Min absoluta favorit metod är att när hunden går för långt fram, stana och låta honom ta sig tillbaka till rätt position inna jag går vidare.

Första gången får man kalla/locka/visa vart han ska ställa sig för att koppla ihop vad han ska göra och varför jag stannade. Men efter bara 5-10 gånger börjar de oftast fatta och röra sig i rätt riktning. Beröm och ''hjälp'' till helt rätt plats innan vi går vidare.

Det går väldigt fort att få in grunden, sen kan det ta lite olika lång tid innan de faktiskt håller sig på rätt plats, beroende på hur konsekvent man är och hur mycket energi hunden har (en hund som tittar och vill fam till allt behöver längre tid på sg att lära sig att hålla koll på dig, men de är sälla olydiga ''bara för att'' utan har helt enkelt svårt att fokusera). Det kräver en del tålamod när man för femtielfte gången måste stanna och vänta in att hunden backar tillbaka. Men ju nogrannare man är desto snabbare går det. :)

Korta bitar som avslutas med sitt, godis, beröm och fri lek är effektivt. Att låta hunden spinga av sig innan är också att rekommendera.

Jag har testat detta på en handull hundar vars ägare haft lite problem med lydnad och fokus, högenergi hundar i de flesta fall. Men det funkar säkert lika bra på en lågenergi hund.

Dock har jag inte tränat in det till perfektion på hundarna då de inte varit mina egna och jag inte haft såååå mycket tid. Min egen hund har jag varit för lat med,  går sällan fot.. men han är duktig på att minnas det mellan gngerna och håller fokus på mig trots att han är en riktigt stissig vallhund :)

# 1 tack för svaret :) problemet med den metoden med min hund är att han direkt förstår att han ska komma tillbaka i rätt position, det tog bara några gånger för honom att förstå att "pännt koppel, komma tillbaka" men sen blir det full fart igen när han får kommando att gå igen, typ som ett gummiband fram och tillbaka liksom därför slutade jag att träna den metoden, men det kanske är värt att testa igen med nya tips.

#2 I den situationen hade jag inte väntat på att kopplet ska spännas utan haft ett halvlångt koppel och stannat så fort han går ett steg för långt fram. Poängen är att han ska hålla koll på dig, inte på om kopplet spänns :) Jag ger heller inget kommando utan säger ''fot'' en gång när vi börjar, men inte varje gång vi fått stanna. Jag bara går.

Han verkar ha mycket energi och det är möjligt att han då blir riktigt stissig och nästan står och skakar av uppspelthet när ni går. Försök ignorera det och bara var konsekvent. Men inte för länge åt gången.

Du kan också prova att istället för att gå som vanligt, när han står bredvid dig bestämma dig för att bara ta ett steg fram och sen stanna (bestämt men inte aggressivt). Poängen är återigen att han ska fokusera på dig, fortsätt så tills han inte förväntar sig att ni ska gå iväg utan tar ett steg (eller två små) med dig och håller koll på dig, då kan du berömma. I allmänhet är det bra att växla mellan att gå snabbt och långsamt på en hund som inte klarar av att ge dig full fokus utan rusar på i sin egen värld. Han KAN bli ganska uppstressad och uppspelt av det, när viljan att springa krockar med viljan att leka/lyda med dig ch förväntningen över att få beröm osv :) Så det är viktigt att inte träna för hårt och länge innan de lärt sig, och ge dem utlopp för sin energi som du bygger upp när de måste ta det lugnt.

Jag behövde mer eller mindre bara byta från halsband till sele. Har både easywalk sele och vanlig promenad, han går relativt bra i båda. Ibland får man påminna honom och då räcker det med att dra bak handen några centimeter så kopplet spänns litegrann, då stannar han upp och går bra igen.

Båda går jättebra när man går bara vi tre, men promenerar vi med andra hundar eller så får man vara mycket mer bestämd och envis men använder samma metog och på bara 6 veckor har det blivit fantastiska reusltat.

Jag kör en variant baserad på klickerträning. När hon går fint, alltså i rätt position, slakt koppel klickar jag o belönar. På så sätt har hon föstått att när jag klickar gör hon rätt, och gör det oftare och oftare. 
I början får man ju ha väldigt låga kriterier och kanske bara börja med att klicka o belöna när kopplet är slakt. (Hunden måste ju innan detta förstå att klick = belöning(godis)). Vartefter det går bättre sakta höja kriterierna.
På så sätt får man en hund som blir mer uppmärksam på en.

