Jag tycker inte alls du ska bry dig om vad din uppfödare säger!
Beslutet angående kastrering eller ej har hon inte något med att göra över huvud taget (så länge han inte är på foder eller är köpt med bibehållen avelsrätt, naturligtvis), vill du kastrera så gör det. Det ska du inte ha dåligt samvete för.

Visst kan man rådfråga sin uppfödare, det är något jag saknar med min, men den bestämmer inte över din hund som du köpt, även om det är han/hon som fött upp hunden.

Så gör det som känns bäst för dig/er/Sheldon. Sen kan uppfödaren tycka vad hon vill. 

Hon borde ju förstå att en eventuell kastrering är för ert bästa, även om det betyder för henne att en av hennes valpar kommer långt inom utställning till exempel 

Ställ ut honom först och gör han "färdig" där eller iallafall och en gång och se vad kritiken är om han är värd att spara på lite eller ej innan ni tar kulorna

#1 Jo jag vet att jag egentligen inte ska bry mig, han är ju vår helt och hållen och hon har ingen avelsrätt på honom etc. 

#2 Bra tips, jag och min syster ska ställa ut våra hundar den 1 december i Arvika, dock är det en inofficiell utställning men alltid något. Tror du dom ser på honom redan då i december om han är lovande? då kommer han vara 7½ månad.

Uppfödaren blev glad när hon hörde att jag skulle ställa ut honom så hon skulle hjälpa mig med kontakter så jag kan få gå på utställningsträning med honom. Så det gillade hon iaf :P
Var väl därför hon blev glad sen igen antar jag.

#3 jag föredrar officiella men. :-) på inoffare så är det inte säkert att dommaren kan något om rasen överhuvudtaget

Va kul att du ska till arvika då! då kanske vi ses där :-)

Funderar du på att ställa och avla så säger jag helt klart, kastrera honom inte! Du kan kastrera honom senare om du känner för det, men som du själv skrivit så kan su inte göra en kastration ogjord. Finns ingen anledning att tro att han skulle bli han-agressiv eller problematisk (nu vet jag visserligen inte så mycket om rasen), det finns massvis med hanhundar som inte har några "problem" efter könsmognad.

Jag gjorde misstaget att kastrera min kanin när han va ungefär 6 månader, något jag ångra otrolig mycket eftersom han va den underbaraste varelse jag någonsin stött på (dessutom väldigt snygg), så hade gärna tatt åtminstone en kull på han.

Va 120% säker på att en kastration är det du vill göra innan du gör det är mitt tips. Sen kan uppfödaren slänga sig i väggen, det är DIN hund!

Jaha okej, men jag kan ju ställa ut honom några gånger innan jag bestämmer mig, både på inoffare och officiella.

Sätt dig in i alla risker som finns innan du bestämmer dig!

http://www.naiaonline.org/pdfs/LongTermHealthEffectsOfSpayNeuterInDogs.pdf http://showdogsupersite.com/kenlclub/breedvet/neutr.html

Tikar: http://www.avma.org/onlnews/javma/mar10/100301g.asp

Veterinärförbundets inställning: http://www.svf.se/sv/Sallskapet/Smadjurssektionen/Normgruppen/Normer-av-medicinsk-karaktar/Norm-angaende-kirurgisk-kastration-av-friska-hundar/

Naturligtvis skall man kastrera en hane om den t ex är översexuell, men det är ganska sällsynt. Beteenden förändras inte alltid av att man tar till kniven, ibland får det motsatt effekt.

Bland hundar finns det ett oerhört motstånd som man aldrig ser bland andra djur (som katter och hästar), varför begriper jag inte, då det i de flesta fall bara är bättre för både deras hälsa och psyke. Sätt dig in i nackdelar OCH fördelar innan du tar något beslut, tänk på att ju äldre hunden är, desto färre fördelar och fler "biverkningar" (bäst är runt könsmognad eller tidigare), och funderar du på att avla är det såklart onödigt. Men självklart går det att ställa ut även en kastrerad hund, bara man har testikelintyg från veterinären.

