Ensam husky? Aldrig mer!
Jag och min sambo köpte en siberian huskyvalp på 11 veckor i september förra året. Hon har nu blivit 11 månader.
Både jag och min sambo har stor hundvana och vi tränade ensamträningen med henne vad vi anser helt rätt. Men det har aldrig gått. Vi har aldrig kunnat lämna henne ensam. Hon ylar konstant från det att vi lämnar hemmet tills vi kommer tillbaka. Hon stressar upp sig något så enormt, river ner allt hon kommer åt och förstör lägenheten. Vi får ständigt planera vardagen så att någon av oss alltid är hemma.
Efter att ha läst en del så bestämde vi oss för att testa ta en omplaceringshund på 4 år. En cockerspanieltjej. En väldigt stabil cocker som vi tänkte kunde hjälpa lady att känna sig mer trygg när vi inte var hemma. Det funkade inte alls mellan dessa två. De rök ihop och verkade hata varandra. Så vi fick lämna tillbaka henne igen.
Sen la vi "en till hund" tankarna på hyllan ett tag, tills jag för 2,5 vecka sedan hittade en annons på blocket om en huskytikvalp på 10. Vi åkte och hälsade på kenneln och lät vår Lady få bekanta sig med valpen och alla de andra hundarna. Det funkade så otroligt bra att vi bestämde oss för att ta henne.
En vecka senare åkte vi och hämtade hem henne. När vi väl kom hem var hon såklart väldigt rädd och tillbakadragen, och vår "gamla" hund Lady var väldigt på. Hon ville bara busa. Det blev ett par jobbiga dagar, men redan efter 3 dagar var valpen (Zelda) som hemma och ville nu börja leka och bekanta sig med Lady. Nu en vecka senare funkar de så otroligt bra ihop.
Lady har fått ett helt annat lugn inom sig och känns så vuxen till skillnad från förut. Igår låg de och sov tillsammans i soffan och vi bestämde oss för att testa lämna dem medan vi gick ut med soporna. Vi stod utanför ett tag och lyssnade = heeeelt tyst. Gick med soporna, och det var fortfarande helt tyst när vi kom tillbaka. När vi öppnade dörren och gick in reste de inte ens på huvudet utan låg kvar och sov precis som om ingenting hänt. Hade vi gjort detta när vi bara hade Lady hade hon hoppat och skrikit och ylat när vi kom in efter 5 min.
En husky ska verkligen inte behöva vara ensamhund har vi nu märkt :)
Bifogar lite bilder på älsklingarna.
Vad härligt att höra att ni funnit en lösning för er nu 🙂Gå små små små steg framåt med ensamhetsträningen nu.
Så söta bilder du bjuder på ❤️
// Lina - Värd på Bichon Kolla gärna in min blogg:
http://linaalgotsigge.blogg.se
Vad härligt att det hjälpte! Vilka sötisar, dom verkar trivas med varandra :)
Sajtvärd på Akvarieräkor ifokus och m_edarbetare på Agility ifokus
_(f.d MelvinMimmiLufsen)
Hon kanske tog på sig ansvaret som mamma, vem vet ;)
"i'm not scared of dying but i'm awfully terrified of dying alone"
Huskyn är ju flockhundar och trivs bäst i flock så inte så konstigt att det funkar bättre när man har två. Kanonbra att det löste sig för er. :)
Härligt!
Medarbetare på Undulater och Burfåglar
När jag läste din rubrik tänkte jag "Men godmorgon!" :) Instämmer helt. Att sätta en ensam husky inomhus och lämna området leder i 9 av 10 fall till katastrof. I alla fall för oss.
Växte upp med två huskykorsningar. Innan vi köpte en valp till ronja för att lugna ner henne så rev hon huset. Hon plockade isär soffor, bet sönder väggar (!) och tömde alla skåp och lådor.
En valp i familjen och poff, så hade vi två trevliga hundar. (som hittade på bus ändå, men inget allvarligt).
Lycka till!