Oavsett ras, så bör en hund få växa färdigt innan den ev kastreras - detta för att könshormoner behövs för skelettets uppbyggnad. Könshormoner behövs även för den mentala utvecklingen.

Så 1,5 år kanske för en sådan liten - tidigast. Men det är mina åsikter.

#1 Väldigt delade meningar kring det hur pass det påverkar växten eller inte.

Från 6-12 månaders ålder säger jag

Varför vill ni kastrera? bor han med en tik? annars ser jag ingen anledning till kastration.

#2 - det handlar inte om värderingar, utan om vedertagen fakta - könshormonerna påverkar tillväxten.

Enligt den här vetenskapliga artikeln är det bäst att kastrera sent (sent i artikeln = 1 år eller äldre) med tanke på hälsoproblem http://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0055937 Studien är visserligen gjord på golden retrivers, men borde, om inte fullt ut så åtminstone till viss del, gälla för andra raser också.

#3 Om man inte vill avla alls, varför ska man inte kastrera? :) Vet inte riktigt om det finns så många minustecken på den fronten. Vet att det finns komplikationer för tikar, eller rejäla biverkningar, men med hanar är det väl inte riktigt lika illa?

#4 Det jag skrev syftar inte till värderingar.

#6 För att även rutinoperationer kan gå fel och har risker. Man kan tycka att kastrering inte är något speciellt, men en kompis höll på att förlora sin hund på grunda av en sårinfektion, det var verkligen på håret som hunden klarade sig igenom det. Förutom riskerna med sövning och kirurgi så kan biverkningar vara viktuppgång, humörförändringar till exempel.

#8 Ah, tack för förklaring :) Har inte superkoll på det vet bara att de flesta jag känenr kastrerar och har inte hört något direkt negativt :)

Jag vet hanhundar som aldrig blivit sig själva igen, de får även en annan lukt i och med att testosteronet försvinner som andra hundar har svårt att uppfatta och veta vilken individ de är. Visst finns det de som kastrerat och det blivit lyckat och de inte märkt någon större förändring än att de inte bryr sig när tikarna löper. Men sen finns det de hanar som får förändrat beteende, aggressivitet är ett av dom. Många tror att det mentala hos hunden blir bättre efter en kastration men jag skulle vilja påstå att det lika mkt kan bli till det sämre. Jag vet en som kastrerade sin hanhund när han var 8 år för att hon hade tikar (uppfödning) och hade hon vetat hur dåligt han hade mått och hur förändrad han hade blivit efter denna kastration så hade hon istället låtit honom få somna in då. Det är heller inte ovanligt att kastrerade hanar får inkontinens problem och är tvungna att äta medicin resten av livet för att inte kissa på sig. Så att kastrera för "skoj" skull bara för att ser jag faktiskt ingen anledning till. Skillnad är det om man har en hund som mår väldigt dåligt när tikarna löper eller om han lider av prostata besvär.

Den absolut bästa tidpunkten att kastrera är när hunden blir sjuk och kastrering är en del i behandlingen.

#10 Tror personligen ingen kastrerar "för skoj skull". 
Aldrig hört någon som gjort det "bara för att".

#12 Det är väldigt vanligt att kastrera "bara för att" Jag har haft valpköpare som frågar INNNAN valpen varit leveransklar ens en gång när hunden ska kastreras. Fullt frisk hund som ska komma till ett hem utan andra hundar. Många jag känner pratar om att kastrera sina hanhundar BARA för att dom är hanhundar. Dom har inga problem med sina fullt friska hundar. Dom ska kastreras "bara för att"

#13 Aldrig stött på någon "bara för att".
Utan varit pga att hunden t.ex mår dåligt av löptikar, för att man umgås mycket med tikar  & vill inte ta risk,om man har tik hemma och inte vill riskera valpar mm.
Aldrig stött på någon som kastrerat "bara för att" som sagt, dvs utan någon som helst anledning.

#12 Jo ibland känns det som att folk kastrerar för skoj skull bara för att, varför ska man då annars kastrera om hanen inte har några problem med att vara okastrerad? Förstår liksom inte poängen där riktigt :/

Ser inte heller anledning till att kastrera. Säg en enda anledning att kastrera för hundens skull förutom om hunden blir sjuk och kastrering är lösningen, eller om hunden mår jättedåligt vid löpperioder.

Det kostar pengar att kastrera, och det är oftast helt onödigt. Det medför risker, och hunden riskeras att ändras i temperament. Eller inte, det vet man inte.

