18 oktober, det värsta datumet....
Det är helt obegripligt… Den 18 oktober är en dag av sorg för mig. En vän till mig dog för exakt 1 år sedan, och detta väldigt hastigt…
Det var knappt så jag orkade ta mig utanför dörren alls, men jag bestämde mig till slut för att ta ut alla 3 hundar i skogen, så de skulle få springa av sig. Väl i skogen, är allt som vanligt.. Tills jag skulle börja gå hemåt med dem igen. De skulle ta sitt sista busvarv i skogen, som de alltid gör. Och precis innan jag ska ropa tillbaka dem, så hör jag att någon gallskriker. Ingen hund syns till. Jag springer mot ljudet, och ser där till slut Telma som står blickstilla, och de andra två, Ester och Jackson, springer runt henne och gnyr.
Jag går fram till Telma för att försöka känna igenom henne… Hon skriker… Till slut ser jag att höger framben har gått av, att det bara hänger där. Jag får panik. Jag försöker vara lugn och får henne till slut att lägga sig ned, trots att hon fortfarande skriker av smärta. Jag lägger mig ned på marken och trycker mig mot henne. Hon lugnar sig till slut.
Jag funderar på vem tusan jag ska ringa… Jag ringer min bror, säger snabbt vad som har hänt och att han måste komma och hämta Ester och Jackson. Sedan ringer jag min mamma som tar reda på telefonnummer till närmsta veterinär. Jag själv ringer mammas kille, så han kan komma med bilen.
Till slut kommer Linus (min bror) och hämtar hundarna, medan jag ligger kvar på marken med Telma. Sedan kommer han tillbaka och håller koll på Telma. Jimmy, mammas kille, kom även han, till slut. Jag sprang och hämtade en filt, en kartongbit, en sax och bandage för att spjäla Telmas ben inför lyftet och bilresan. Sedan var det full gas mot djursjukhuset.
Väl på plats får Telma genast smärtlindring, och förbereds för röntgen.
Det visar sig att benet är helt av, och veterinären frågar om vi vill operera en så gammal hund. Telma är förövrigt 10 år. Vi tvekar inte en sekund och säger att de ska göra allt de kan för henne. Spelar ingen roll vad det kostar. Veterinären nickar, och talar om för oss hur de kommer gå till väga, och att kostnaden kommer att hamna på omkring 25.000 kr. Och sedan att hon kan opereras först på måndag, så hon måste vara inlagd över helgen.
Min bror och jag åker hemåt i tystnad. Jag kände en stor lättnad, att Telma kommer att bli bra.
Resten av kvällen har jag tänkt både på min väns bortgång, och min Telma som ligger ensam i en bur långt borta. Det här var den tyngsta dagen på… ja, precis 1 år.
Hemsk berättelse, men ändå vacker… Vissa skulle kanske ha tagit bort en så gammal hund, men ni tvekade inte. Det borde finnas fler djur och hundägare som ni!
Beklagar sorgen över vännen och önskar lycka till med hundarna i fortsättningen!
![[TheMiko]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Gud så hemskt… Får tårar i ögonen. Hoppas att allt blir bra med vovven.
Kramar Malin
Men fy så hemskt! Lider så med dig och din hund. All heder till dig som tog beslutet att göra allt för din hund. Tycker du verkar vara en riktig super hundägare! Styrkekram till dig och din vovve!
// Lina - Värd på Bichon Kolla gärna in min blogg:
http://linaalgotsigge.blogg.se
Håller tummarna att operationen går bra och att ni får hem henne igen snart!
Mvh, Sara. Värd på Spetsar & urhundar
Usch vilken sorglig historia, håller tummarna för att allt går bra för henne.
Nej stackars liten :( Håller tummar och tår att operationen går bra!
En olycka kommer sällan ensam säger dom :S Hoppas allting går framåt och bra nu! :)
Medarbetare: Sällskapskaniner, Support.
Tack ska ni ha!
Idag känns det mycket bättre… Jag har fått veta att Telma mår bra idag, och är till och med uppe och går där hos veterinären. Givetvis går hon på stora doser smärtstillande och en skena på benet.
Imorgon ska jag ringa dit efter att de utvärderat henne, så får vi se om hon eventuellt få komma hem tills det är dags för operation.
Det var en fruktansvärd upplevelse, men nu är jag bara så glad och tacksam för att hon är så stark och jag tror att hon kommer att klara det här utan problem. Visst, hon är 10 år gammal, men inte ens veterinärerna trodde hon var så gammal. Max 5 år ser hon ut att vara, och hon är som en 5 månader gammal valp, så hon har nog många år kvar att leva!
Här är en bild på Telma från i våras. ♥
En till bild från samma promenad i våras.
Blir så glad av att bara se på henne… Min underbara tös. ♥
Och så Telma med hennes två döttrar, Ester och Doris. ♥
Skönt att höra att hon är uppe och rör på sig. Hoppas jag aldrig hamnar i din sists och om jag gör det att jag har modet och kraften att kämpa för min hund.
Och sista bilden nu, jag lovar!
Telma, då och nu. ♥
#10 Ja, visst är det skönt!
Jag hoppas också att du slipper gå igenom det här… Jag skulle inte ens önska min värsta fiende något sånt här. Man måste vara rädd om varandra, för man vet aldrig vilken dag som blir den sista!
Starta ny diskussion