#8
Visst går det att ställa ut en kastrerad hane men även med intyg så får man, med några få undantag, räkna med sämre resultat oavsett hur fin hunden i övrigt är.

Jag tillhör dom som inte tycker man ska kastrera en frisk hund som inte har synbara problem - och med problem menar jag då att dom först och främst tagit sig förbi den jobbiga åldern som ofta är runt 2 år. Alla hanhundar har perioder då dom mognar till både kropp och psyke och det är helt naturligt.

Att kastrera bara för att slippa riskera en jobbig period är för mig helt förkastligt - jobba istället med hunden och inte ta genvägar.

Det finns så många nackdelar att riskera vid kastrering att många inte skulle kastrera om dom visste vad dom kan råka ut för - men det vet ingen förrän efteråt.

Hundar som har minsta osäkerhet i sig kan bli än mer osäkra och börja göra utfall och bli aggressiva efter en kastrering - vilket kanske inte ens hänt om den fått vara intakt. Vissa hundar bli inkontinenta.

Vänta istället - jobba dig igenom hela unghundsperioden och när hunden är som jobbigast och ta ny ställning till ev kastrering när hunden är 3 år. Det är mitt tips enligt mig bör en hund oavsett kön få bli både psykiskt och fysiskt könsmogen innan man funderar på kastrereing och det är den inte förrän tidigast 3 år. Men detta är min åsikt.

Jag kan inte annat än hålla med Lo-Katt det tåls även tas upp att även kastrater KAN revirkissa inne, även fullfölja parningar men det blir givetvis inga valpar, och detta kan i sin tur ge problem.

#11 - japp. Känner en hanhund som kastrerades redan vid 10 månaders ålder och han fungerar ändå inte ihop med löptikar - han kliver på direkt och parar med häng….

Så trots tidig kastrering så går hanen alltså inte attha tillsammans med löptikar om han inte hålls kopplad och han vet väldigt väl när det finns löptikar i området. Inte helt ovanligt att drifterna finns kvar ändå oavsett tidig eller sen kastrering.

12 och jag känner 4a hanar som funkar även en som kastrerades sent allså efter 3 års ålder aldrig fått para innan eller medvetet efter men han fixar para o tik/ar med häng….

Jag hade ställt ut honom några gånger, och sen om han inte är något att använda i aveln hade jag fått honom kastrerad.

Glömde ta upp några fler saker gällande dom negativa sakerna man bör veta innan man tar ett beslut.

Vad gäller långhåriga hundar kan det bli oerhört jobbigt, då pälsen oftast blir väldigt annorlunda efter kastrering - den blir ofta valpluddig. Tovar sig alltså lättare och vissa tappar då samtidigt den vattenskyddande typen av päls. Korthåriga hundar är det lättare med då dom oftast bara blir mjukare i pälsen, men långhår kan få väldigt svårskött päls.

Jag har själv låtit kastrera en hund och det var en tik som efter sin valpkull började få grava skendräktigheter varje gång - så vid 5 års ålder blev hon kastrerad. Hon ändrade inget i sitt beteende, då hon var så pass gammal och mogen i sitt psyke - men hon blev inkontinent… Tack och lov en korthårig hund, så hon blev bara lite mer mjuk i pälsen.

jag håller också med Lo-katt!! :)

Och kan säga, min hane tål verkligen inte andra hanhundar och jag har inte tagit hans kulor för det.. Jag jobbar istället med honom och det har fungerat fin fint!

Väldigt "oproffsigt" gjort av uppfödaren, som valpköpare skall man ju känna att man kan komma med alla möjliga frågor oavsett uppfödarens åsikt utan att bli anklagad eller förlöjligad så att du känner att du måste söka dig till ett forum för att få bättre grepp kring frågan, och frågor kring kastrering kan ju knappast vara något nytt för uppfödaren.

Oavsett, har uppfödaren sålt hunden till dig så har han/hon inget att säga till om hurvidare du väljer att kastrera din hund.

