Det finns inget du kan göra, verkligen inget? Prata med dina föräldrar om hur mycket hon betyder för dig, försök med allt! Det är alltid jättesirgligt när ens bästa vän försvinner, och det är inget jag önskar någon så försök med allt!

Det finns ingenting längre, och dom vet det. Jag har pratat med dom 328973 gånger, men jag tror inte dom lyssnar.

#2 Jag trode inte min pappa lyssnade heller, men jag ska skaffa en till hund, så sätt dig ner vid ett bord med de och berätta precis vad du känner ang. dethär, och hur mycket hon betyder för dig.

#3 tro mig, har gjort det. Jag har nog aldrig bråkat såhär mycket med mina föräldrar, och aldrig mått såhär dåligt. Vilket jag har berättat…

#4 Vet du varför du inte kan ha kvar henne?

Vad är det som har hänt sen den 18 mars som gör att de inte vill ha kvar henne då?
Ni har ju inte haft henne så länge.

Varför kan ni inte ha henne? vad har förändrats sedan ni tog henne?

Anledningen är mina föräldrar. Dom anser att vi inte har tiden hon kräver.

Vi har haft henne på prov, för egentligen visste dom att det inte skulle funka. Men det var det eller avlivning, och vi kände hunden sen innan.

Vad tråkigt, förstår att det känns tungt. Men när du skriver aldrig mer, hur vet du att du aldrig kommer träffa henne igen? Om den gamla/nya ägaren inte bor så långt bort kanske du kan ställa upp som hundvakt vid behov eller liknande? Och be om att ha fortsatt kontakt så att du kan få uppdateringar om hur det går med henne och kanske åka och hälsa på. Låter ju som att hon betyder mycket för dig.

Men om det var att välja mellan att ni tog henne eller avlivning, vad händer nu?

#9 då den gamla ägaren är ganska… vad ska man säga, snurrig? Hon har nämligen kontaktat hittehund, och ska omplacera henne igen… glömde skriva det

Det är så himla svårt att vara 16 år i den här situationen, ingenting att säga till om men ändå så mycket att säga. Suck.

#10 se #11. det eller avlivning.

#11 Okej men du kan ju fortfarande försöka hålla kontakten med nya ägaren, vem det nu blir. Försök och ta reda på var hon hamnar och berätta för nya ägaren hur mycket hon betyder och att du gärna skulle vilja hålla kontakten och höra hur det går för henne. Inte alla som kanske vill ha nåt med gamla ägare att göra men är den nya ägaren vettig så förstår han/hon säkert.

#13 får hoppas det… Men jag tvivlar stark på det. Har hänt mycket tidigare som jag inte orkar skriva här, då skulle de ta all plats som fanns på ifokus… Som alltså får mig att tvivla.

Vad trist 😭
Jag tycker det är mycket synd att dina föräldrar inte ser detta som en belöning med du får lite o göra en vän som du kan få lite ansvar för o se hur du växer i ditt ansvar att "ha en hund". Önskar söta tösen lycka till och hoppas hon finner ett bra hem.

Hittehund är en jättebra organisation och de tar kontakt med de nya ägarna regelbundet för uppdateringar åt den gamla ägaren så du kan ju höra med de ifall du kunde få uppdateringar du också? (:

som den lipsill jag är så fällde jag en tår till detta inlägget. Fy vad sorgligt. Önskade jag kunde hjälp dig.
Var bor du ? Jag kanske kan ta henne så länge och sen när du blir 18 (och får göra vad du vill) kanske kan ta över henne ? Om det inte blir jobbigt för hunden då.. Fy s*tan så jobbigt 😕😢

#15 tyvärr tänker dom inte så långt…:/

#16 fast hon är inte överskriven på oss, och hennes nuvarande ägare är som sagt väldigt snurrig och gör inte alltid som hon säger att hon ska göra…

18 # läste du mitt inlägg ?

Eller är det försent redan :(?

#19 nej det missade jag helt :o Tyvärr vet jag inte om jag kan ta med hunden, då jag ska läsa vidare i uppsala. Annars hade det varit ett bra frslag… Jag bor i Gbg :/

Jag bor också i göteborg !?

#21 gör du? Kan ju höra med ägaren vad hon tycker, och kolla runt lite om jag kan ta med mig hunden till uppsala… För isf skulle det nog funka. Men hon är en riktigt krävande hund, och är väldigt, väldigt rymmningsbenägen.