Man ska se på både för och nackdelar och personligen tycker jag nackdelarna är för stora för att kastrera en frisk hund utan problem. Stor risk för inkontinens hos tikar (risk även hos hanar, men mycket större risk hos tikar). Stor risk för ökade rädslor hos hariga hanar. Vidriga pälsförändringar hos pälshundar. Detta är då förutom de tillväxtproblem som kan komma av för tidigt kastrering - så sen kastrering är att föredra. Alltså att hunden blivit både mentalt och kroppsligt vuxen.

Jag har kastrerat en tik tidigare pga grava skendräktigheter (hon blev sjuk med över 40 graders feber pga mjölkstockning varje gång). Hon blev inkontinent. Jag har funderingar att kastrera en vuxen tik i vinter (5 år) då hon visade sig bli knepig pga skendräktighet när den yngre här hemma fick valpar (orsakade rejäla gruff mellan tikarna). Hon har dessutom väldigt långa löp (men dom i sig är inget skäl enligt mig). Jag har dock tvekat länge då hon som sagt aldrig haft problem med löp, skendräktighet eller liknande tidigare och den skendräktighet hon hade nyligen var av en sort som inte påverkade kroppen, utan mer psyket. Det kommer bli fler kullar här och därav funderingen att kastrera henne för att släppa spliten mellan tikarna pga att den ranghöge vill "ta över valparna" (även om hon inte kan). Min största tvekan är att jag inte ännu en gång vill ha en inkontinent tik.

Som #1 skriver tycker jag också helt klart man ska vänta till hunden växt klart! Minst 1,5 år, gärna 2. En större hund ännu längre. 

Sen tycker jag inte heller man ska kastrera en hund i onödan. Också får man inte glömma att unghundar är jobbiga, när de blir vuxna lugnar de ofta ner sig. Och hormonerna med. Att vara kring löptikar är även till viss del en träningssak. MEN sen är vissa hanar översexuella. Jag har själv kastrerat en hane vid 2,5 års ålder för att han red på alla hundar han träffade och var besatt av tikar. Idag är han helt normal med andra hundar :) Min andra hane har jag inga planer på att kastrera. Sen finns det ju tyvärr inga garantier för att kastrering hjälper… + att det finns risker som redan nämnts.

Hur kan ni veta att han behöver kastreras när han bara är 4 ynka månader? Är han sjuk? Ni vet ju inte ens om han kommer att bli stressad/frustrerad på grund av löptikar än så av det skälet kan det ju inte vara. Nyfiken.

Precis, TS tänker ju tydligen kastrera "bara för att" och om jag får gissa av den anledning som Naviifax var inne på, att "alla" gör så. Ursäkta så jättemycket om jag har fel, TS. Det är inte menat som kritik mot dig. Det verkar bara som om kastrering blivit mode och det tycker jag är trist. Det behöver inte gå många år till så blir det väl som i USA där det är standard att kastrera.

Värt att tänka på i sammanhanget med kastrering utan medicinsk orsak är att de flesta (alla?) försäkringsbolagen inte ersätter komplikationer. Även ett rutiningrepp kan gå fel och kosta många tusenlappar - och, som redan påpekats, hunden kan faktiskt avlida under operationen. TS kanske har fullt rimliga orsaker till att välja kastrering men jag skulle avråda om det inte gäller medicinska orsaker eller att hunden är rejält översexuell. Där bör man även tänka på att många hundar får tilt i skallen under "tonåren" när hormonerna sprutar men att det lägger sig sedan. Tänk även på om ni kastrerar för att hunden är översexuell/har stora problem med tikar att tala om det för uppfödaren, det är i allra högsta grad något att ta hänsyn till i avelarbetet - likaväl som jobbiga löp och skendräktigheter på en tik. #17, har du testat munkpeppar? Kan funka även på humörförändringar i samband med löp och skendräktighet.

jag kände en hane som jag passade som var kastrerad. De blir hungrigare och går upp i vikt. Den där hunden fick fulare päls och var vrålhungrig jämt och tiggde när jag åt för den fick normala portioner med mat och inte mer.

Kom ihåg att det finns kemisk kastrering om ni vill se hur hunden skulle bete sig vid en ev kastrering. Men man gör som man vill. Är något lättare att hitta dagmatte om ens hane är kastrerad, då vissa har det som krav om de  har tikar hemma. (min erfarenhet)

Eftersom tråden ändå hamnat lite snett från ursprungsfrågan,
så ställer jag en fråga:
Ni som är emot kastrering utan medicinska orsaker, har ni samma inställning till kastrering av hankatter?

#23 Ja vilken bra idé, vi jämför totalt olika arter med varandra. När vi ändå är igång ska jag nog ta o passa på o kastrera min karl också. Sonen får vänta tills han växt klart. Jag har en 7 år gammal okastrerad hankatt. Han är den gosigaste och snällaste katten nånsin. Kissar bara på lådan och visar inga som helst problem med något. Han hör dock till ovanligheterna. Katter och hundar funkar inte på samma sätt, du kan inte jämföra mellan arterna.

