Jag har inte jättestor erfarenhet av rasen, men jag praktiserade på ett hunddagis i några månade och där fanns en Dogo Argentino tik som hette Selma, hon var 2 år ungefär. Och så har jag läst en del.

Jag skulle gärna vilja ha en själv, ganska mycket tack vare Selma. Hon var så otroligt lugn och söt när hon var i sin "box". Andra hundar blev ju lite griniga när man kom in i deras box, men hon gjorde plats i sin hundsäng så att man kunde ligga predvid henne. Hon ville gärna bli klappad på magen och var allmänt lugn och till och med lite lat.

Men när man väl tog ut henne så var hon som en liten valp, hon drog inte i kopplet, men hon blev verkligen pigg och lekfull.

Jag älskade hennes sinne. Hon var så stor, men ändå så snäll och lugn med andra hundar. Hon älskade alla som hälsade på henne och alla hundar också. När hon var valp blev hon attackerad av en Rottis som bet henne över ryggen så hon fick sy på flera ställen, men hon är ändå varken rädd eller osäker vad gäller andra hundar.

Så de är nog ganska starka mentalt, men behöver såklart en del träning och en fast hand. Även om de inte är aggressiva mot andra hundar, så skulle de nog inte backa ur ett slagsmål. Så man får nog vara ganska noga med uppfostran. Eftersom att de är så stora så skulle det ju bli katastrof om man hade en aggressiv Dogo..

Men de är otroligt underbara hundar och det är nog väldigt få som faktiskt är aggressiva. De är lugna och snälla, gosiga och jättesöta och framförallt vackra.

Tack så jätte mycket Zlarviig, alla har olika personligheter men det finns endå vissa drag som brukar visas mer beroende på ras enligt mig.
Jag har ganska mycket samma uppfattning som du om rasen haha :)

Var låg hunddagiset? :)

I sätra i Stockholm ligger hunddagiset

Såg ett program om den som avlat fram dogon. Han ville ha en trevlig och lugn hund i hemmet. Men under jakt skulle den vara skarp som få. En "Dr Jekyll and MR Hyde"

Det visades då när dom var på jakt att dom gick ikapp vildsvin och bet sej fast tills Husse kom och avlivade vildsvinet. Alltså rejält skarpa hundar.

Kan även påpeka att sån jakt är inte godkänd här i sverige, utan det var i Argentina.

#4 hmm… Mycket bra information, det är sådant som det är viktigt att tänka på när det gäller uppfostring… Som det har nämts tidigare är det inte acceptabelt om den går till attack, varken provocerad eller oprovocerad.

Min kompis hade en Dogo Argentino tik, underbar men något försiktig och reserverad mot folk.
Som tyvärr fick somna in när hon hade visat aggressivitet mot hennes lillasyster, men det var ju ägarens fel.

De kräver mycket uppfostran och som sagt så är de riktigt skarpa hundar, men med rätt ägare så blir det en underbar hund. :)
Precis som med alla andra hundar så beror det ju på hur hunden är uppfostrad och det är en riktigt trevlig ras :)

#6 Tack! Jag tror också på teorin att det är människorna mer än hunden… Låter bra! :)

Någon som har tips på uppfödare/Kennel då jag tycker att det är minst lika viktigt som val av ras!

#7
Ja, precis!

Vart bor du någonstans? :)

Jag har bara träffat en dogo argentino "ordentligt" och det var Nora Vamosi-Nagys Paco när de kom till Sverige 2009 och introducerade sin Mirror Method som används på deras skola i Ungern. Paco var lugnet själv, inte det minsta bråkig (med något) och kunde hur mycket som helst, väldigt imponerande. Exakt hur Nora format Paco (och hur mycket hon behövt forma) vet jag inte. Jag såg henne använda ganska elaka, enligt mig, bestraffningar på en annan hund under den helgen och plockade ut min egen ur deltagandet därför. (Kasta koppel på hunden, PET-flaskor fyllda med skramlande grus, gormanden och annat för att skrämma. Plus paragrafläsningar. En bestraffning pågick närmare 10 minuter).

Dogon än en riktigt bra familjehund, som är beskyddande men lugn. den har mycket energi och som de flesta bullhundar är de ganska envisa… det gäller att veta vad man göra och visa väl vad som är rätt och fel. Men med rätt uppfostran är det en underbar hund!

En vän till min vän har en dogo. Han som äger den har inte lagt ner någon tid alls på uppfostring och nu har han en hund som gör utfall mot både människor och andra hundar. När jag var inne på dogo spåret och kollade kennlar så krävde många att man skulle ha hundvana sedan tidigare just för det är en hund med stark vaktinstinkt och skärpa. En dogo i rätt händer och med rätt uppfostran är en underbar hund!

Tipsar dig om dak.nu där kan du läsa lite om rasen samt finns det en flik med uppfödare.

Jag har ingen erfarenhet av dogon, men jag har hört att de ofta är en mans hundar. Men någon som har mer erfarenhet får gärna bekräfta om det är sant.