Jag kan förstå uppfödaren till viss del då det sker väldigt mycket kastreringar i förebyggande syfte och på unga hundar som inte hunnit mogna, hormoner spelar en stor roll i kroppen och för identiteten. Samtidigt så finns det både tikar och hanhundar som mår bättre av att kastreras av olika anledningar.

Personligen tycker jag att du skall avvakta, och avgöra senare hurvidare det är ett problem att din hund är intakt och inte ta ut ev. problem i förskott.

Kastrera eller inte verkar verkligen vara en kontroversiell fråga vad gäller hund! Jag som kommer från kattvärlden där det som tur är är kutym att kastrera de katter som inte används i avel ( ja jag pratar raskatter, tyvärr finns det fortfarande allt för många frigånende huskatter som parar sig kors och tvärs…).

Min lilla tik har börjat hos dagmamma tillsammans med tre kastrerade hundar och en kastrerad tik. Maken till harmonisk grupp har jag aldrig träffat. Jag har inte tagit ställning till eventuell kastrering själv då jag som gammal uppfödare inte vill stänga den dörren helt i nuläget. Vi får se om något år. Hade jag haft en hanhund hade jag inte tvekat en sekund att kastrera. Men jag rekommenderar alla att läsa på om för respektive nackdelar och bilda sig en egen uppfattning.

Jag föredrar kastrerade hundar om man inte ska använda dem i avel, fördelarna är många ffa profylaktiskt när det gäller tikar

Inom mitt yrke finns det knappt en personalhund som är okastrerad

#18 - skillnaden är stor mellan katter och hundar. Katter är ett problem pga lösdrivande katter mm vilket vi inte har i hundvärlden i Sverige.

Sedan är själva ingreppet även större hos hund än hos katt och även biverkningarna fler.

Ojj vilken bra respons jag fått, tack :)
Som det riktar mot nu och även innan jag pratade med min syster och uppfödare om kastrering så vill jag inte kastrera. Jag vet inte riktigt varför jag aldrig övervägt det mer än igår. Jag är så nybörjare så jag har väl egentligen tänkt att det är dyrt att kastrera och rätt onödigt.

Tyvärr förstod inte uppfödaren hur jag tänkte, jag ville bara höra hennes syn på det hela men istället idiotförklarade hon mig.

Jag kommer nog inte kastrera, jag tänker iallafall ställa ut honom och så några gånger så får vi se vart de bär hän.

#21 - det var väldigt onödigt av uppfödaren at gå i taket. Hon kunde gott istället sakligt förklarat varför hon är emot kastrering

Har själv sålt en valp som jag visste skulle bli kastrerad innan hon var 1 år och det är i slutänden valpköparen sak att ta beslutet - men samtidigt är det väldigt viktigt att berätta både alla för och nackdelar.

#20 Ja skillanden är stor. Samma mellan häst och hund och katt och hund o.s.v.

Men som jag rekommenderade, läs de vetenskapliga studier som finns och ta till dig nya kunskap. Det har jag gjort och jag vet vilket beslut jag skulle tagit om jag ägt en hanhund som inte skulle användas i avel. Andra kan komma till andra slutsatser och jag respekterar självklart deras beslut.

#23 - och nya studier påvisar på ökar cancerrisk för kastrerade hundar. Det gjordes en studie på rottweiler om det.

Hormoner är viktiga för många saker och så även uppbyggnaden av kroppen

Sedan får andra givetvis göra precis som dom vill - men man ska samtidigt vara medveten om riskerna. Inte bara risken med själva operationen (jo jag vet hundar som dött under en kastrering) och biverkningar som kommer efteråt.

