Hunden känner av din oro och reagerar därefter. Min ena hund är också hopplös, och en period kunde jag inte ens klappa henne för hon trodde att jag skulle hålla fast henne och klippa klorna.
Jag löste det genom att gå till en djuraffär, lämna in hunden, hämta henne efter 20 min, betala 100 kr, och sen var vi nöjda både hund och jag.

Det kan funka bättre med fil. Man kan fila lite grann, på lek mest, varje dag. Sandpappersfil eller annan nagelfil funkar bra. Klorna växer inte mer varje dag än att man kan nöta ner dem på det sättet.

När man klipper i pulpan beror det så klart på att man klipper för lång bit på en gång, och det är en av svagheterna med metoden att klippa. Det finns också risk att man spräcker klon när man klipper, vilket kan leda till ytterligare problem. Att nöta lite då och då är betydligt mindre riskabelt, och det underlättar också kontakten med hunden.

Så jag skulle föreslå att du slänger klosaxen eller ger bort den till någon som kan använda den. Själv skulle jag aldrig mer gå på den hunden med klosax. Det går faktiskt väldigt lätt att fila ner klor, det tar bara lite längre tid, men det är ingen nackdel om man samtidigt gosar med hunden. Jag utgår ifrån att du inte har så bråttom att du inte kan fila arton eller tjugo klor lite grann en gång om dagen eller möjligen missa en eller annan dag. Annars framtassar ena dagen, baktassar nästa och så vidare.

En del hundar nöter ner tillräckligt bara av att gå på asfaltväg någon timme. Sporren kan man behöva fila.

Första gången jag skulle klippa min tös klor vägrade hon, fick hjälp av en bekant och då höll vi i henne ordentligt och hon gnydde och sprattlade men vi behöll oss lugna och berömde henne hela tiden. Andra gången kunde jag göra det själv medan hon sov :).

Var lugn och mycket beröm! Vi råkade klippa så det blödde också men det gick ju bra trots allt andra gången.

om klorna är så långa så skulle jag gå till veterinären och be dom klippa efter att hunden fått lugnande. Man måste inte söva hunden.

Sen kan du träna hunden att förstå att det inte är farligt. Men det lär ta lång tid och kräva en hel del. Jag skulle gjort så att jag har hunden i knät eller någonstans där den klarar av att vara lugn. Kanske på golvet annars. Sen skulle jag bara pilla med tassarna och berömma massor. Sen kan man bara visa klotången och berömma. Man får ta lite i taget och se hur hunden reagerar. Får den panik av att man bara tar i tassarna skulle jag backa lite och kanske pilla på benen om det fungerar när man myser i soffan eller något sånt. Du får testa dig fram och se vad hunden klarar av. Glöm inte att berömma. Klipp inte några klor fören hunden klarar av att vara lugn när du håller i tången och tassen samtidigt. När hunden klarar av det så kan man ta tången mot tassen, men inte klippa, sen berömma massor när den är lugn.

Undertiden så får du försöka fila klorna, det brukar gå bättre. Försök göra det till en mysig stund :)

Hoppas du förstår nått av min röriga förklaring! :)

Vissa hundar tycker detta är en fara för livet, jag rek att man vänder sig i dessa tillfällen till en vetrinär för kloklipp. Har du provat fil annars är det ett allernativ att prova på iaf

Vi hade samma problem med våran lilla ettriga tik när hon var valp, vi fick även hjälp av en kompis mamma som även klipper andras hundars klor. 
Så hon höll fast henne hårt och lät henne inte sprattla sig lös, vilket resulterade i att hon bet henne och även bajsade, i farten, hon var JÄTTESTRESSAD. efter 30 minuters fight så gav våran hund med sig.

Men vi har inte gått till henne igen, vi har hittat en djuraffär här i närheten som tar 75kr för kloklippning och våran hund bryr sig oftast inte ett dugg när dom klipper på henne! Men hon låter nästan aldrig oss klippa hennes klor, och om hon gör det så är det typ en klo per vecka ;)
Så vi går alltid dit nu mera! :)

Jätte tack för alla svar! i veckan ska jag till vetten och vaccinera katten så då får jag fråga om hunden kan få lugnande så de kan klippa ner klorna, efter det ska jag köpa en klo fil och pröva det! :) lättare att börja lite smått om klorna redan är nere tror jag.

vilken klo fil är effektiv och bra?

#7 Jag hade stora problem med klorna på min hund när han var valp/tonåring. Använde en fotfil att fila med. :)

Jag hade samma problem med min hund, det var ett helvete och analsäckarna tömdes i ren panik varje gång. Så jag tog hjälp av en person till, i detta fall min far som är den coolaste jag vet. Hans lugn hade en lugnande effekt på mig och det gjorde ju också hunden lugnare. I början hade jag honom i en handduk medan pappa klippte, så gjorde vi flera gånger till allt kändes bra, då började jag göra det själv och eftersom jag då blivit lugnare och säkrare så gick det bättre! Han gnäller fortfarande och gillar det inte, men det går. :)

Din stress smittar som sagt av sig på hunden.

Han har lärt sig att han kan komma undan om han krånglar och därför fortsätter han väl med det. Jag säger inte att han inte är rädd, för det är han säkert, men jag tror inte att han är så rädd att han inte kan klippas alls. Att du dessutom bryter ihop efter varje försök bekräftar ju att det faktiskt är farligt.

