Oj det är en tung fråga du kommer med…

men, det är lätt och säga en sak nu, och när man står där så blir det en hel annan….

Tja, hade jag själv fått bestämma, så hade jag nog velat ha enskilld krimering, och egen urna, och begrava honom (om vi nån gång får tag i hus) i trädgården hemma…..

Men så bor vi i sverige, och då får man inte göra så.

Så en enskild gravplats på en djurkyrkogård, eller på hans favoritplats i skogen….=)

Vi kremerade våra hundar. Vi väntade med att begrava vår första hund för att vi vill att dom ska begravas tillsammans. Så hon stod så fint i vår bokhylla. Nu har vår andra hund gott bort så nu stor dom bägge två där tillsammans. Jag kan bara inte begrava dom nu. Vi ska göra om i vår trädgård så jag vill vänta tills den blir färdig innan vi begraver dom. Jag vill att dom ska ha lungn och ro. Karini

Föredrar begravning, av den enkla anledningen att jag själv vill bli begravd utan kremering.
Så den dagen Quila inte finns mer så blir det begravning.

Ja vi begraver dom hemma … Det finns inget krematorium på åland för djur vad jag känner till…

Min gamle labbe "Bosse" begravdes förra året vid sitt älskade torp. Tillsammans med sin filt och ett gossedjur.

Kanske kommer Alfons att få ligga där också och även Quila, men inte på samma ställe som Bosse.

Man kremerar väl djur på ett vanligt krematorium? de finns väl inget specielt för just djur?

Jag vet inte alls vad jag vill göra med ecko. Inget jag tänker jätte mycket på heller när han är 10 månader. Men jag själv vill ju bli kremerad (och egentligen ströd någonstans i ett hav, men de får man ju inte) Men jag vet som sagt inte vad jag vill göra med ecko då. Vill ha honom kvar helt enkelt:) Men de kanske blir begrava någonstans där han trivs.. vart nu de är?

Jag gjorde inget med våra 4 hundar som är döda nu. Dom lämnar vi hos veterinären när dom har avlivats. Där åker dom iväg till Örebro för att kremeras och sedan vet jag inte vart askan tar vägen. Kanske kastas på soptippen. Men för mig är minnena bättre än aska eller en kropp. Jag sörjer mer om jag vet att dom ligger begravda på min tomt. Nu har jag stor tomt med mycket mark men vill ändå inte göra så. Vad händer om jag flyttar? Då får jag ju ändå inte gå och hälsa på på graven. Jag tog en tuss hår från mina sista två hundar. Det får räcka sedan har jag ju foton.

Vår Ida, labbe/boxer ligger begravd i en fin skogsdunge, där hon älskade att leka.

Vi ska kremera våran hund. På Onsdag hämtar vi urnan där askan är i, sen begraver vi den i trädgården och gör fint runt om.. Om vi inte skulle ha åkt till Varberg imorgon..så skulle vi kunna hämta Urnan imorgon. Eftersom han kremerades idag :'(

Man kan ju kremera hunden & begrava den..

Vi kommer nog begrava Viggo i stugan, fast det är ju ett tag kvar, får jag hoppas :)

Har faktiskt börjat tänka på det nu, jag också. Har en 11årig shäfer/stövare som höfter, syn och hörsel börjar ge sig på. Hade gärna velat kremera och strö ut här hemma på gården, vet inte om man får, men ditåt går tanken iaf…

Hmm.. har absolut ingen aning.. den dagen den sorgen. Är jag i Kiruna när dom dör har jag dock inget val. Här kremerar man inte djur nå mer utan gräver bara ner dom på tippen.. men jag tror att mina vovvar får begravas i skogen tillsammans med en bunt andra hundar. (De slädhundar som dött under året och hamnat i fryshuset hos min chef) Dör dom i Umeå kommer jag mest troligt att kremera.. eller ev begrava dom i vårat torp om det är sommar och jag har möjlighet att åka dit..

Vi har alla våra bortgågna djur begravda på ett vackert ställe i mamma o pappas stora trädgård. Förmodligen får Eros också ligga där, men har inte direkt funderat över det ännu

 ingen som begraver sitt djur på djurkyrkogård? Tar nog själv hellre där än hemma. För som sagt, om man flyttar så ..

Vi kremerade vår schäfertjej. Efter avlivningen i bilen så bar vi in henne på vet.kliniken. Kremerades och fick hämtas i urna några dagar senare.

Urnan står fortfarande här hemma trots 3 år. Jag som, innan vår tjej dog sa att jag inte förstod hur folk kunde ha sina döda djurs aska kvar hemma i bokhyllan, är nu där själv.

Vi har haft hennes urna i rummet där hon är född. Numer i dotterns rum. Hon står högst upp i bokyllan och på urnan ligger hennes valphalsband och absoluta favoritleksaken. Som fortfarande är intorkad med hennes dregel. Hon kommer få följa med oss även vid flytt. Hon hör ihop med mig och följde mig överallt när hon var vid liv, och kommer så få fortsätta göra.

Jag har min förra labbepojke i urna hemma på bokhyllan. För mig känns det jättebra, då jag flyttat en del, o då har jag kunnat ta han me mig.

Bodde på Åland då han dog, men for över me honom ti Uppsala o ti Ultuna o lämnade in honom för kremering.

Lis1, jo det finns speciella krematorium för djur. Närmaste här i Norrbotten vad jag vet ligger i Piteå. Där är det en ganska ung kille som nyligen startat ett djurkrematorium. Vet inte om det finns i Luleå.

Men när Jack(min första alldeles egna hund) går bort så kommer jag att kremera honom och ha honom i en urna alt en ask/låda som jag gjort själv.

Vårt hus kommer aldrig gå ut släkten, så länge jag lever iaf. Så självklart vill jag ha djuren vilandes hemma!

kremera och låt hunden springa för evigt i vinden.

gillar inte att begrava saker, för lätt att gräva upp. även
jobbigt med en grav man måste sköta och senare få någon anna att sköta när man inte själv kan lr orkar.

Den dag det blir dags för Velvet så ska hon kremeras precis som mina katter av den anledning att jag vill kunna begrava dem senare då jag fått en egen gård att begrava dem på. Vad jag vet så finns det ingen djurkyrkogård här omkring heller annars hade jag nog valt att ge dem en fin grav där