#23 Nu är jag inte alls insatt i biverkningsbilden hos kastrerade hankatter, men jag gissar att operationsriskerna är ungefär de samma. Den stora skillnaden, som jag ser det, är att väldigt många katter springer lösa ute, det är det inte många hundar som gör. Det finns bra mycket fler "kattungeolyckor" än "hundvalpsolyckor" och där har man ju ett stort skäl till kastrering som inte finns i vår svenska hundvärlden. Men har man en innehankatt som man kan lära att bete sig vettigt trots brunst, då kan man säkert låta bli att kastrera. Tänker du släppa ut din katt lös och obevakad, då är det rätta att kastrera.

Sedan tror jag att de flesta i den här tråden inte motsätter sig all kastrering som inte har medicinska orsaker, utan man motsätter sig kastrering innan man kan veta om det kommer att behövas eftersom det trots allt finns risker för hunden inblandade.

#23 nej, inte jag. Katter springer nämligen helt okontrollerat ute. Hade hundar också gjort det hade jag varit för kastrering, men vi hundägare har mycket större koll på våra hundar än vad kattägare han på sina utekatter.

Håller helt med 1, tidigast 1,5 års ålder inte innan hunden ska växa färdigt.

Många fertila katter får helt andra beteenden är fertila hundar. Det går liksom inte att jämföra. Katter mår snarare bra av att kastreras oavsett om de är inne eller ute & får sällan biverkningar. Som sagt, ojämförbart.

(Precis som folk kastrerar hingstar. Inte heller jämförbart med hundar. Olika arter påverkad givetvis olika…)

Det jag tänkte på med min jämförelse av kastrering hund/katt var mer att båda djuren utsätts för samma risker (narkos - kirurgi - läkning).

När hundfolk pratar om kastrering är dessa faktorer ofta tunga argumenten till att avstå, men när kattfolk pratar om samma ingrepp så nämns mer eller mindre aldrig dessa risker.

Var därför nyfiken på hundfolkets syn på kastrering av katter.

Min hane kastrerades vid 11 månader… han är desamma men går inte efter mina tikar när de löper i alla fall :)

#30 Det är en enklare operation på katter, dom sövs inte på samma sätt. Narkosen som används på katter är inte lika riskfylld. Då det är en lättare operation så är det även kortare läkningstid. Så nej dom utsätts inte för samma risker. Katter och hundar är som sagt helt olika arter och det går verkligen inte att jämföra, varken operationen, narkosen eller effekterna. Det blir lite som att jämföra att steka korv med att koka kalops. Båda är att laga mat, men varken resultatet eller vägen dit är detsamma

Hur menar du att dom inte sövs på samma sätt?

När jag praktiserade hos en veterinär, fick jag vara med på bl a kastreringar, och dessa ingrepp såg identiska ut vare sig det var en hanhund eller hankatt som låg på bordet (i mina ögon iaf).
Hur menar du att det är ett enklare ingrepp på katter?

Till TS:

Jag kastrerade min förra hund när han var ca 14-15 mån gammal (hjorthund)
och min nuvarande när jag tog över honom som 2,5-åring (varghund)

Båda hundarna tappade intresset (och stressen) för löptikar som var syftet med kastreringen. I övrigt är/var hunden sig lik, både på in- och utsidan.

#33 Det får du fråga vetrinär om. Ovanstående är förklaringen jag fått av en vetrinär på frågan hur det kommer sig att jag får betala 500 för kastrering av hankatt på 7 kg o 2500 för hanhund på 2 kg (pris efter vikt på hund så ju större desto dyrare)

Jag anser att TS gör som hon vill i frågan ska dom kastera eller inte.

Själv träffar jag på flera kastrerade hanar som parar tikar om dom får den chansen, men även träffat på flera som inte alls fattar varför tikar trycker upp musen till dom. Jätte olika hur intreserade dom är med höglöptikar. Har dok träffat på mest hanar som är som okastrerade möjligen mår dom lite bättre men dom matvägrar suckar o gnäller när tikar löper.

Lycka till med valet men tips är vänta tills hunden växt helt klart.

Jag tycker bästa tiden är när problemet är ett faktum och då bara om kastrering hjälper mot problemet i fråga. Att kastrera för att problem inte ska uppstå tycker och tror jag är fel. Och man kan bita sig rejält i tummen också. Men då kan man ju knipsa av den. Tummen alltså. 😛

#33 blundar både hundar och katter under sedering/narkos? Nej, då det är olika narkosmedel. Man gör ingreppet på samma sätt ja, men det är så mycket mer än det som spelar in.

Antagligen spelar att hundägare generellt sett är beredda att betala mer än kattägare in.