Det som är felet är att många förespråkar kastrering om at det är så himla bra, men aldrig säger något om risker och biverkningar. Jag känner många kastrerade hundar och har flera i min bekantskapskrets - men kommer själv inte kastrera om det inte finns ordentlig orsak. Jag är inte för operativa ingrepp med kända (och flera väldigt vanliga) biverkningar på en frisk hund. Men det är mitt val

#23 Det finns många studier som påvisar fördelar med kastrering också, men det vet du väl redan? Jag orkar just nu inte skriva upp en referenslista men jag uppmanar alla att själv söka kunskap och inte bara gå på vad någon skriver på ett forum… Forum i all ära, men det är inte alltid de mest flitiga forumisterna som har mest kunskap i det som diskuteras. Så lycka till TS vad du än beslutar, men jag råder dig att söka kunskap från vetenskapliga studier, veterinärer som är speicalister inom hund m.m. Det är klart att en och annan uppfödare gärna vill ha sällskapshundar okastrerade som "reserver" om deras avelsmaterial inte kan användas i avel som tänkt, men det tycker jag inte är OK. I så fall får uppfödarna gardera sig genom att sätta "reserverna" på foder.

#24 Rottweiler har ökad risk att utveckla bentumörer, PUNKT.
Den risken ökar något om hunden är kastrerad.

Om man ska hänvisa till studier bör man ta till sig HELA sammanhangetoch inte ta valda delar

Riskerna med kastrering är BETYDLIGT FÄRRE än riskerna att drabbas av sjukdom som är kopplat till fertila djur.

Har jag en hanhund som inte ska användas i avel, så ja, jag skulle överväga kastrering. Och jag kommer förmodligen att kastrera en tik också, om jag någon gång skaffar en.

Har jag en katt som inte ska användas i avel så kastrerar jag henne eller honom. Hade jag en hingst som "bara" ska vara vanlig ridhäst så skulle jag kastrera. Och JA. Jag tycker faktiskt att det är FULLT jämförbart. Men jag vet att inte alla tycker så. Klart man ska vara medveten om riskerna, men risker finns med mycket vi gör med våra djur och många av dem är långt större än de risker som finns med kastrering..!

Och absolut, man måste ju vara medveten om att alla fördelar som en kastration KAN medföra, inte alltid händer. Det kan lika gärna bli så att du står med precis samma olater och beteenden som förut, med "enda" skillnaden att hunden är steril -- vilket ju då är en enda fördel i sig, även om inte något annat skulle ändra sig.

TS: Oavsett åsikt och oavsett vad du bestämt dig för så tycker jag att uppfödaren hade kunnat vara trevligare. Men å andra sidan fick hon ju dig att ta reda på mer själv, så nånting positivt kom ju ur det hela.

25 visa mig studien,  låt mig gissa den är från jippot usa där alla kastrerar sina hanar efter dom dom knappt änds går ut med dom.. Att gämnföra katt och hund o kastrering är som dra likelse för mig kastrera män allså ingen likelse alls. Det är någon trend detta från USA detta med att kastrera tor jag för 15-20 årsen var det inte alls så poppis att kastrera nu gör var o varannan det.

#28

Det finns andra studier som kan vara av intresse att ta del av, tex hur många tikar som drabbas av livmoderinflammationer, juvertumörer, vaginaltumörer skendräktighet, mastit, diabetes mm

Eller hur många hanar som får prostatit, prostatahyperplasi, testikeltumörer mm

Det är ju inte en slump att kastrerade hundar får lägre premie hos vissa försäkringsbolag

29 Jag anser inte man kastrerar bara för "att" kastrera finns det sjukdom + att hanhunden lider när tikar löper eller tiken får infektion vid/efter löp så ser jag fördelen men inte annars. jag hittar inte den vetrinär statistiken där hanhundar får problem med sina juveler som prostatahyperplasi, testikeltumörer mfl ska se om jag hittar den men den var färsk för ett par årsen tror inte de ändras så himmla mycket. Det är inte alls så vanligt som vissa vill måla upp att det är tvärtom inte så vanligt ofta är det gammla hundar som blir drabbade och då väljer inte många att kastrera sin 14 åriga hane direckt

#30

Jag anser att det är bättre att kastrera INNAN hunden blir sjuk, men alla är vi olika

Jag jobbar på smådjursklinik och vi har varje vecka flera fall av juvertumörer, livmoderinflammationer, prostatiter, prostatahyperplasier så för mig är det oerhört tydligt att många hundar har problem

#31 - peppar peppar har jag hittills aldrig haft en tik med livmoderinflammation..

