Mitt eget svar är att jag gärna hade gått på kennelträff om det anordnades. Dels hade det varit kul att se hur olika valpar utvecklats, dels kanske man har gemensamma problem som någon lyckats lösa.

Men om jag väljer valp från en kennel på andra sidan Sverige så hade det nog fått va Och då är det ju inte särskilt relevant om det erbjuds heller.

Vad tycker ni?

Det är inget krav, men självklart skulle det vara kul om det anordnades.
För mig är det viktigt att det är en ambitiös uppfödare som vill vara till hands när man behöver rådfråga, och som bryr sig om sina valpar och valpköpare.

Min valp kommer från sundsvall, så det blir ungefär 8 timmar att åka, och det är komplicerat, så skulle det bara vara en kennelträff på en dag så skulle jag inte åkt. Men skulle det vara ett kennelläger, där det handlade om träning etc, då skulle jag gått. Samma sak om hon själv tänkt ordna MH.

Hmm… Något att tänka på! (Har kennel) På vår hemsida finns alla valpar uppskrivna och bredvid infon om dem är det en bild.. Och ibland är det bilder från när valpen var hos oss.. (Då den var valp) Och vi säger till valpköparna att de får gärna skicka bilder på sin hund varje år så att vi kan se hur de utvecklas ;) träffar gör vi ibland och då tränas det utställning och det pratas akita med fika ;)

Jag har hela tiden hållit kontakt med uppfödaren och också åkt dit på besök så min hund ska få träffa föräldrana och ett syskon.

Jag har mejlat och skickat bilder på min hund. '

När jag frågade om de andra valparna svarade uppfödaren att hon inte visste något om dem.

Det kändes konstigt.

Är jag onormal som vill ha kontakt och visa hur hunden utvecklas och även höra om sånt som är jobbigt. Om det är en grej i kullen osv.

Eller är de andra valpköparna konstiga som inte har kontakt alls?

#4 Jag skulle uppskatta om alla valpköparna var så.. Det är lättare att veta om det händer en hund något som kanske kullsyskon och andra syskon kan drabbas av.. Och kanske inta avla mer på dem föräldrarna?

För mig visar det definitivt mer på en seriös uppfödare om hon (det brukar vara det) anordnar kennelträffar regelbundet. Det visar att det är en uppfödare som är intresserad av hur kullarna utvecklas och att hon finns tillgänglig för valpköparna.

Som ny hundägare skulle jag absolut hellre välja en uppfödare med kennelträffar än en utan.

Min hunds uppfödare har både valpträffar (kanske 4 ggr på 7 månader) och kennelträffar (1-2 per år). Faktum är att det var utslagsgivande när vi valde mellan två kennlar. Nu hade vi ju fördelen att ha en vanlig ras där man kan välja mellan ganska många olika kennlar, om man är ute efter en ovanlig ras så kanske man inte har möjlighet att välja.

Jag vill gärna träffa hundens uppfödare, mamma och syskon för att kunna se hur syskonen utvecklas, ställa frågor till varandra och träna tillsammans. Även om man väljer en kennel som ligger långt bort, så skulle jag bara välja hund från en uppfödare som är mån om sina valpköpare och svarar på frågor.

En aktiv uppfödare är superbra om man har tänkt träna med hunden (tänker särskilt på träning inom det som hunden är framavlad för och som uppfödaren därmed förmodas känna till).

Eftersom jag har en flatcoated retriever så har vi tränat grundläggande dirigering, testat att "apportera" riktig fågel, testat att hämta in dummies m.m. Även personspår.

För tydlighetens skull: min uppfödare har dels kennelträffar och då får alla som någonsin köpt hund komma, dels valpträffar, då bara valpköpare från den aktuella kullen får komma.

#4 Det är de andra som är konstiga :D

En uppfödare som anorndar kennelträffar visar på att hen är intresserad av sina uppfödda hundar och engagerar sig. Jag har även daglig kontakt med båda uppfödarna på facebook.

Båda mina uppfödare anordnar kennelträffar. Jag har gått på varje kennelträff.

På tollarens kennelträffar har vi alltid apportering + lydnad + spår och självklart det årliga WB racet (working beauty heter kenneln) där Working beauty's snabbaste hund avgörs (skit kul tycker jag). Man får också veta där vem som blir årets WB tollare (man får olika poäng för tävlingarna man har genomfört året innan). Självklart bli det gött häng och grillning.

Har än så länge bara vart på en kennelträff hos kelpiens uppfödare då jag köpte honon i år. Första dagen hade vi lydnad + sök och den andra var det spår + lydnad. Även agility. Nu i februari ska vi träna lydnad för Niina Svartberg.