#22 Men det är väl att den är krävande som gör att dina föräldrar beslutat att det inte fungerar? Om du redan nu vet med dig att du inte kommer kunna ta med dig hunden så är det väl absolut bäst att den kommer till någon där framtiden är mer stabil? 

Jag tror nog att dina föräldrar tagit ett klokt beslut, men jag förstår att det är ledsamt.

Ja, i Kortedala.
Absolut, hör med ägaren. Jag har 2 krävande raser själv (en Schäfer valp 8 månader, och en Bearded Collie). Plus att jag jobbar som dagmatte så här kommer hon få mortion och aktivering. Melwin, min Bearded Collie är också rymningsbenägen, och har separationsångest så det skriker om det. Därför jobbar jag med hundarna hemma. :)

#21 Så du menar på att du ska ha hunden i 2 år och sedan ska du ge bort den? Tror du verkligen själv att det kommer gå?

Låter mest som en ogenomtänkt plan. Snäll tanke men ser inte alls ut som något ni borde göra.

#23 krävande för dom, ja. Jag visste att hon var krävande, och har inga problem med att ge henne det hon kräver, men mina föräldrar vill inte lägga allt arbete på mig än så länge.

#24 men har du verkligen tid för tre hundar? Det låter ju jättebra, men har du tiden?

Eventuellt behålla henne om TS inte känner att hon har tid ? Ville ju bara hjälpa till så hunden slipper hamna hos någon knas-männiiska (syftar på ägaren, inte TS)
Tycker det är en ganska bra plan, med tanke på att hon älskar hunden så mycket och jag jobbar med hundar vaaarje dag.

#27 Hunden kanske hamnar hos en riktigt bra människa som har all tid i världen för den. Du har redan 2 hundar som tar din tid(valpen verkar du ju ha lite "problem" med), plus daghundar.

Som sagt, för mig låter det som en igenomtänkt och dålig plan. Tror det är bättre att hunden får komma till ett permanent hem som letat efter just den rasen/raserna. Ett hem som planerat hundköp och som inte skaffar hund bara för att de tycker synd om någon.

Jag har inga som helst problem med min valp, och bara för att man skriver om hjälp här ang att min valp är en schäfer som är uppe i varv då och då har inte med saken att göra. Det är en Schäfer för gudskull. Jag har all tid i världen när jag ändå är hemma och jobbar med hundar. Tycker inte det borde användas emot mig. Javisst den kanske hamnar hos en riktigt bra människa, men jag anser också att jag är en bra människa och det är TS också som förtjänar att ha kvar "sin" hund så mycket som hon älskar Nadja. Jag vill bara hjälpa och jag såg det som en lösning.
Låt TS välja själv, om hon vill lämna över hunden till ett permanent hem (som ja, skulle vara bäst för hunden istället för att flytta runt) eller om hon ser detta som en lösning. Jag behåller hunden gärna om TS skulle "ångra" sig och inte vill ha tillbaka hunden. Här finns plats för fler hundar i mitt hjärta. Och jag hjälper henne gärna.

Detta är som sagt ingenting jag kan avgöra, men ska höra med ägaren vad hon tycker.

#30, låter bra. Hör av dig hur det går sen 🙂

#29 Jag har inte på något vis sagt att TS inte får ta beslutet själv. Men jag ser ett problem i detta och det är att hunden inte är TS hund, således blir det nog ganska svårt för denne att ta ett beslut om hunden.

Angående problem så skrev jag ordet inom citattecken vilket innebär att jag inte menade riktiga problem, men ändock en typ av problem. Har inte använt något mot dig.

Men att ta in en hund för att man tycker synd om någon är enligt mig aldrig bra eller korrekt. Hundköp ska vara planerat och väl genomtänkt och det är verkligen inte det här.

Det är inget personligt mot dig eller TS.

#31 jag PM:ar dig senare idag.

Jag tycker att det är bra att ni tycker så olika, iaf jag får olika perspektiv på det då. Men det är ingen ide att diskutera vad som är bra och inte, då detta är ägarens beslut och jag inte vet vad hon tycker än.

