Dobermann Är en enmanshund, och tränar man inte kan det tyvärr bli problem.. Jag vet inte hur många jag hört som fått lämna tillbaka hunden för att den vaktar emot andra i hemmet..
Det är ingen lätt hund.. Det är svårt att hitta bra uppfödare som avlar på bra hundar.. Det största problemet är väl rädslor, nervositet och psyket i allmänhet..

Jag är ett Stort fan av dobermann, och har haft turen att träffat ett flertal bra individer.. Dock har 100% av dem vart importer, men jag tvivlar inte på att det finns bra svenska hundar också.

Har en kompis med 3 dobermanns.
Underbara hundar! De kräver ju självklart en ägare som är konsekvent, envis och har humor.. Har man ingen humor är dobermann ingen bra ras att välja..

Vill man ändå testa dobermann, och energin och så, kan man testa dalmatiner.. Det är en bra alround-hund som många säger är en lite lättare version av dobermann, och av egen erfarenhet kan jag nog hålla med..

Klart man kan ha dobermann som första hund.. Man kan ha alla hundar som första hund, bara man är Säker på det.. Tvivlar man kan man alltid börja med en mildare ras.. Och sen "arbeta sig uppåt"

Okej. Men går det inte överhuvudtaget att ha en dobermann gemensamt?

Dalmatiner? Funkar de bättre med en familj och så? Jag hade annars funderat på en pinscher.

Vad beror nervositeten och allt på? Kan man ha en dobermann i stan eller är det en landet-hund?

De som har importerat - varifrån? Vet du någon bra uppfödare man kan kolla in?

#2 Klart det går, men det kräver kanske lite mer av dig som ägare till din hund. Men mest troligt är nog ändå att den kommer ty sig mer till en av er.. Men sen är det ju lite på individ också.. Det är ju en vaktras, så träna är ju viktigt om man inte vill ha en "galen" dobbis..

Dalmatiner skulle jag inte rekomendera till en barnfamilj.
Men de är nog mer än människohund än dobermannen.
Med vuxna med eller utan äldre barn..
I alla fall den erfarenheten jag har av de båda hundarna.

Allt beror som vanligt på dålig avel.. Mycket dålig avel.. Utställningshysterin och sånt.

Jag personligen ser helst en dobermann på landet.
Men det är bara för all den aktivitet den kräver.. Jag har väl inbillat mig att det är lättare på landet, med att hitta bra platser att träna på.. Eller bara aktivera i vardagen.

Portugal och tyskland har de hundarna kommit ifrån..
Sen ett land till, som en tik kom ifrån, men minns tyvärr inte vilket.

Jag har tyvärr ingen bra koll på uppfödare vad gäller dobermann, men kolla med rasklubben?

Lägger man ner mycket tid och jobb på hunden får man en underbar hund. Men det gäller ju att det har avlats på bra föräldradjur.

#3: har kollat rasklubben men ddet vrkar bara som att de har svenska sidor. Hunden ska väll sitta i karantän i 6 månader om det är import?

#4: Ja, så är det ju med alla djur. Det är så svårt att veta vilken uppfödare man ska vända sig till och så. Jag känner ingen som har en dobermann och så.

Man får försöka få kontakt med andra som har rasen, kolla vilka uppfödare de rekommenderar, åka och träffa djuren hos uppfödarna, känna efter om djuren känns stabila och kolla stamtavlorna.

Ja, jag tänkte fråga om aktiveringen. Hur mycket behövs? Hur långa ska promenaderna vara om dan och så?

Jag är nog mest sugen på att träna agillity, så om jag har en dobermann hur många gånger i veckan ska jag träna den?

#6: Okej. Man kanske kan ta kontakt med rasklubben eller något? Vad får man reda på genom en stamtavla?

Du får reda på allt genom en stamtavla i princip..
Den är mycket viktig när man ska kolla statistik, historik och annat på din hund.