#12
Det beror ju på om det är en man eller kvinna som har den, är samma med alla hundar.
Tror inte att de har något "speciellt band" till bara män :)

#13 en-manshund är ett begrepp, har inget med om det är en kvinna eller man att göra. Det betyder att hunden oftast knyter an till en person och kan då ha problem att lämnas bort osv

#14
Jaha, du menar så, eftersom du skrev "en mans hund" så trodde jag att du menade det jag skrev, haha :)
Förstår nu när du skrev "en-manshund" :)

Men ja, nu förstår jag vad du menar :)

Tack för alla svar hittils :)

#8 Jag bor i södermanland, vagnhärad… Så runt stockholm och en bit nedanför nyköping-norrköping är inga problem. Sedan värdesätter jag kvaliteen på hundarna mer än hur långt jag måste åka.. Men ett kort avstånd underlättar såklart :)

#11 ska titta in där nu. Ja det kan jag mycket väl tänka mig, det med uppfostring är grunden till allt!

#12 Ja.. det kan väl kanske bli lite svårigheter men om man tränar hunden från början på rätt sätt och socialiserar den osv borde det väl släppa en aning i alla fall?

Har bara träffat två st på närmare håll och de var inte stabila. Var väldigt konstiga mot människor de inte kände, och jag fick intycket av att de kunde smälla till närsom.

#17
Beror ju mycket på hur ägaren uppfostrar dem också, det är inte hundens fel :)

#18 Skrev aldrig att det är hundens fel. Däremor tror jag att det är en ras som det lätt går på fel håll med om man inte vet exakt vad man gör.

#19
Det sa jag inte att du gjorde heller.
Alla raser kan bli såna, och ja, vissa har det lättare än andra.
Men har nog träffat mycket mer "familjehundar" som är skygga av sig :)

Men det tycker ju alla olika om :) 
Var inget illa menat emot dig det jag skrev, så ta inte illa upp :)

#18 Inte bara. Det beror också väldigt mycket på hundens gener. Därför ska man alltid ta tid på sig att hitta en bra uppfödare som avlar på bra psyke och där man får träffa föräldrarna till hunden.

Det kan också ha hänt något tidigare i hundens liv som får den att bli så.

#21
Ja, det är klart.
Men man kan få ordning på en hund som är avlad fel också, det är inte omöjligt, och inte heller alldeles för svårt om man vet hur man ska göra.

#22 Det beror helt och hållet på vad som blev fel i aveln. Är det mentala fel är det inte alls säkert att det går att få hunden bra.

Inte nödvändigtvis att man kan "få ordning" på en mentalt kass hund beroende på problematik, men du kan leva med att konstant försöka arbeta förebyggande och undvika situationer hunden inte klarar.

Men jag tror dom flesta inte skulle vilja leva så utan föredrar att kunna forma en trygg individ utifrån bra genetiska förutsättningar, speciellt med en hund av den kalibern, därför är det ju jätteviktigt att dom som ansvarar för rasen också avlar på hundar som håller mentalt för ett civiliserat samhälle.

Det är liksom inte försvarbart att föda upp hundar som har dålig mentalitet, för det är absolut något som många raser har problem med och allt för få uppfödare som är villiga att erkänna.

Det är klart att man kan göra det om man vill, men alla som du säger, vill nog inte det.
Jag vet att det finns hundar som inte alls har bra mentalitet.

Men jag menar att det även beror mycket på hur man uppfostrar hunden också.
Och jag själv tror mer på att det beror på hur hunden uppfostras än att det är rasen och aveln i sig som det är fel på.

Men det är klart att aveln också spelar en roll i det.
Men det är vad jag tycker, så ta inte åt er.

#25 Varför undrade du var jag bodde? :)

#27
Tänkte vart man kan rekommendera uppfödare till dig! :)

#28 Jaha! Vänligt :) Som sagt runt stockholm till en bit utanför norrköping skulle vara perfekt! Men annars är närhet inte ett jätte stort krav, även om det underlättar.

#29
Okej, ska kika runt och höra med de jag känner som har Dogo :)

#30 Åh det skulle vara super snällt! tack

Min hunds mamma är dogo argentino, och har träffat henne flertalet gånger. Min (och ägarens) uppfattning om henne är stark jaktinstinkt (!), vaktinstinkt, mkt lugn inomhus. Lite av en soffpotatis :) men mkt arbetslust och glad, alltså den har energi. Stark som satan i psyket, men mkt bebis-fasoner.

En knappt-bekanting har typ sju dogo argentinos. Hennes hundar stämmer alla in på hur min hunds mamma är, more or less. Jag vet att hon kastrerar alla hanar hon har/haft vid sex månaders ålder. Hon beskriver dem som utmärkta gårdshundar och familjehundar, men man kan inte slarva med socialiseringen och uppfostran.

Kanske inte direkt relevant men har även hört att en typisk grej för rasen är att slicka på allt, om det stämmer vet jag inte :P Hade kunnat förklara varför min hund slickar på precis allt (han slickade precis på kylskåpet i förbigående…)

Tror dock att om du kräver att din hund inte attackerar eller visar aggresivitet om den provoceras, så bör du titta på en helt annan typ av hund. Beror såklart på vad du menar med provocering, men tror få muskelhundar skulle backa om de ansåg sig behöva gå i försvar.

#32 Det är exakt så jag uppfattar de också. Och det där med att slicka på allt tvivlar jag inte på att det är sant. Selma (Dogo som jag träffat) slickade på min hand och min haka tills jag fick rivmärken…

Att de har jaktinstinkt är ju för att de är jakthundar från första början. Så jag skulle inte ha min Dogo lös i skogen..

Får man fråga vad det är som lockar med just dogon? Har själv varit intresserad av den rasen så skulle va kul att veta :)