Du får helt enkelt börja om! Klipp en klo i taget. En klo om dagen. Håll i honom ordentligt och ta hjälp av en annan person. Gör helt enkelt som med en valp. Du kan ju också som flera sagt använda en klofil istället om det skulle få dig att lugna ner dig. För i slutändan handlar det nog om en kedjereaktion!

Jag har kört med vanlig fotfil men oxå finare verktygsfil som var emr barnmodel på allså kortare än vanliga filar:) Den håller i evighet tillskillnad från fotfil och andra "sandpappersfilar"

http://www.hooks.se/product.aspx?productid=053331&deptid=1140&sortType=sortPopularitet&sortOrder=DESC

Är den någon att pröva på kanske? den va ju inte dyr så man kan väl alltid pröva och se om den passar just min hund:)

#12
Jag har den, använder inte den, tycker den är för kort!
Jag köpte en rasp på bauhaus, fungerar utmärkt :)

Mjukstarta filningen. Man får bäst grepp om man tar ett stadigt nyptag om själva klon över tån, och de första gångerna filar man inte alls om hunden verkar stressad, utan man gör det som en övning, knackar lite på klorna utan att dra med filen. Växlar om med något avledande, upprepar, så att man gör själva proceduren till något ofarligt, en ny lek.

Jag tycker att de s.k. diamantfilarna för naglar är bäst, de tar väldigt bra och i båda riktningarna, på samma sätt som sandpapper, men de håller i evighet. Det finns också ganska billiga. Man kan hitta dem för ett par tior eller mindre i liteavvarjeaffärer. Särskilt för små klor är det värdefullt att ha en ganska finkornig fil.

Filen kan man stoppa i munnen när hunden försöker bita, den är obehaglig att få i munnen, och då brukar det inte bli något bett. Gör inga kommentarer, säg ingenting, bli inte irriterad. Det är ett moment som ska läras in, och bestraffning är något som inte funkar och inte heller ilska, eftersom den i regel kommer vid fel tidpunkt. Metall i munnen vid bitning kommer däremot precis rätt i tid och gör bitandet mindre attraktivt. Det är mycket viktigt att inte koppla någon signal annat än själva bitningen till att filen hamnar i munnen, och när bitandet upphör kan man kela, busa och klappa. Om du inte klarar att jobba utan att ge onödiga och förvirrande signaler, kommer det att ta längre tid och vara jobbigare både för dig och hunden.

Rätt inlärt kan klofilningen bli ytterligare ett moment av kontakt med hunden, och det stärker ledarskapet. Målet är att det ska bli någonting som hunden uppskattar och vill att du ska göra med den. Det ska vara en behaglig stund i närhet med ledaren. Också tandborstning och tandstensskrapning kan göras till något som hunden tar emot med glädje, bara man lägger upp en god strategi för hur det ska läras in.

#14 tack för inlägget det var super bra, tandstens skrapning och borstning går super bra :)

Min hund är väldigt "fin om tassarna" får han barr i pälsen så vill han inte gå hehe så skogspromenader fungerar bäst på vintern.

jag får inte hålla i hals tass mer än nödvändigt, dvs om han vet att han får en godis när man tränar vacker tass, hans klor får jag inte röra alls, ska jag börja från att hålla hans tassar oftare? med eller utan godis?

Du kan köra hur mycket godis som helst i samband med det här, bara du ser till att minska maten med samma mängd. Rostade små tärningar av lever, torkat i ugn, brukar vara bra som godis. När hunden är liten måste godisbitarna vara små. Överrraska gärna hunden med att lägga den i position för klofilning, men i stället ge godis och strunta i klorna. Inspektera fötterna grundligt, mellan tårna och så, men utan att fila, och släpp sen. Gör det hela till en helt annan grej än att "nu ska vi klippa klorna". Det ska bli en behaglig och kul grej att få komma upp och vara nära och sen få lite godis, och inte varje gång ta klorna.

Men det är du som bestämmer, och när du har bestämt att ta klorna ska du inte backa ur.

En del zooaffärer klipper klor, o så hundtrimm så klart, är man ängslig själv för att det alltid gått åt skogen så kan man låta bli att vara med.

Alla vet sederar inte hundar för kloklippning.

jag har en dvärgpudel som gjorde likadant, jag tog hans favoritgodis och la vid klosaxen så fick han äta upp dom sen satte jag bara klosaxen lätt emot hans tass å gav godis och beröm, när jag väl började klippa klorna ett bra tag efter så räkna jag ner ifrån tre så han satt stilla. klippte en klo och gav massa beröm samt godis. han slutade streta emot men är fortfarande orolig men ändå lugn då jag ännu aldrig klippt fel :) var lugn i dessa stunder också!

Jag hade en period där min hund inte alls gillade kloklippning. Det var inte så illa som du beskriver men hon sprattlade och sprang därifrån. Hon är rätt stor också så att hålla i är inget alternativ för mig.

Det jag gjorde var ungefär som Superlim beskriver i #4 - Tog det väldigt väldigt lugnt och vande henne vid ett steg i taget. Först plockade jag bara med hennes tassar och klor när vi myste, sen tog jag fram klotången och hade den "med" utan att klippa några klor och slutligen började jag att klippa en klo i taget med massor av beröm och godis. Nu går det bra att klippa hennes klor. Hon gillar det inte så jättemycket och jag brukar ta en eller två tassar i taget men hon får aldrig panik eller försöker slita sig därifrån längre!

Min pojkväns lillasysters papillon är hopplös att klippa klorna på. Nafsar, biter, sprattlar mm.
Vi gär så att en håller, en klipper plus munkorg på :)
Men tar det lugnt, berömmder när han är still osv