippning och regelbunden pälsvård och det ville du inte ha.

http://bichonfrise.se/

http://www.skk.se/sv/hundraser/finsk-lapphund/

http://www.skk.se/sv/hundraser/japansk-spets/

http://www.skk.se/sv/hundraser/tysk-spets-mittelspitz/

http://www.skk.se/hundraser/kooikerhondje/

http://www.skk.se/sv/hundraser/vastgotaspets/?breed=V%C3%A4stg%C3%B6taspets

http://www.skk.se/sv/hundraser/shetland-sheepdog/

http://www.skk.se/sv/hundraser/bostonterrier/

#12 flera av dom har den där långa pälsen jag vill undvika, och bostonterriern har intryckt ansikte😕 västgöten har jag sneglat lite på i samma veva som jag var inne på corgi, kan tänka mig att dom ligger på ungefär samma aktivitetsnivå? kooikern verkar också vara mera sportmodell på, som jag fattat det av rasbeskrivningen på skk.

skönt att höra att jag inte är helt ute och cyklar med italienaren och kinesen iallafall🙂

#13 spetsarna i rasgrupp 5 har i de många fall  lättskötta pälsar. De kan se fluffiga och svårskötta ut, men flera av dem kräver bara en genomborstning en gång i veckan. Däremot kan de vara för aktiva för att passa dig. Eurasiern är inte så krävande, men den tyckte du var för stor. Hoppas du hittar en ras som passar. Kinesen kan vara bra.

Kooiker hade jag inte rekommenderat i det här fallet, det är rätt mycket hund även om de är små. Västgöten är en härlig ras men tycker du corgin känns lite mycket är det nog samma med den, som du redan verkar vara inne på :) 

Jag tror att alla raser du listar skulle passa in i det liv du beskriver, du behöver nog bara fundera mer på vilken typ av hund du vill leva med. Är ju tex ganska stor skillnad mellan en kines och en staffe :)

Ha ha! Nu fick jag en bild i huvudet av en naken staffe med lite kineshår på skallen. 😂

Känns som att du ändå börjar snäva in på några raser, så varför inte kontakta uppfödare i närheten och be om lite info och eventuellt en träff så småningom för att se om du klickar med rasen :)

Du har rätt med corgi, min kräver rätt mycket! Och jag gör ändå en del med henne. Så den skulle jag inte rekommendera.

#15 som jag fattat det så är kineserna lite mer för att hålla sig på sin kant med folk dom inte känner? dom staffar jag träffat har nästan varit flatte-nivåer av folkälsk på, däremot har ett par haft problem med hundar av samma kön. det vore mindre kul om man åkte på det i såna fall, men i övrigt är dom ju jättehärliga.

ingen som har nåt att säga om minibullen? försökt googla lite, men kommer mest upp grejer om standard-bullen, inte riktigt om det är någon skillnad mellan dom eller så mer än själva storleken. sett några som sagt att dom inte är särskilt lika, men inget direkt konkret på vad skillnaderna är. 

vet inte om det är jag som letar dåligt eller om jag bara är trögfattad, men många hemsidor inklusive rasklubbarnas, verkar mest länka till utställningsstandarden eller RAS, och pratar inte så värst mycket om något utöver det

#17 får nog göra det, lagt ut en liten feeler på vinthund iFokus angående dom två italienar-uppfödare som verkar ligga närmast mig (pirayas och ippolinas), vill gärna höra mig lite för innan jag kontaktar någon🙂har kollat rasklubbarna för dom raserna jag kikat mest på, men många uppfödare har inte uppdaterat sina hemsidor sen typ förra eller förrförra året, så vet inte ens vilka som fortfarande håller på ens. om någon har tips på bra uppfödare inom en 10-15 mil eller så från linköping så får dom gärna tipsa🙂

#19, Kolla även med rasklubbarna om de har någon lokalavdelning i närheten av dig. Många rasklubbar har olika medlemsaktiviteter, det varierar väl rätt mycket beroende på typ av ras men det kan vara promenader, trimträffar, kurser med mera.
Som valpspekulant brukar man vara hjärtligt välkommen att delta och då kan man träffa både hundar och "vanliga ägare" - som vanligtvis gladeligen pratar om rasen i allmänhet och sina egna i synnerhet.
Man bör dock ha i bakhuvudet att redan "frälsta" brukar ha en tendens att se fördelarna men inte nackdelarna med rasen men man kan absolut få en bra bild av dem och hur de är att leva med 🙂.

#8 Knepiga tycker jag inte dom är. Det verkar inte vara svårare att ha dem lösa än andra raser. Dom är inte avlade för jakt så jag tror t ex en italiensk vinthund är svårare att ha lös.

Det är väldigt mysiga familjehundar som orkar med det mesta om samtidigt älskar att ligga hemma och mysa. Däremot så är det urhundar så dom har inte så mycket will to please utan går mer efter eget tycke. Och så kan dom vara lite reserverade så det får man vara beredd att jobba med. Det är kanske det folk tycker är knepigt? Jag har träffat ganska många mexare och visst det är ingen ras som älskar främlingar och kastar sig efter allt och alla. Men nästan alla kommer fram och hälsar om man pratar med dem. Någon enstaka jag har mött är ointresserad av främlingar och kommer bara fram om man mutar med godis i princip.