Det finns en till specifik skillnad mellan honkatter och tikar gällande kastrering. Honkatter kan bli riktigt sjuka om dom löper och åter löper utan att paras, medan tikar inte blir sjuka av att löpa.

Men för att förtydliga mig - alla gör som dom vill och jag tycker inte illa om någon för att dom väljer att kastrera.

Däremot känns det trist att kastrera en frisk tik och sedan kanske vara tvungen att medicinera henne för resten av livet pga inkontinens - om medicinen fungerar, vilken den inte alltig gör.

#33 Skulle vilja påstå att du har fel här, väldigt många tikar blir sjuka av tomma löp, skendräktigheter, mastiter och ca 2 mån efter livmoderinflammation om det vill sig illa.
När de blir äldre drabbas de av juvertumörer

Risken för juvertumörer är nästan OBEFINTLIG om hunden kastreras innan sitt första löp. Risken för livmoderinflammationer är 0.
I förhållande till en sprucken pyometra eller malign juvertumörer så är behandling för inkontinens småpotatis

Jag ska kastrera min fullt friska tik, detta eftersom hon bor med sin bror. För mig är det ett måste att kastrera henne så att det ska funka.

Jag har haft en endaste tik som haft grava skendräktigheter under mitt liv - så även om skendräktighet är relativt vanligt, så är det inte lika vanligt att dom blir sjuka av det (men min blev det) och som sagt hittills ingen med livmoderinflammation.

Det finns många saker en hund kan få - ska man operera bort alla kroppsdelar som ligger i farozonen ?

Behandling för inkontinens är inte alltid småpotatis och jag vet fler som fått avlivats pga att behandling inte hjälpt och tiken ständigt läckt urin efter ingreppet - lite trist läge där.

Själv tyckler jag det är bättre att ha koll på hälsan ordentligt på sin hund och lära sig vad som är rätt och fel och söka behandling OM hunden blir sjuk. Men som sagt min åsikt. Jag själv vill inte göra operativa ingrepp i onödan på en frisk hund

Kom på en sak och det är att pyometra är vara vanligare i vissa raser, så en ärftlig depostion för sjukdomen verkar det vara. Dom flesta raser jag haft är raser där pyo inte är speciellt vanligt. Kanske någon för uppfödare i bland dessa mer drabbade raser att börja tänka på.

# 35

"När de blir äldre drabbas de av juvertumörer"

På dig låter det som att alla tikar drabbas av juvertumörer när de blir äldre, vilket inte är sant.

Ang pyo så är det väldigt rasbundet, vanligare hos vissa raser o nästan obefintligt hos andra.

Lo-katt o jag pratar om kastrering av friska hundar, en hund med besvärliga löp, skendräktigheter o mastiter mår naturligtvis bäst utav att kastreras.

Jag skrev ett svar till # 8 som verkar ha raderats, undrar varför.

Det är inte bäst för alla hundar att kastreras tidigt, t ex hanar får en betydligt ökad risk att utveckla en elakartad form av sarkom. Studien med rottistikar påvisar att tikar som är intakta upp till 5 års ålder ca har en betydligt längre livslängd än tidigt kastrerade tikar.

Tycker inte heller man ska göra medicinska ingrepp på djur ifall det inte är ett måste. Mina föräldrar har en hanhund och 2tikar visst blir en massa problem vid löp men ofta åker husse och Mio till vänner i dalarna eller ut till sommarstugan vid såna perioder. Och han har heller aldrig visat aggressivitet mot andra hundar är en väldigt lugn och fin hanhund. Tyvärr så verkar han ha fått problem med prostatan (minns inte vad sjukdomen hette) trots att han är rätt ung så ev. har veterinären sagt att han måste kastreras av medicinska skäl. Mina föräldrar har god kontakt med uppfödaren och enligt vad mina föräldrar sagt får de tillbaka en del av köpepenningen ifall möjligheten till avel försvinner. (tror dock aldrig mina föräldrar har tänkt använda honom till avel de köpte honom ju inte för det)

TS Jag har inte läst annat än ditt första inlägg. Så jag kanske skriver som många andra.