När hon gick på min vänstra sida så som jag ville la jag på kommandot "fot". Sedan jobbat vidare på att hon ska ta ögonkontakt med mig ofta och då klickat o belönat när hon spontant tagit ögonkontakt. Numera gör hon det väldigt ofta och håller kontakten längre o längre. Håller på att lära in kommandot "fokus" på det.

Vi började med detta drekt när vi fick hem henne, då var hon 6 månader. Jag tycker att det gav resultat väldigt snabbt. (Har dock ingen koll på exakta dagar eller veckor det tog.) Hon har under en längre tid gått fot vädigt bra, kanske from att hon var nio månader. Nu är hon 15 månader.
Över lag är hon väldigt lugn av sig, men ändå väldigt busig och får helt klart fram energin när man ska ut på promenad. Hon har dock aldrig varit någon helikopter i kopplet ;D haha.

Nu har ju jag bara testat detta på henne, men jag är övertygad om att detta sätt passar på de flesta olika typer av hundar. Jag tycker att det är ett väldigt bra sätt då hunden får tänka själv vad man är ute efter :)

När jag koppeltränar valparna/unghundarna på kenneln jag brukar jobba på, så brukar jag stå still när de rör sig åt fel håll/bara hoppar runt och tramsar sig, och så brukar jag helt enkelt gå framåt och berömma asmycket när de går i rätt riktning och inte drar.

Om hunden drar åt ett håll stannar jag bara och väntar tills den slutar dra och då berömmer jag mycket.

Vänj in valpen vid att ha halsband på sig och prova sedan med långt koppel. Om hunden tycker det är jätteobehagligt så ge den mer lina och visa att den har frihet nog att röra sig. Det handlar - som med all hundträning - om mycket beröm när hunden gör rätt.

# 1 testade lite nu och det slutar bara med att han tjuter, skriker och slänger sig runt i kopplet, lägger sig, osv. sen när han tar kontakt och får gå igen springer han fram igen så att det blir stopp, och så likadant igen ;/

#7 Hade jag sett er hade jag kanske kunnat se något som kunde göras annorlunda.. det låter märkligt. Men den metoden kanske helt enkelt inte funkar för er :)

Jag har samma problem som TS. Handlar om en högenergisk border collie som "låser sig" framme i kopplet, ALLTID går före och sällan håller koll på mig trots att jag tränat koppelträning mån-fre i snart ett halvår! En stor bov är att han är otroligt understimulerad (inte min hund). En annan bov är att han är en 2-årig hanhund som blir helt galen av andra hundar, drar mot hundkiss och "låser sig" i deras kissfläckar så man måste dra bort honom och då hackar han tänder och dreglar för att han blivit så exalterad… Otroligt energiknippe som gör allt i 190.

Jag berömmer honom typ 20-50 gånger per promenad (!) för att han gör saker som att titta bakåt på mig, går lugnt etcetera. Det har hjälpt lite, för nu vänder han sig om rätt ofta, men han drar ständigt ändå och han är van att bli korrigerad med hjälp av kopplet och inte genom att titta på föraren (som sagt, inte min hund).

När han drar så antingen stannar jag (då stannar hunden och fortsätter streta framåt), vänder helt om (då går hunden fint i några steg innan han kilar iväg framåt igen) eller så säger jag app-app-app innan det börjar dra för att sedan stanna. Vissa gånger lockar jag på honom men orkar inte göra detta konstant då han bara tar ett steg tillbaka och sedan rusar framåt igen, och efter ett tag slutar lyssna eftersom jag då bara är skittråkig och krävande. Som TS skrev - det blir som ett gummiband. Fram och tillbaka.

Ibland får han godis när han går fint. Ibland ökar jag takten och småjoggar lite med honom som beröm. Oftast är berömmet muntligt. Men som sagt, jag berömmer jätteofta när han gör rätt men det blir liksom inte bättre. Vad tusan ska jag göra?

Jag tror att man kanske ska lägga mer träning på annat än koppelträning, när det är koppelpromenader man har problem med :)

Låter vansinnigt va?!  Men jag tror att har man bekymmer med att hunden drar mycket i kopplet, så har man bekymmer med annat åxå. Varför drar hunden?  Den vill fram till något, har mycket uppdämd energi, tycker att Den ska bestämma fart och riktning osv.

Det finns många saker man kan göra för att få bra resultat i kopplet, även om man inte just tränar koppelpromenader.  Tex: Ta två tennisbollar, rulla åt varsitt håll. Den hunden vill springa till, får den INTE ta, utan visa på den andra.  Ta med morgonransonen med mat ut på promenaden, om hunden inte självmant tar kontakt, stanna och låtsas hitta mat på backen…  Kasta mat så hunden får söka, 

Det handlar mycket om att få hunden att se fördelen av att lyssna och vilja kommunicera tror jag. Så har jag i alla fall jobbat med mina tre fd gatuhundar från spanien. Ingen av dem kunde gå i koppel när de kom, och visst har jag tränat även i koppel, men framför allt kontakt och kommunikation har jag lagt ner krutet på, och nu är det inga som helst problem.