Sorry är svintrött så blir ett kort inlägg. Har själv en staffe och en standard bullterrier.  Tycker staffen låter ganska passande för dig förutsatt att du hittar en kennel som avlar på sällskap och inte träning/tävling. Vår staffe är "bara" sällskapshund och mår bra av en del hjärngympa men är samtidigt så sjukt smidig och omställbar. Älskar att gosa, träna, vara med, ja allt, hela tiden ^^

Bullen är sjukt mycket mer envis och krävande på typ alla sätt och vis. Skulle absolut inte rekommendera en bullterrier, varken standard eller miniatyr till någon som inte träffat rasen. Väldigt egensinniga även om de också är sjukt gosiga och härliga hundar. Men som sagt, väldigt egna.

Jag tänkte på italiensk vinthund när jag läste din text, innan jag sett att den fanns med på din lilla lista 🙂 Mini-bullterrier och staffe kräver enligt min uppfattning mer än vad du skriver att du vill göra. Hade det inte varit för pälsvården så hade jag rekommenderat någon av bichonraserna. Ev kan cavalier king charles spaniel eller papillon passa :)

Tycker också att chinese crested kan passa dig utmärkt! (bild på min Frodo som valp i sin första tröja)

Han är rätt öppen till förslag på saker att göra men då jag har en annan hund för träning så är han mest sällskapshund. Jag köpte honom för psykiskt stöd när jag mår mindre bra och han är så känslig på att snappa upp på hur jag mår att han börjar söka min uppmärksamhet innan jag eskalerat. Han är ALLTID redo för gos och jag kunde inte fått bättre sällskapshund! Jag har för övrigt tre småhundar och han är utan tvekan den gosigaste av dom. Och hur mycket jag än orkar gå så hänger han med, go o gla kexchokla! Han är 2 år nu.

Låter som det står mellan italienaren och kinesen först och främst, precis som jag misstänkte från början😃 Ska börja se mig om efter uppfödare som jag kanske kan hälsa på och ställa lite dumma frågor till, tror jag.

Inga frågor är dumma när man ska välja sin livs kärlek :)

kineser verkar himla kul! i början när de kom tyckte man ju bara de var märkliga, jag ivf. nu när man ser dem oftare och jag fått umgås lite med några tycker jag de verkar helkul. för min del känns det jobbigt med en alltför frusen hund dock.

chinese crested tycker jag låter som att det passar dig riktigt bra. Fantastiskt gosiga och tillgivna glada hundar. Italiensk vinthund med, har iof bara träffat en, men jäklar vilket problem de hade med att den var så snabb haha. De hade svårt att få tag i den i sin egen trädgård när den var trotsig valp. ;) Jättesöt dock, som ett litet rådjur.

#27 Tycker det verkar smidigare att kunna slänga på kläder på hunden än att behöva borsta i tid och otid, särskilt italienaren verkar mest vara att damma av då och då om dom inte rullat sig i nåt päckel😃

#28 Dom vinthundar jag träffat har tyckt att springa varit det roligaste som finns (näst efter mysa i en varm soffa…) så det blir ju nästan lite självmotionerande på så vis, och det gillar jag😃 Självfallet kommer det bli långpromenader (och allt möjligt annat)  också, men att springa bara för springandets skull är inte riktigt min grej, så det är skönt att veta att man inte tar ifrån hunden någonting bara för att man inte är någon joggare eller cyklist.

kineserna måste oljas in. borsta varje dag begöver man nog bara med vissa raser om man vill hålla dem i ouställningsskick hela tiden.

#30 hudvården vet jag om, jag måste också smörja mig och hålla på hela tiden så är redan van😃

Jag smörjer bara in min nakenhund efter bad, alltså några gånger per år. Öronspetsarns kan bli lite torra vintertid dock så då smörjer jag dem. Hundproblem verkar höra mycket ihop med kosten.

Jag har ungefär samma önskelista som du, förutom att jag vill ha liite mer att göra. Jag har kikat mycket på italienaren och japansk spets. Kinesen känns också bra i allt utom utseendet, det faller inte mig i smaken :) Papillon är en annan jag funderar på. Tycker du fått jättebra respons i tråden! :D

Jappen är inte så jobbig i pälsvården som man kan tro, trots den långa fluffiga pälsen. Blir de skitiga torkar t.ex leran i pälsen och faller bort. Då får man iofs dammsuga :P Men det är definitivt roligare än att hålla på och greja med pälsen som jag gör med min nuvarande hund (en pälsig typ) och då håller jag honom ändå kortklippt.

Innan jag skaffade nakenhund så fick jag höra hur otroligt viktigt det var att bada dom minst en gång i veckan och smörja in o.s.v. nu är Yoda 3 år och han duschas "vid behov" och smörjs in då det behövs. 

Mycket av hans hudproblem försvann med bra mat. 