Min första tanke var NEJ kastrera INTE. Vid 6 månader har du ingen susning hur din hund kommer bli. Risken finns att du kommer ångra dej. Jag håller själv på med uppfödning och har stöttat en enda kastrering då den hundägarens hund var lite knäpp. (troligen pga ägaren) Inte från vår uppfödning.

Du kan avvakta med beslutet. Nu vet jag inte så mycket om din ras. Vad finns det för avelsbas? Hur många registreringar är det per år?

Det har gått lite mode i att kastrera. Men man måste också tänka på att det behövs även hanar för att få fram en kull. En blandras kan man kastrera då den avelsmässigt inte är lika attraktiv som en renras som ev ska föra generna och rasen vidare. Så jag förstår din uppfödares reaktion där.

Men hoppas inte dina funderingar förstörde ert sammarbete med uppfödaren nu. För frågan är ju fri

#40 Det är inga inlägg i tråden som raderats.

#39 När man står och opererar juvertumörer och pyometror varje vecka så har jag svårt att se att det speciellt ovanligt Väldigt många äldre tilar som kommer för vaccination har även juvertumörer som djurägaren väljer att ignorera Juvertumörer, pyo och prostatit är en av de vanligare orsakerna till att man söker veterinärvård

44 ser du några raser som drabbas mer? Eller i regel vid någon ålder?

#45 Viss rasdisposition finns men inte så att jag skulle vilja påstå att någon går säker

Jag är helt för kastrering och ser inge fel i att göra det.

Vad beträffande USA och modet i att kastrera där så ger jag bara tummen upp och hoppas att fler länder tar efter!

Nu har ju jag inte hanhundar utan tikar, men känner nog att samma teori går att applicera på båda könen.
Kastration tror jag kräver otroligt mycket eftertanke och inte bör göras bara för att. Har man en hund som lider otroligt mycket av att vara okastrerad är det ju inget frågetecken, då kastrerar man. Det där puttenuttiga om att det skulle vara synd om dem för att man kapar av kulorna eller plockar bort livmodern tror jag ju inte heller på.

Men det som ställer mig tveksam till det hela är att det faktiskt är ett kirurgist ingrepp som man inte kan veta till hundra procent hur det kommer att påverka hunden efteråt. Kanske får man den där balanserade hunden som fullständigt struntar i löptikar och  inte är sådär fruktansvärt könspräglad i beteende / en lycklig tik som inte löper, blir skendräktig och riskerar sjukdomar i längden. Men sedan så är det ju så att saker sitter där de sitter av en anledning och onödiga ingrepp känns just onödiga. Kastration för sakens skull är nog det jag har svårt för.
Jag tycker att det ska finnas genomtänkta anledningar varför just den här individen skulle må bättre av en kastration och inte för att man har hört att hunden kommer bli lättare att ha att göra med i mångt och mycket.

Missförstå mig rätt, kastrering är jättebra när det fyller en funktion som har fler fördelar än nackdelar för hunden.

# 43 Måste ha glömt att klicka på skicka knappen.

Vad gäller tjatet om kastrering i tid o otid så tycker jag ni skall läsa vat SVF skriver: http://www.svf.se/sv/Sallskapet/Smadjurssektionen/Normgruppen/Normer-av-medicinsk-karaktar/Norm-angaende-kirurgisk-kastration-av-friska-hundar/

På andra fora där detta oxå diskuteras då o då så finns flera veterinärer med som skribenter o de påstår på det bestämdaste att förekomsten av pyo o juvertumörer skiljer sig mycket mellan raserna.

T ex så är det inte så vanligt hos jaktavlade hundar (retrievers undantagna) samt t ex BCs.

Statistik torde finnas hos försäkringsbolagen.