Lycka till

Jag har en aussie/husky tjej som också brukar flänga runt i kopplet och stannar jag så kastar hon sig ner på backen (lekposition) och skäller, piper och skriker. Sen kastar hon sig runt åt sidorna innan hon till slut efter ett tag inser att jag ignorerar henne och då faller hon tillbaka och sätter sig vid min sida och söker kontakt. Och det är ju i och för sig bra, förutom att såfort jag börjar gå igen så kastar hon sig framåt igen. Nu mera får hon ofta dra bildäck på promenaderna. På det viset måste hon gå rakt fram och jag kan får mycket lättare kontakt med henne. Det är ju en draghund, så att hon drar i kopplet grinar jag inte allt för mycket över, hon är ju trots allt född att springa, hoppa och dra. Att hon dessutom har vallhund i sig sänker ju inte energin heller. Så på vanliga promenader får hon ut mycket mer av att dra i kopplet än vad jag någonsin kan ge henne i kontakt, beröm och belöning. Det är någonting vi får leva med. Det börjar bli bättre i kopplet, men har inga förväntningar på att det någonsin ska bli felfritt :) min golden döremot har inga ursäkter :D men har går oftast lös med mig på promenaderna också.

Har en scanidnavian hound (europeisk slädhund), aktivitetsnivå - sky hög, temperament - snäll, lugn och oerhört lätt/snabblärd. 

Om du menar att hunden drar i kopplet… som förstått är det en slädhund jag har och de ska dra. Förbjuda en slädhund att dra riskerar att de slutar dra totalt. Men just i koppel har hon aldrig varit väldigt dragig, visst händer det att hon ibland kommer av sig och drar på promenader men hon börjar bli allt bättre på att lyssna på kommandot "sluta dra" men jag har aldrig lärt henne att inte dra. Men så är hon inte den som någonsin har hängt i kopplet och använt mig som pulka.

Använder också promenadsele som mest på henne vid promenader samt flexikoppel på 8m sen får hon gå bäst hon vill men jag bor rätt bra till för det också. Väldigt sällan jag använder kortkoppel och halsband, när det sker så försöker hon ju men jag bromsar henne med att stanna själv och säga "sluta dra". ;)

Jag har gjort som tidigare nämnts, blir kopplet spänt så har jag stannat och endast belönat när kopplet varit slakt. Nu har jag ganska fria "koppelregler", hundar hos mig får gå varhelst de vill i kopplet så länge det är slakt. Förutom att stanna och vänta ut så har jag även kört att vara oförutsägbar med vad som egentligen är framåt - vända och gå åt andra hållet plötsligt när kopplet är på väg att bli spänt, inte bara gå på trottoaren utan börja zickzacka mellan träd/buskar/stolpar eller liknande. Gör att hunden måste vara lite uppmärksam på andra änden av snöret. Har även kört Silky leash walking.

Det låter lite som att din hund, ts, fått in en beteendekedja, och det är jättevanligt med den här typen av träning när man stannar och väntar på att hunden ska vända sig om. Hunden lär sig att ¤spänna kopplet och vänta på stopp, ¤vända sig om mot matte och hämta godis ¤springa tillbaka ut i kopplet för att kunna frammana godis igen. Att veta att ställa rätt mängd krav är inte alltid lätt, men tanken är att det bara är första gångerna man belönar direkt när hunden kommer in, så den förstår konceptet, men sedan håller man inne med belöningen längre och längre och kräver att hunden "går fint" längre och längre för att förtjäna sin belöning. Vill du ha en hund som går vid sidan av dig hela tiden måste du även öka kraven där och alltså stanna redan när hunden börjar gå framför dig igen med minsta tass, även om kopplet inte hunnit bli spänt. De flesta hundar som vill att det ska gå framåt fort fattar detta snabbt och kommer falla "in i ledet" igen redan när de märker att du börjar sakta in. För en energisk hund kan det även hjälpa att det innebär något riktigt tråkigt att spänna kopplet - och då menar jag inte att du ska lägga in obehag. Det kan vara döden att behöva komma in till matte och inte få möjlighet att gå igen förrän man satt sig fint och sitter still ett tag innan matte låter promenaden fortsätta. Kommendera inte sitt, utan låt hunden klura ut detta själv, första gångerna får du kanske hjälpa till.