Jag älskar kennelträffarna och ser fram emot dom varje år. Att umgås med ras/hundnördar och bara prata, träna och andas hund hela dagen lång, det kan inte bli bättre.

vi har ofta kontakt med våran hunduppfödare…

trots att tenshis uppfödare bor i norge så kommer jag vilja åka dit, om inte på kennelträff så bara för att hälsa på. det är hennes första kull så jag vet ej om hon planerat att ha valpträff, men jag får åka dit och hälsa på om jag vill, vilket ja tycker är kul då hon har både tenshis mamma och pappa och kullsyster (och just nu kullbror också).

Min uppfödare har inte än haft någon träff , men vi hade en miniträff i slutet på sommaren i samband med vår rasklubbs träff. Men jag har kontakt med både uppfödaren, ägaren till pappan och en kullsystern via fb. Sen har jag varit några gg och trimmat hos uppfödaren samt haft kontakt med en annan i kullen som jag har träffat så hundens fick leka. Om det blir en kennel/ valp träff skulle jag gå.

Jag köper valp från en kombinationn jag tror på, inte uppfödarens charm/personlighet.

Jag har närvarat på de flesta kennelträffar från de uppfödarna jag köpt av.

Inte för det sociala umgänget främst, utan för möjligheten att se hundens släkt och hur de utvecklas. Samt möjligheten att träna på nya ställen med nya störningar;)

Köpte min valp i våras och hennes uppfödare har en stor träff varje sommar och ett par mindre under året. Det var inte avgörande då vi valde kennel men ett stort plus för jag ser det som en väldigt roligt grej samt att det visar att intresset för valparna finns även då de lämnat kenneln. Vi var på en liten träff under hösten förra året i samband med att vi åkte ner och hälsade på kenneln inför ett ev valpköp. Perfekt att också få träffa ca 15 hundar från kenneln samt tidigare valpköpare! Vi har ca 50 mil till uppfödaren så de små träffarna åker vi inte på men den stora i sommar ska vi absolut till vilket blir första sommarträffen för oss :-) Jag mailar Biras uppfödare ca 1 gång i månaden och berättar hur det går, skickar med någon bild och ställer lite frågor + efter varje utställning. Är kanske lite överdriven.. Men under första året så kommer det ju upp en massa frågor så det blir säkert mindre med tiden :-) Uppskattat mkt att kunna ha tät kontakt, iaf nu i början.

jag skulle tycka att det var jättkul! Nu bor vi lång ifrån uppfödaren men om man får veta att varje år samma datum så kan man ju planera. Kan man inte vara med på alla så kanske man kan vara med någon gång… :) Det skulle inte vara avgörande för om jag köpte en valp eller inte. Däremot skulle jag inte köpa valp av någon som inte ville ha kontakt efteråt!

Att vår uppfödare frågade hur vi hade tänkt lösa ensamhet/sällskap åt hunden var också något vi värderade högt. Då visste vi att dom var mån om att just den här valpen kommer till bra hem. Vi hade löst hundvakt så det var inget problem men en jätteviktig fråga att ta reda på. Alla tänker inte på att hunden kanske aldrig kommer klara att vara ensam…

Jag tycker inte att det är avgörande i valet av uppfödare, men visst är det ett roligt plus. På familjens bullmastiff så hade kenneln en liten och en större träff i somras. D Den lilla träffades alla på en inofficiell utställning och haded en trevlig dag. Och på den större så ordnade kenneln en egen liften utställning inom kenneln. Hon hade fixat en riktig domare, samt pokaler och rosetter. Efteråt så hade vi lite små tävlingar och åt tillsammans. Det var en riktigt rolig dag!

#13 Det är la en självklarhet…

#13 #18. Har man kommit så lång väg att man väljer en kombination "man tror på" (dvs inte bara köper en hund av rätt ras från närmaste kennel) så är det kanske extra skoj att se i riktiga livet hur utfallet av kombinationen blev. Det vill säga aktivt träffa valpens syskon, om sådana finns. Kanske även tidigare halvsyskon. För det är ju inte alla som har möjlighet att göra det innan köp eller utan uppfödarens sammanföring av valpköparna.

Av de kennlar jag tittat på i "min ras" i närheten, så är det knappast alla som har regelbundna kennelträffar. Däremot verkar en del vara aktiva i "sheltieaktiviteter" och är man medlem i rasringen kan man alltid ta del av dessa i stället.

# 19

Det kanske är spännande när det är ens första hundar, jag brukar göra den läxan innan jag bestämmer mig för valp/hund, i den mån jag kan.

Nuvarande hund bilades hit från Österrike, o den innan dess flögs hit från Gotland. Båda osedda.