Jag har aldrig sett en dobermann i agility, så jag vet inte.. De jag känner tränar IPO eller håller på med spår och dylikt.
Hur långa promenader.. Tjaa.. Du måste ju kombinera promenader med psykisk aktivitet också.. och massor av det. En dobermann Måste få jobba med skallen, lika mycket som den ska få promenera och springa.

Tror det är 6 månader ja.
Kanske beror på vartifrån man tar den, osäker..

#8 En stamtavla berättar ju i princip allt om hunden och bakgrunden.

Jag har hört att den är bra som agillity hund med den kroppen de har.

Okej, jag ska kolla stamtavlor. :)

#11 Jo, kanske om du skaffar en bruksare.. En showis är ofta klumpigare och skulle nog inte vara så smidig på banan.. Sen kan jag tycka att dobermann inte är den mest graciösa hundrasen i farten över lag, hihi 
En bruks kräver mer, men på en showis är risken större att mentaliteten är skit på..

Det är ju en bruksras menar jag

Jag älskar verkligen Dobermann! Världens finaste hundar :) Jag skulle själv vilja ha en i framtiden men är orolig för mentaliteten. Jag har träffat några stycken och det är bara en av dem som har varit trevlig kelig och en jätte bra familjehund, alltid glad och lyhörd. Resten har varit rätt knäppa :P De har varit väldigt vaktiga misstänkta och jag har inte kunnat läsa deras signaler riktigt, ena sekunden är de överlyckliga sen övergår det till nervositet och skällande och naffsande i benen. Bara man hittar en bra uppfödare så kan man säkert hitta den hunden som passar en bäst. Men tyvärr är det många som avlar på fel hundar.

#13 Jo, sen handlar det nog lite om ägaren också.. Alla kan inte, eller vet inte hur man ska hantera något som är naturligt för rasen, d.v.s. vakt och misstänksamhet.. Där gäller det att hunden litar på sin förare med nya människor, och att man vet att det är en Vakthund man har att göra med.. Tycker man inte om vakt, eller vill ha en tyst staty hemma är ju dobermann helt fel ras.

Även om de är, som du säger, världens finaste

Jag förstår inte vad du menar med showis?

Ja, man blir jätteorolig för att få en mentalt instabil hund. =S

Och hur vet man vilken uppfödare som är bra och vilken som inte avlar på mentalt bra hundaR? Jättesvårt.

Det är sällan man i dagens läge påträffar en mentalt stabil och trevlig dobermann, om den dessutom kan jobba ordentligt är ännu mer sällsynt, detta är MIN erfarenhet.
Det känns lite som att det ena slår ut det andra. Endera så får man en astrevlig hund till vardagen men som suger på plan. Eller så får man en riktig kalaspingla på plan och ett missfoster till vardags…

Dobbisar är ju tyvärr kända för att ha dålig mentalitet och nerver, och att de är bristfälliga i arbetet (Det är, eller ska föreställa iaf, en brukshund.) och tar gääärna till sina stämband… *ryser*. Diobbis pip kan få mig att vilja bryta nacken av hunden, haha! ;-)

De fåtal exemplar jag har mött av en faktiskt komplett dobbis, det är importerade hundar!
Så det kan ju vara värt att vända sig bortom sveriges gränser för att hitta den rätta hunden. (såg din fråga ang karantän och det är olika beroende på vart man tar in ifrån.)

En kompis till mig har en dobberman, världens trevligaste hund. Hon och hennes sambo har den tillsammans. Han är social osv men hon har varit med han bland mycket folk ifrån början, även ställt ut han:) Han är runt året nu tror jag :)

Ja, det verkar ganska svårt det här med att köpa en dobermann… Man kanske ska leta reda på en äldre dob. istället för en valp? Då ser man väll mycket tidigare problemen med dem? Om de nu har några vill säga.

Ja, det känns lite tråkigt att köpa en valp som ska sitta i karantän. Jag vill ju vara med från början och vänja den vid min vardag så tidigt som möjligt liksom. =/

hej har själv två stycken!!
VÄRLDENS BÄSTA! :)

Här kommer bild!

