För att vara säker på att få beteendemässiga förändringar tror jag man rekommenderar en kastration runt året. Men jag kastrerade själv en stressklump till golden som var fem år och det gav STORT resultat direkt!

#1 Det lät ju bra, hur snabbt märkte du resultat? Sen undrar jag också rent praktiskt hur länge det tar innan hunden blir normal igen efter operation och kan börja vara igång?

Min hund var okastrerad och hade inga problem med det i 9 år. Sen tvingades vi kastrera honom pga förstorad prostata och nu ett år senare upplever jag att han är mer avslappnad i vissa situationer. Tex när vi var på marknad i förra veckan så har han tidigare varit en nyfiken hund som nosar på folk som man kommer nära, hälsar på hundar och letar godis på marken. Han har helt enkelt varit ganska uppmärksam på sin omgivning, reagerat på rörelser och ljud - med uppmärksamhet dock, inte stress eller osäkerhet. Detta upplever jag är borta, om det beror på kastreringen eller åldern eller att vi har en valp nu. Men han hälsade inte på folk, han letade inte tappade rester på marken, han reagerade inte ens när en hund gjorde utfall mot honom, tittade inte ens dit. Han bara gick på lugnt utan att störas av någonting. Lite avtrubbad på omgivningens störningar, men annars är han lika klipsk som alltid, lyssnar lika bra, drar fortfarande egna slutsatser och är lyhörd på mig. Så det upplever jag som en positiv förändring även om den inte var nödvändig - dock bekvämt när man nu har en valp som ska tyglas i sin iver och två barn som ska hållas koll på. Vi kunde binda gamlingen i vagnen och han bara gick där snällt bredvid.

Visst kan kastrering kanske bidra till att din hund blir mindre påverkad av sånt som händer runt omkring, men det finns inga garantier. Jag har inte upplevt att min hund fått några negativa effekter av kastreringen än och blir min unga hund stressad i olika miljöer när han är vuxen kan det hända att jag överväger att prova en kemisk kastrering för att se om det blir ngn förbättring. Men däremot är det inget jag planerar att göra i förebyggande syfte.

Om du upplever att det är ett problem för er kan ju kemisk kastrering vara ett alternativ till att börja med. Den går ur efter 6 månader, då kan man göra en ny, kastrera kemiskt eller låta hunden bli fertil igen.

#3 Hmm, jag tror nog kanske inte riktigt en kastrering är ett alternativ ändå, kemisk kastrering vill jag inte testa.

Skulle behöva hitta något sätt att genast bryta när han får dessa "ryck", som håller i längden, såsom jag gör nu hjälper bara för stunden, men inte i längden.

#4 Får jag fråga varför du inte vill göra en kemisk kastrering? *nyfiken då jag själv går i funderingarna*

#5 Det verkar finnas många nackdelar och det ger inte samma resultat som en riktig kastrering, det är två skilda saker. Därför ser jag det inte som någon vits att prova eftersom det ändå inte ger en något hum om hur det skulle vara med en riktig kastrering.

#6 Fast med kemisk kastrering så pratar man ju numera om chip med suprelorin och det sägs vara väldigt likt vanlig kastrering (så gott som detsamma, men man kan såklart inte garantera att det blir exakt samma effekt) och det har dessutom inte massa negativa effekter/biverkningar.

#7 Jag själv har däremot fått höra tvärtom från många håll, att det finns många biverkningar som kan förekomma och att det inte ger samma effekt som en riktig kastrering.

Här har jag samlat lite länkar om kastrering:            http://amstaff.ifokus.se/discussions/51a55864ce12c409360027ae-info-om-kastrering-inte-bara-positivt?discussions-1

Vi kastrerade våran Golden i slutet på maj och han fyller 3 år detta år.
Han blev återställd väldigt snabbt, fick gå med tratt i ca 2 veckor om jag inte minns helt fel? Det är full rulle på honom idag. Han är dock lugnare i sättet och går jätte fint i koppel numera. Sen är han självklart ännu mer kelsugen. 😉

#8 Finns säkert dom som råkar ut för att det inte blir exakt samma (som sagt, det finns ju inga garantier) men jag har faktiskt bara positiva erfarenheter av det och dom jag känner som provat (vilket är ganska så många ändå) rekommenderar det varmt. 

Det finns ju inte heller några dokumenterade biverkningar (jo några som har drabbat färre än 0,1% och det känns ju inte riktigt relevant) i FASS. Och dom eventuella biverkningar är ju sådant som kan komma även vid en vanlig kastrering, hur vet man att det inte hade kommit av den? Alltså är det verkligen chipet som är orsaken till biverkningen eller är det kastreringen som är orsaken? Med chipet är det ju bra att man testat och det går ju att återfå sin hund igen, jag har aldrig hört talas om någon biverkning som "lever sig kvar" efter chipet slutat verka. En kirurgisk kastrering är ju definitiv, det kan bli en hel del biverkningar av en sådan också (samma som för chipet), med skillnaden att man aldrig kan få det ogjort.

Okej. :)

Ang kemisk kastrering ska chipet ta bort all produktion av testosteron. Så det ska verka precis som en kirurgisk kastrering vad jag förstått. Ingen vet sa nåt om biverkningar, men det kanske inte är något dom skyltar med… I alla fall är min erfarenhet av det positiv. Märkte ingen skillnad på min hund i övrigt. Så fick du i alla fall ytterligare en erfarenhet att ha i åtanke. :)