Om hunden blir så frustrerad som du beskriver med att slänga sig och skrika osv, så skulle jag nog hellre avbryta sådant beteende (så gott det går) än ignorera det, för det kan vara självförstärkande i sig eftersom det ger utlopp för viss frustration och då kommer beteendena inte släckas av att ignoreras. Kanske räcker det med att bara hålla kopplet riktigt kort så kasten inte är möjliga, kanske måste du hålla om hunden. Men skrik och pip är knepigt, det kan kanske löna sig med tidigare nämnda att byta håll och vara oförutsägbar på det sättet med en sådan hund. Jag spekulerar och tipsar bara på saker att prova här eftersom jag inte känner din hund. Men som tidigare också nämnts så är det nog inte bara själva koppelgåendet som är det enda som behöver tränas på. Har promenader alltid inneburit att ¤vi rör oss framåt tills vi är klara¤ eller har passivitetsträning varit en integrerad del av promenader till exempel? Och sedan är det förstås viktigt att en hund inte är frustrerad och understimulerad till exempel, för det är svårt att lägga band på sig om hela kroppen och knoppen kokar. Värdet på belöningen spelar också in.

Delger några filmklipp jag själv använt tipsen i när jag först behövde information.

Silky leash walking

Jag har kört att så fort hunden drar så stannar jag, backar lite och samtidigt berömmer hunden då den vänder självmant, fortsätter sedan att gå då hunden är vid mig. Svårt att förklara men kan tänka mig att de flesta här vet hur jag menar..
Den här metoden har jag kört på båda mina hundar.
Hugo, jack russell terrier, med en vilja som ingen annan har aldrig bitit på träningen ovan eller någon annan träningsmetod heller för den delen när det gäller kopplet.
Men när han passerade 3 så började han mogna mer i sig själv, och drar inte alls lika mycket i kopplet nu som förut.
Så jah..

Silas, Amstaff/Dobermann/Rottweiler förstod det här med att inte dra i kopplet den första månaden hos mig.
Körde stenhårt, samma metod som med russelln, och det fungerade.

#1 har kört den metoden som du tipsade om. Men det funkar inte på vår hund. Han kommer tillbaka, men han går lika snabbt fram och drar. Ibland har han bra dagar, ibland är han ett monster. Första gången vi körde stenhårt med den grejen så tog det oss över 1 timme att gå 2 km. Vi får försöka hitta något annat sätt

mycket bra inlägg tips

har själv aldrig lyckats

ska tänka på det maja sa att inte lägga krutet på koppelträning specifikt

tack!

jag har precis som någon annan här rätt fria koppelregler. hon får vara åt vilket håll hon vill bara kopplet inte är sträckt!!

Den att stanna och vänta in hunden har jag lagt ner för länge sen den funka inte för oss, hon lärde sig de för fort och mitt tålamod för den metoden funka inte.
Däremot en annan som eva bodfäldt pratar mycket om har jag använt, att man gör oväntade saker för att hunden ska vara mer uppmärksam på dig. såsom tempoväxlingar. så som att börja smyga eller kuta gärna två meter vända helt om släppa kopplet å gå åt andra hållet och jag måste säga att de har varit oslagbart för oss.
som nu när snön kommer så finns ju itne att gå fint i koppel längre hos min men så kör man några dagar med detta sätt så går de super fint igen sen.

Detta sätt har jag kunnat använda när jag tränar med å hon är ouppmärksam för då får jag superfin kontakt fort igen.

Ända nackdelen är att grannarna i områden tror man är knäpp som springer fram å tilbaka å sen smyger utanför deras fönster på gatan;) Fick frågan en gång om det var intervallträning jag sysslade med;)

he he

vad tror du mina grannar tänkt om mig gå stanna gå stanna under flera års tid

utan resultat

skiter i det nu

kör lösträning

inkallning

här-utan koppel

samt åka efter kopplet i vanlig ordning

han e väldigt lyhörd när han e lös

men blir lätt frusterad om han blir korrigerad i koppel

hmm..han e envis

tyvärr mer än mig

Jag har en amstaff. Han är inte så dragig och oftast drar han inte alls utan går bara tills kopplet tar slut och håller sig där. 
Vi började med att byta halsband mot sele och bara det gjorde enorm skillnad i hur han gick kopplad. Sen har vi klickat in och jag belönar varje gång kopplet är slakt eller när han går bredvid mig. Jag har enbart haft honom i snart 2 månader, men han är såå mycket bättre så det har gått snabbt till bra resultat.