Hör mycket skit om att Dobermann är en "enmanshund" har oxå hört att dem inte är "jakthundar" och kan därför absolut inte jaga viket min gör väldigt ofta.. Jag har själv en Dobermann hane som vi har i min Familj, Mamma, jag och brorsan, en kanin, en katt och snart två råttor.

Han älskar nästan alla trotts att han är en hitte hund och blivit fruktansvärt illa behandlad av alla tidigare ägare och dem har försökt använda honom till hundkamp.

Han är en underbar Familjehund, hade aldrig valt en Labbe eller Golden bara för att dem är "familjehundar". Om man vill ha en hund så måste man träffa den, umgås med den och sedan gå efter sitt hjärta och hjärna.

Om man tex vill att små barn ska kunna gå promenader ihop med hunden tillsammans med dig så är kanske inte en jätte stor/stark hund bäst, även om det finns underbara exemplar som aldrig skulle dra iväg, så kan en olyka hända. Så allt beror ju vad man ska "ha" dem till…

Men att säga att en specifik ras är exakt som alla andra inom den rasen är lika rasistisk som att säga att alla "negrer" eller "nordbor" är exakt likadana och tänker och gör exakt samma saker..

Så om du vet att du är bestämd och kan visa för hunden att det är du som bestämmer(det gör man INTE genom att slå hundn) så kan du ha vilken hund som helst.

Har jobbat på ett hundcenter i flera år där ja sett massvis av exempel på folk som skaffat en familjehund som nu biter dem, barnen och alla andra bara på grund av att dem köpt en "familjehund" och dem tror att dem inte behöver fostra den för att "den är ju så snäll" och till slut tar hunden över och det får hemska följder när en "snäll" golden ger sig ¨på en tvååring.. Och då får hunden skulden för vad ägaren skapat och blir avlivad..

Är det verkligen rätt?

#21: Nej, det är inte rasistisk överhuvutaget. Det finns nämligen, till skillnad från människor, en rasstandard för hundar och de flesta seriösa renrasuppfödare avlar för att bevara rasens utseeende och beteende.

Vilket såklart inte betyder att det inte finns undantag men skaffar man en BC är risken stor att den vill valla, mycket större än om du skaffar en Chihuahua och det bör man vara medveten om när man väljer en viss ras.

Vill man ha en jakthund är det vettigt att skaffa en hund som avlats för jakt även om det finns individer av andra raser som också kan jaga. Vad jagar du med din Dobermann då? För jaga som i jaktlust har ju de flesta hundar, vilket inte betyder att de blir bra jakthundar.

Tänkte läsa igenom imorgon…

#22 Kan nog hålla med dig. Jag har två dobermann och den ända "jakten" de har i sig är den lek som uppstår ifrån hundens sida när något rör sig. Som tex mina kaniner eller katt. .

Jag vet ju inte nu om du har köpt dig en hund nu, men jag tycker du ska då köpa en valp och inte en vuxen hund. Köper du en vuxen, så kan du inte fostra den på samma sätt som du då skulle kunnat med en valp. En valp kan du forma hur du vill från grunden. Men en vuxen hund är mycket svårare, såklart att det går, men det är svårt. Om du köper en vuxen hund, så betyder det inte att den är lydig eller att den inte har några problem. Med en valp kan du fostra den, och arbeta bort problemet (oftast).

Har du skaffat dig en hund ? Du får gärna uppdatera hur det går ! :-)

Kul att tråden håller igång. :)

Nej, jag har inte skaffat en hund än då jag kommit på att jag måste plugga i några år till.

Däremot har jag träffat många hundmänniskor och diskuterat deras syn på hundar, raser, uppfostran etc. Riktigt intressant vissa gånger.

Jag har ingen panik med att bestämma ras just nu, men en valp från början vill nog både jag och min sambo ha. Vi är inte så överens om rasen då han vill ha en "liten puffig" och jag vill gärna ha en större ras som ser ut som en hund (tolka mig inte fel). :P

Dobermann är den bästa hundrasen på många sätt. Är du en aktiv människa som rör dig mycket kan du med enkel vardagslydnad och ett aktivt liv hålla en Dobermann stimulerad och lycklig.