# 32 förstår detta och respekterar dina åsikter 🙂 Men som sagt, jag är en hjälpande människa och hon/ägaren får ta beslutet själv, jag är här för att hjälpa även om det skulle vara bäst för hunden att få ett permanent hem.

Sen behöver du inte heller dra upp mina "problem" som knappt är ett problem här. Du kan skriva i min tråd om det istället om du har åsikter 🙂

Dessutom lovar du (om det skulle gå igenom) att du ska ge bort hunden om 2 år. Tror du verkligen du skulle klara det? Hur skulle ett sådant kontrakt se ut? Och känslomässigt?

Hjälpande i all ära, men…

Jag tog upp det här eftersom det är här du plötsligt får ett infall av att ta in en till hund. Men du missar poängen om det är det du fastnade för.

Jag har inte lovat något. "Eventuellt behålla henne om TS inte känner att hon har tid ?" skrev jag.

Jag skulle klara av det, Jag får inte direkt känslor för dom hundarna jag passar idag, visst de är härliga hundar, men vet jag att det inte är min hund egentligen så bondar vi inte på samma sätt. Visst det kommer säkerligen bli svårt att lämna ifrån henne sen isåfall men tycker om hunden så mycket på kort tid är det värt det tycker jag.

infall och infall. Jag anser och har tänkt ett tag på att skaffa en till hund, men det har liksom inte blivit av. Och om man får chansen att hjälpa en annan människa så tar jag den.

återigen får TS bestämma själv vad hon anser är bäst.
Det är varken ditt eller mitt val.

#36 Vet inte varför du upprepar det. Jag har fortfarande inte påstått att det är mitt val.

Och nej, det är ju inte TS som bestämmer, utan det är ägaren.

37 # Jag menade att om hon nu "får" av ägaren att ha hunden hos mig, så får hon anse vad som är bäst, om hunden ska va hos mig eller någon annan. Då är det hon som avgör.

Frågar igen eftersom jag finner det intressant.

Hur skulle ert kontrakt se ut?

Att jag tar över hunden, så länge hon behöver, "jourhem". Och om hon inte har tid eller finner det intressant med hund efter hon är myndig eller har råd eller vad nu anledningen kan vara, så behåller jag hunden mer än gärna. Nu har vi inte pratat eller kommit någon vart, så det tar jag och

hon

om det nu skulle bli så att jag tar över hunden.Eventuellt fodervärd ? vem vet. Men inget är bestämt än som sagt, och det tar jag och hon då.

Skulle ni göra detta på riktigt så råder jag er att ta hjälp av jurist eller liknande så det blir ett korrekt avtal som är juridiskt bindande.

Det är lätt att säga att man kommer lämna ifrån sig hunden om två år, men jag tror inte det är lika lätt i verkligheten.

Så för TS skull bör det vara ett riktigt avtal som är juridiskt bindande.

Har sett tråkiga historier där muntliga/ogiltiga avtal brutits och personen som råkat ut för det har varit maktlös.

#41 Alltså, ja. Juridiskt bindande avtal om vad som skulle gälla är ett måste. Vem som betalar vad, försäkring, mat, veterinärvård, tillbehör etc.

Men att folk inte kan lämna från sig vovven för att det gått 2 år? Hmm.. Då skulle försvaret inte ha en enda vovve i tjänst ;)

#42 När man har ett husdjur så fäster man sig vid det, lättare än vad man tror. Och att säga att hon kommer få hunden om 2 år, ja det är oxå lätt att säga. Men när dom sitter här om 2 år då? Hur kan dom veta att hon verkligen kommer få tillbaka hunden? 
Jag håller med Hera helt och hållet. Snäll omtanke men.. 

Att jämföra med försvaret kan du väll ändå inte göra? Det är ju skillnad på jobb och privat.. 
Jag har hört och vet några som haft hunden "sålänge" men sen har de som haft hunden fäst sig och vägrar lämna tillbaka hunden. 

Men det är upp till dom hur dom väljer att göra. Hoppas ni tänker igenom det noga bara :)

Hur som helst så blev det ingenting med det, så vill ni fortsätta diskutera detta kan ni gärna skapa en ny tråd tack :)

Vad sorgligt. 😕Det finns ingen möjlighet att du får hälsa på hunden ibland då?

#45 jag hoppas att jag får det, men det är inte säkert :(

Styrkekramar 🌺🤗