Röstar för kines! Fast jag är glad i italienare oxå :)

#33 Det jag skrivit är sånt jag vet att det kommer bli, men lär nog bli mer än så, förhoppningsvis. Då jag inte haft egen hund har jag liksom inte haft möjlighet att testa någon av alla sporter och annat som finns, så det kommer nog testas både det ena och det andra så man får se vad som är roligt helt enkelt🙂

Tycker också jag fått mycket bra svar, känns bra att höra att jag inte är helt ute och cyklar med rasval iallafall🙂

#35 Jag förstår precis vad du menar och tycker du har ett väldigt vettigt tänk :) Det kommer gå så bra så!👍

#30, Outställningsskick låter bra 😃.
Krya på armen!

TS; Jag tror att kineserna är lite tåligare rent fysiskt, tyvärr är det inte helt ovanligt att de minsta och nättaste raserna är ganska bräckliga (hade vi inte en tråd om det nyligen)?
Jag är visserligen van vid en pansar-cairn men har flera bekanta vars småhundar (chihuahua, toypudel och italienare) brutit frambenen vid relativt små  påfrestningar. Personligen vill jag helt klart ha en hund som klarar att hoppa ner ur soffan/sängen utan att jag skall få en klump i magen…

Lite OT men angående päls så är just spetspäls ofta helt suverän.
Pallar för alla väder, vattentät och torkar faktiskt snabbt (vilket väl beror på att hunden bara blir blöt "på ytan" om man inte badar den med schampo), smutstålig eftersom smutsen bara dröser av när den torkat.
Behöver oftast inte skötas om så mycket heller när hunden vuxit ur valppälsen (som kan ha tendens att bilda tovor). Kamma och karda vid fällning, däremellan behövs kammas igenom någon gång ibland förutom bakom öronen där pälsen brukar vara silkig och lätt bilda tallar.
Helt klart den mest praktiska päls jag haft på hund!
Dock så blir det förstås mer dammsugning än med en nakenfis 🙂-

Det är mest valpar som riskerar att bryta ben bland italienarna, en färdigvuxen är inte särskilt ömtålig, speciellt inte om du väljer en av de lite större. Min 7 kgs-italienare plöjer genom snår, leker med andra hundar (de största har varit dalmatinrar), klättrar i träd och hoppar från möbler, och hittills har hon inte skadat sig, förutom några små skrapsår.

Sedan finns det ju riktigt små italienare, på 2-3 kg, och jag kan tänka mig att de kan vara känsligare.

Tror absolut att en italienare kan passa dig, de är roliga hundar med mycket energi och humor, men kräver inga jättelånga promenader så länge de får springa lösa regelbundet. Väldigt gosiga, kräver i princip ingen pälsvård och tränar gärna trick och hundsporter.

#30 Spetspälsen i sig är kanske lättskött men den drar ju med sig hela skogen hem också vilket innebär en hel del jobb om man vill ha rent hemma. :)

Tror chinese crested skulle passa utmärkt, Jag är själv uppväxt med denna ras och levt med den i snart 15 år. De är pigga och glada, orkar gå riktiga långpromenader och vara ute mkt.  Inomhus har de alltid varit lugna, efter en promenad springer de och lägger sig på soffan för en liten tupplur. De är väldigt anpassningsbara och är lätta att ha och göra med. Har aldrig bitit sönder något dvs saker, möbler osv.

De är väldigt charmiga, gosiga och tillgivna.

kan ha lätt till skall då de användes som larmhundar förr.

Det som jag upplevt som negativt är att de kan vara lite reserverade mot främlingar. Vår äldsta tik var väldigt nervig och gnällig, ville aldrig lämnas ensam. De andra har varit mer självständiga.

Det som mer kan vara ett minus är att framförallt de nakna kan springa och skvätta ibland, brukar vara vanligare på hanar än tikar, men även tikar kan vara så. De är mkt för att vilja markera revir. Tror dock att mycket av detta beror på avelslinjerna.

Finns de kineser som varit raka motsatsen och aveln idag är betydligt bättre än vad den var för 15 år sedan när vi skaffade våran första. Tro det eller ej men våran äldsta tik som blev 14 år har under alla dessa år aldrig varit riktigt rumsren. Det mest positiva med att jag valde att skaffa en annan ras när jag flyttade hemifrån är att jag aldrig någonsin behövt torka en enda kisspöl förutom då de varit valpar såklart. Brukar låna hem min mammas lilla kines ibland till min lägenhet och nästan varje gång får jag torka kiss.

Nu känns det som att jag bara drar ner rasen men så är det inte utan vill mer uppmärksamma dig om att vara noga med vilken uppfödare du köper din hund ifrån om du bestämmer dig för en kines.

Detta med bad och smörj, du behöver bara smörja om huden är torr. Och rätt foder så återfuktar den sig själv. :) Jag kör spannmålsfritt och huden har inte varit torr sen dess på min puff utan underull. Den var torr ofta som valp. Hudskötseln är väldigt lik vår egna, men med känsligare produkter utan massa parfym osv. Logik räcker långt. :) Bad kan krävas oftare vid tonår pga finnar på de nakna men i övrigt så brukar det gå väldigt bra.