Det är dock bra om du har lite mer än grund i bruks samt är noga med vart du tar din Dobbis. Vad du måste vara införstådd med är Dobermanns hälsoproblem - för det är det mest jobbiga med att skaffa Dobbis: när/om den blir sjuk.

Det är svårt att få köpa en valp från seriösa uppfödare, då de ställer oerhörda krav på dig. Lättare är att ta över en Dobbis som någon tröttnat på.

Dobermann är också en av de dyraste hundarna. Lura dig inte med att köpa en billig som inte har några papper eller där föräldrarna inte gjort de prover man gärna önskar.

Vänd dig till Dobermannklubben eller googla lite för att kolla efter mer noga. Det finns en mängd olika sidor där det står om vilka hälsotester man bör göra på avelsdjuren.

Enmanshund. Ja, visst det stämmer. Men för duktiga och drivna familjer råder inga problem att ha en eller flera Dobbisar.

Jag ser heller inga problem med att skaffa Dobermann som första egna hund om man är intresserad av att jobba med sin hund, men det är viktigt att anpassa karaktären på hunden. Välj inte första bästa. Välj en kommunikativ och lätt Dobermann och inte en som kräver extra hårt ledarskap eller dyligt.

Problemen med Dobbis är att de i hela sin livslängd, en del kan faktiskt vara friska och bli 12-13 år, vill ha uppgifter och stimulans. En understimulerad Dobermann känns igen genom att den gör dumheter… som vilken annan hund som helst.

jag ska säga vad jag tycker: en hund (oavsett ras) blir som man tränar den. Självklart har olika raser olika instingter MEN man kan anpassa träningen efter instingter och hundens ras. Jag tycker inte att man ska bedömma hunden efter vilken ras den är, eftersom att det är upp till oss människor att träna hundar som man vill ha dem. Det är min åsikt, eftersom att alla dobbermann kanske inte är enmanshundar, de har ju en personlighet.

inte alls för att jag säger att någon här har fel, jag säger bara vad jag tycker (:

Jag glömde att skriva om hur Dobermann är att äga. Det är en familjemedlem som vill vara nära människor. Tro det eller ej, men Dobbisar älskar människor, ömhet och närhet. De svansar gärna efter dig om du inte kommenderar den att ligga på sin plats. Den vill också gärna sova i din säng.

Dobermann är korthårig och fryser lätt på vintern och behöver då täcken.

Den korta pälsen kan hamna lite var stans, men sällan flyger den omkring utan ligger mest på golvet vid lister och i hörn.

Pälsvård är enkelt. Bara borsta av med en sämskinstrasa eller mjuk borste eller något. Trots att man går i lera och regn torkar man enkelt bort detta med handduk vid dörren.

Badning är individuellt hur man vill göra med det, hur ofta osv. Man kan tro att päls- och hudvård har med shampoo och balsam att göra, medans det eg har mer att göra med vad hunden äter. Mata din dobermann med bra mat, gärna lax och annat med omega-fetter som gör pälsen glansig och fin.

Halsband är inte att rekommendera, istället bör man ha sele, pga deras känslighet i nacken (Wobblers).

Dobermann och andra hundar. Bra socialiserad och tränad är det inga problem. Ostimulerad och fel i signaler från ägaren kan Dobermann vakta sin flock.

"ag tycker inte att man ska bedömma hunden efter vilken ras den är"

Fast nu är ju olika raser avlade för olika saker och olika i sättet. Klart man måste räkna med ras.

#30 Precis.

Dobermann är i mycket en tjänstehund. Svenska uppfödare avlar på djur som är mer inriktade på att vara polis- och väktarhundar än andra länder.

Man kan inte skaffa en Dobbis enbart för att den är vacker, i a f inte från svenska uppfödare. Vill man ha en mjukare Dobermann så kan man ev kolla utomlands, men se upp för hälsoproblem!!!

