Kommer hon kunna vara själv?
Vår rottweiler Caifa har sedan i somras haft en tumör i rumpan. Den är uppkollad (godartad) och vi beslutade tillsammans med vår veterinär att behålla henne tills vidare då hon varken har haft ont eller besvärats av den.
Däremot har vi nu valt att låta henne somna in då den har växt (som väntat) och den går inte opperera bort. Så på måndag kommer mamma ringa veterinären så de får komma hit och avliva henne.
Nu till frågan, jag har en snart 2 årig blandrastik vid namn Ella som såklart är bästis med Caifa och är väldigt trygg med henne. Kommer Ella kunna klara sig själv utan hundkompis ett tag framöver?
Någon av oss är nästan alltid hemma, så det är inte problem på det viset, men när vi väl alla åker bort känns det som att hon kommer bli väldigt orolig och även annars, Caifa har ju alltid funnits där.
Vi har planer på att skaffa valp igen, men kanske inte just nu, vi får se. Men det blir ju ändå någon vecka/månad Ella kommer få bli själv - antar jag.
Har ni varit i liknande situation? Jag känner lite förtvivlan över min lille vovve. 
(visste inte riktigt vilken grupp jag skulle placera detta i)
// Anka
~ It's interesting to watch devils cry when angels want to stab you in the back. ~
![[Forest]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Först ger jag dig syrkekramar för det behövs.
Detta med vara ensammen är svår fråga vi hade Chanel o Enja o fick oxå ta bort chanel pga canser, det var inga problem alls med ha Enja sjäv. Är eran hund mycket präglad på eran rottis kan hon ta detta svårt, sen kommer hon säkert sörja hennes bortgång oxå. Enja var lite nere i 2 v sen bitvis 1 månad det var lite upp o ner ett tag sen vart hon glad i sparllig igen.
#1 Tack!
Jag vet ju inte exakt hur präglad hon är, men jag gissar på rätt så mycket, Caifa har ju varit lite som en extra mamma för henne.
Vad brukar hända när de sörjer, slutar de äta? Bara ligger stilla?
Beklagar för Chanel :(
// Anka
~ It's interesting to watch devils cry when angels want to stab you in the back. ~
Min erfarenhet är att hundar tar sådana här saker mycket bätttre än vi människor. Trots att jag haft tajta hundar, så har det inte varit några problem efter att den äldre fått somna in och den andre blivit ensamhund. Möjligtvis en kort period just vid dom tillfällen hunden fått vara ensam hemma.
Försök fortsätta precis som vanligt även om det är svårt, men det brukar underlätta för både kvarvarande hund och ägare.
#3 Tack för svar!
Men om hon skulle bli mycket deppig, finns det något jag kan göra mer än att "fortsätta som vanligt"? :)
// Anka
~ It's interesting to watch devils cry when angels want to stab you in the back. ~
Försöka vara roligare och kanske göra spännade saker/åka till nya platser för att liva upp er lite även om det kan vara svårt.
Okej tack!
___________
På fredag kommer veterinären, om det inte bli akut, då kommer de såklart innan dess. Vår fina flicka :(
// Anka
~ It's interesting to watch devils cry when angels want to stab you in the back. ~
Förstår att er situation måste kännas jobbig, jag sänder dig styrkekramar och beklagar verkligen..
Men till saken.. Vi hade 3 hundar, men i juni gick två av dem bort. Charlie hade fruktansvärda problem med tarmarna, så vi lät honom somna in. Och Lillen blev ju 15 år, så han dog av ålderdom. Och plötsligt blev Leo ensam, och han har aldrig förr i sitt liv varit utan dom, under sitt 3 år långa liv. I början var han orolig, gnällig och rastlös. Men det har gått över nu.
Det man får göra är att se till att aktivera honom extra mycket nu när han inte kan busa med dom andra hundarna. Och det är inte så kul att lämna honom ensam längre, för han gnäller och ylar något fruktansvärt illa så fort man lämnar honom ensam hemma. Så det försöker vi undvika..
Men jag tror nog att din vovve kommer att klara det.
Kram!
Eftersom hundar lever i nuet, så kommer de över saknaden snabbt. Eller, vem vet hur de tänker saknad, det är väl mer nya rutiner.
Starta ny diskussion