Det har hänt en liknande grej för mig. Det var dock såhär att en syster till min valp fick Juvenil Cellulit och detta berättade då valpköparen för uppfödaren. Ingen annan fick denna information så vi kunde hålla koll på våra valpar efter eventuella symptom. Dock är Juvenil Cellulit lite "sneaky" då man inte riktigt uppfattar vad det är valpen får runt munnen. Det syntes knappt på min svarta valp när det var utspritt. Inte förrän det blev mycket kunde man se det utan ficklampa riktad mot munnen på valpen. Hade inte den här systern till min valp fått bekräftat av veterinär att det var Juvenil Cellulit så hade jag nog inte reagerat med en gång så som jag gjorde när även vår valp drabbades. Samma dag som jag såg några utslag runt munnen ringde vi veterinär. Tack vare det blev hon fri från det snabbt. 

Uppfödaren kontaktade aldrig någon av valpköparna och därför spred jag informationen till de köpare jag visste om och på så sätt fick alla reda på vad det handlade om. Denna information räddade livet på en av valparna där Juvenil Cellulit gått ganska hårt åt. Tänk om vi inte fått veta, vad hade hänt då? Jag vill inte ens tänka på vad några av valparna kanske kunnat gå för öde till mötes. 

Så med det i bakfickan säger jag att jag skulle absolut berätta för de andra köparna då det är viktig information som alla bör veta om.

Sitter också i en liknande sits. Min hund har en bekräftat ärftlig, medfödd, mycket allvarlig sjukdom.
Redan när vi misstänkte sjukdomen tyckte uppfödaren att vi skulle hålla tyst och inte "oroa" folk i onödan, ifall det inte var ärftligt.
Till saken hör väl att min hund har en känd anlagsbärare på flera ställen lite längre bak i stamtavlan vilket hennes uppfödare rimligtvis vet om eftersom hon fött upp rasen i 30 år och vet vad hon har i sina linjer.
Sedan jag meddelade henne resultatet på en biopsi som gjordes har jag mötts av kompakt tystnad - vilket även gäller de som lånat in hanen (min hunds pappa alltså) från utlandet.
Har kontaktat avelsrådet som dessvärre heller inte bryr sig.
Jag skickade in en insändare till rastidningen, dock kom den in ett par dagar försent så den kom inte med i senaste numret, om den inte kommer med i nästa heller tänker jag tota ihop något till Hundsport/SKK. Såhär får det bara inte gå till!!

Och med tanke på att jag har två hundar så vill jag bara klargöra att det inte är labbens uppfödare jag menar, hon är en toppenuppfödare på alla sätt och vis.

Trist att ni sitter i den sits ni sitter i, låter verkligen inte kul! Att uppfödarna svarar på det sätt de gör är helt oacceptabelt, som uppfödare har man ju diverse typer av ansvar att sköta och att meddela om eventuella sjukdomar är en av dom! Tycker det är bra att ni delar med er, är tyvärr för många som sitter i denna situation och inte vet vad de ska göra riktigt. Att veta att man inte är själv kan vara en väldigt lugnande sak, speciellt med tanke på att det finns vissa som kan bete sig väldigt otrevligt mot de som råkat ut för detta.

Oj! Mina uppfödare har varit ärliga och rent av skyltat med hundarnas brister. Jag tycker det verkar enklast att gå via SKK. Det kanske sitter på mer information om uppfödaren.

Har tack o lov inte varit med om liknande men hade själv velat ha information om jag varit drabbad så hade meddelat de andra köparna. Dock hade jag nog stämt av med uppfödaren en gång till o gett denne en sista chans att själv meddela, max en månad totalt från första gången jag säger till tills att "sista chansen" tiden går ut

#4 Min nuvarande uppfödare är en ängel. hon är rak och ärlig med allt och säger till direkt det är något. Min tidigare uppfödare, ja, det är en annan historia…
Inte många som tänker på att gå via SKK och kolla upp saker, tror inte de sitter på någon överdriven info om uppfödarna heller. Skulle en uppfödare missköta sig och att man har bevis för det, då kanske de har något att komma med men tyvärr så kommer många uppfödare undan med mycket. Vad gäller sjukdomar så tystas de ner och därmed minskar chansen att SKK vet något, skulle de veta så skulle de ju snarare varna för linjerna än uppfödaren såvida uppfödaren inte misskötts sig och därmed fått varningar m.m.

#5 Håller med dig, på en månad har man hunnit kolla upp mycket information så man har heller inga ursäkter att komma med. Som uppfödare har man ju även ansvaret att ge ut informationen så snart som möjligt, vilket i min värld gärna är inom en vecka.