Väljer man Dobermann från utlandet kan man även få den i andra färger än de som är tillåtna i Sverige. I Sverige är endast Black Tan och Brown Tan tillåtet. I andra länder finns Blue Tan, Fawn Tan och även Vit…

Vad jag förstått finns idag inga krav, utan bara rekommendationer. SKK rekommenderar att alla avelsdjur är

• HD-röntgade med UA,A eller B
• Ögonlysta och fria från PRA, RD, Katarakt, PPM, PHTLV/PHPV
• fria från von Willebrants sjukdom, sk blödarsjuka. Minst en förälder bör vara gentestad fri från vWD, vilket garanterar att ingen valp i kullen kommer att utveckla sjukdomen.
• CAH - Dobermannhepatit/kronisk leversjukdom. Avelsdjur bör testas och visa normala levervärden senast 6 mån innan parning
• Sköldkörtel - hypothyreos/underfunktion i sköldkörteln. Avelsdjur bör testas och visa normala världen senast 6 m innan parning
• DCM - hjärtfel/Dilaterad Cardiomyopati. Avelsdjur bör genomgått full hjärtscanning senast 1 år innan parning. Görs efter 3 års ålder…
• Bör ej ha mentala brister och därför minst ha MH med 1:a eller 2:a på moment skott och lägst 3 på kontaktmoment 1A, 1B, 1C och 8E.
• Gärna också KORAD (MT) med lägst poäng 300
• ZTP (internationellt avelsprov) läst G för tik, SG eller V för exteriör. B eller A för arbetsprov
• Meriterade på bruksprov, traditionella ”svenska” bruksprov, IPO eller som tjänstehundar.
• Utställning. Lägsta godkända bedömning 2:a eller G.

(källa: Dobermannklubben)

Som man kan förstå är det jäkligt mycket man behöver göra med sin Dobermann innan den kan gå i avel, med gott samvete och med friska sunda valpar som resultat. Därför finns det inte så många Dobermann i Sverige idag och de få som uppfyller alla ovanstående rekommendationer är svindyra.

Utöver allt detta skulle jag även rekommendera att hundar som går i avel är röntgade för Wobblers.

Tack för all info Grodan!
Visste inte att det var bättre att använda sele på dem. Men nu när du säger det, har jag faktiskt sett väldigt många dob-ägare som har sele.

Ja, för mig är det ganska självklart att inte välja hund efter pris… Känns en uppfödare, valpen och dess föräldrar rätt får det liksom kosta vad det vill… Skulle jag inte ha råd att skaffa hund, skaffar jag inte hund.

Men uppfödare har väll papper på rekomendationerna, om de har följt dem vill säga?
Ja, det är ju en del att tänka på. Blir det hund ska jag verkligen vara noga, speciellt om det blir en dobbis.

Farferis: Var kommer dina hundar ifrån?

Glömde fråga hur det är med öron och svans om man köper från utlandet?

Jag kan inte låta bli att tycka det är snyggt med kuperade öron . Men jag vill helst ha en hund med svans pga balansen och för att det inte är jättefint med en liten stump.. Kapar de öron och svans överallt utomlands?

Om du väljer att köpa en dobermann från land där kupering fortfarande är tillåtet så kan du be uppfödaren att lämna öron och svans naturliga. Kan också tilläggas att det är mycket få europeiska länder som tillåter kupering numera, några balkanländer, Ryssland etc. Köper du kuperad Dobermann född efter 2008 från land där det är tillåtet att kupera så få du tävla i allt utom utställning, dvs. bruks, lydnad etc.

