Beklagar :/ Det är ett tungt och svårt beslut att ta!

Hur man ska göra och gå vidare är väldigt individuellt.. Alla reagerar olika! Men tillåt dig att gråta ut och själv hade jag föredragit att vara med under själva avlivningen för ayy verkligen ha varit med till slutet! Så har jag gjort med ena katten iaf och det kändes bättre då en med den jag inte var med.

Tack så mycket, jag har också valt att vara med under avlidningen. Fast jag skulle vara osäker så skulle jag ändå göra det för skulle vara rädd ifall jag ångrade mig. Vill liksom att det sista han ska komma ihåg är mig :) hah va ego det lät men ja, vill liksom att han ska vara trygg.

Förstår precis… Så tänker jag med, hunden känner ju sig trygg med sin ägare! Ett tag efter att det är gjort  så kommer du kunna tänka på alla bra stunder ni hade, och alla år ni fick! Hur gammal är han?

han är 7 år :)

Min kanin och bästa vän fick avlivas i början av juni. Jag åkte in sent på kvällen för att vara med, det bästa beslut jag någonsin har tatt! Så jag håller verkligen med om att du bör vara med.

Största stödet för mig har vart mina hundar. Du kommer säkert att kunna hitta samma stöd i den andra hunden.

Beklagar verkligen!

Hur gammal är den andra hunden, hur länge har de levt tillsammans?

http://www.indigo.org/rainbowbridge_ver2.html

Den andra är 2 år, så de har levt tillsammans i ungefär 2 år. Är också orolig att han ska må dåligt..

Vi tog bort våran chanel pga canser och jag var med under avlivningen det var inget jag ångrar men hon var rädd o det skapa inte direckt fint avslut tycker jag. Hundar känner ofta på sig att det är något som är fel, de vet att detta sluta illa. Våran andra hund Enja tog det hela bra lite nedstämnd ett tag efter en månad var hon helt normal o glad igen. Hur man tar sig igenom detta själv. Eftersom det finns barn här så vart jag som fick ta på mig tröstarbiten mer kan jag erkänna, vi prata mycket om henne o att hon hon har det bra nu. Det tar tid att komma över jag tänker dagligen på henne o jag tror att hon är med min far o våran barndomshund Bamse.

beklagar detta för din skull o skänker dig en massa styrkkramar

Min erfarenhet är att den kvarvarande hunden mår bäst om den får lukta på den döda kroppen.

Alla avlivningar jag varit med om har gått bra, så det i sig tycker jag inte man behöver vara orolig för. Har man en hund som inte gillar vetkliniker så finns det vet som kommer hem, ett annat alternativ är att låta någon som hunden känner väl o tycker om, som har bössa o licens skjuta hunden i skogen, helst egen skog då.

Tack för alla svar och att ni delar med er av egna erfarenheter, känns bra! :)

#9 Vi har bestämt att han ska avlivas här hemma, tror det känns bäst för honom. Det här med att den andra ska få lukta på honom när han är död, varför gör man så är det för att den andra hunden känner på sig att något är fel? Tack i alla fall att du sa detm hade inte tänkt på det. Hur reagerar hundarna när de luktar på den döda ? Förstår den att han är död?

Hundar känner att den döda inte finns där längre o slipper leta efter den.