Men det finns ingen som helst anledning att köpa dobbis från utlandet om du ska ha den till agility och som sällskapshund - då räcker de svenska uppfödarnas valpar alldeles umärkt. Dessutom kan du få stöttning från en svensk uppfödare och det är mycket lättare att kolla föräldradjurens hälsa och meriter i Sverige än utomlands…

Jag är inne på min fjärde Dobermann, och jag har haft både svenskfödda och importerad. Det är inte så att importerade dobbisar är på ett sätt och svenska hundar på ett annat. Dobermannrasens genpool är idag extremt liten och den stora majoriteten doberkullar har samma hundar i stamtavlan - oavsett om den är svenskfödd eller kommer från kontinenten. Det hänger delvis ihop med att Dobermann till mycket stor del avlas på utseende, många vill använda samma framgångsrika utställningshanar. Alltså - det finns inga "svenska" linjer att tala om!

Sen finns det några få, t.ex. jag, som faktiskt har Dobermann för att träna och tävla bruks med. Och då finns det inte många uppfödare i Sverige som avlar bara på mentalitet/brukbarhet. Faktiskt bara en enda kennel i Sverige som bara har arbetande linjer i sin uppfödning. Det är inte så, som ngn skrev, att man i Sverige avlar på tjänstehundar. Det finns en enda Dobermann i Sverige som är polishund! Sanningen är att de flesta dobbisar är skräp som arbetande hundar - de håller inte för det de en gång var tänkta för.

Så - när man undrar om Dobermann kan vara nåt att köpa så ska man fundera på vad man vill använda den till. De flesta doberkullar i Sverige funkar utmärkt som familjehundar - de är sociala och trevliga.

Ryktet att de skulle vara skarpa är just ett rykte - visst förekommer det taskig mentalitet men det är väldigt sällan en dobbis är så pass bra att den är skarp!  Men man ska kolla upp mentalbeskrivningsresultat på föräldradjuren och deras syskon. Sen är det ju en stor hund rent fysiskt och det kräver en viss lydnad och engagemang för att få det att funka.

Hälsomässigt så är doberrasen en katastrof, medellivslängden är inte mycket mer än 7 år. Dobbisar dör alldeles för tidigt! Största problemet är DCM, en hjärtsjukdom som inte kan botas. Cancer skördar också en del dödsoffer. Generellt så är det tyvärr en både olycksdrabbad och ofrisk ras - har högsta försäkringspremien i de flesta försäkringsbolag.

Lycka till i letandet!

# 34

Fel, med en kuperad hund får du inte delta i några tävlingar prov som arrangeras av SKK/SBK, det enda man kan få dispans för är MH om det behövs för att regga valpar.

Jag har själv ingen erfarenhet av doberman, men vi skaffade våran första egna hund förra året och jag kan bara tala efter egen erfarenhet. Har också alltid varit omkring hundar, läst och studerat hundar i hela mitt liv. Men det är en helt annan sak att få hem sin egna hund oavsett hur förberedd man är. Man måste verkligen enomskåda sig själv och vara självkritisk för det är en arbetande hund och oavsett vilken hund man skaffar så kräver det tid och stort engagemang. Hoppas att du har fått lite hjälp och om man är beredd att helhjärtat engagera sig i Den ras man skaffar och vet vad det innebär så ska man inte helt lyssna på andra vad dom säger, har dom ingen erfarenhet av rasen så kan man inte helt yttr sig enligt min mening :-) Lycka till!

#35 nej #34 har rätt så här står det på skk.se

Vid prov, tävling eller mentalbeskrivning gäller:

Öron- eller svanskuperade hundar födda 2008-01-01 eller senare äger rätt att delta på prov, tävling eller mentalbeskrivning under förutsättning att de är födda i land där kupering var tillåten när den företogs. Hundar som har svanskuperats av veterinär­medicinska skäl eller som inte är födda med naturligt hellång svans, äger också rätt att delta på prov, tävling eller mentalbeskrivning.

För kuperade hundar födda före 1 januari 2008 kontakta SKKs kansli.

# 37 då har de ändrat reglerna nyligen, tidigare var bara vissa stående fågelhundar som svanskuperats av veterinärmedicinska skäl tillåtna att delta på jaktprov, o det var ända undantaget förutom avelsbiten/MH då.

Hittade detta:

http://www.skk.se/prov-tavling/regler/kuperade-hundar/

Yes, dom ändrade reglerna 2010 tror jag. Det är viktigt att läsa aktuella regler på SBK:s sida eftersom det florerar många gamla upplagor av regler för tävling och prov på nätet.

Men återigen: Jag kan inte se någon som helst anledning för en förstagångsdobermannköpare att importera hund från utlandet. Det finns gott om uppfödare i Sverige som föder upp trevliga, sociala, dobbisar för de behov som trådskaparen angett. Bara en massa extrameck och mindre support från uppfödare om man tar in utifrån…

#34 Ok. Ja, jag känner ju inte mer än en uppfödare IRL (de jag pratade med 1989 räknar jag inte in) och vet väl eg ingenting. Dock fick jag intrycket när jag surfade runt på svenska uppfödarsidor i somras att de avlar mot tjänstehund och har oerhört höga krav på köpare att de ska tävla i bruks.

Men jag vill gärna hitta några uppfödare som föder upp skottsäkra, trygga, sociala och vänliga dobbisar för sällskap och som VILL sälja hundarna till sällskap (ett aktivt och arbetande hem, men inte mål tävla bruks). Så om du har tips är det välkommet!

Grodan: Uppfödare kan säkert ha viljan att sälja till valpköpare som tränar/tävlar bruks. Det är ju ändå, på papperet, en bruksras. Men det är absolut inte så att det står brukstävlande valpspekulanter på kö! Hade uppfödarna det som absolut krav så skulle de inte få valparna sålda. För många uppfödare är det nog ändå viktigast att deras dobbisvalpar kommer till bra hem där de får vara familjemedlemmar och blir aktiverade efter behov. Och det är ju bra!

När i tiden vill du ha valp? Jag kan säkert tipsa dig om uppfödare som planerar bra kullar. Viktigt att tänka på hälsoaspekten - inget kul att köpa valp från föräldrakombination som har mycket hjärtsjukdom i släkten tex. Det är jätteviktigt!

#41 Ah, då förstår jag. Jag måste säga att många av de kullar jag sett i år så har de gått som smör…

Ja, just den där hälsobiten är jättejobbig. Min wobblerssjuka dobbis blir snart 11 år. När han lämnar in blir det ev aktuellt med ny dobbis. Det kan vara imorgon och det kan vara om 2 år…hihi… Skriver ett pm

I år har kanske trycket varit ovanligt stort på dobbiskullar eftersom det fötts ganska få kullar. Det föds färre Dobermann i Sverige nu per år än för, säg, tio år sedan.

Och visst finns det kennlar i Sverige som lättare får sålt sina valpar än andra, då kan man ju vara mer kräsen i valet av valpköpare. Men jag menar nog fortfarande att Dobermann knappast är en ras som kan välja och vraka bland valpköpare med ambition att tävla på hög nivå. Så gräsligt många elitekipagedobbisar finns det inte. Vi hade t.ex. inte ett enda SM-ekipage i bruks och IPO-SM. tråkigt, men väldigt sant.

Hälsobiten är besvärlig - man måste vara beredd att ta en risk att hunden dör i förtid om man köper Dobermann från nästan alla linjer. Det är supertråkigt. Men det går att undvika de värsta fallgroparna iaf, men man får kanske vara lite "stamtavlenördig" för att göra ett så bra val som möjligt med minsta tänkbara risk…

Du får gärna höra av dig per PM. Om jag kan hjälpa till så gör jag det gärna!

# 37 + # 39

Tack för uppdateringen. Jag tycker dock att det är fel, men det är min åsikt.

44: Jag tycker också det är knasigt att man ska få ställa ut Dobermann som är kuperad, även om den kommer från land där det är tillåtet. Borde ju vara totalförbjudet! Regeln om att de ska få tävla i bruks/lydnad/IPO tycker jag spelar mindre roll. Folk som importerar kuperade hundar brukar knappast göra det för att arbeta med hundarna - om man så säger ;)